<p>Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i</p><p>Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har</p><p>samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom</p><p>socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade</p><p>av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta</p><p>om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av</p><p>symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det</p><p>material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar</p><p>människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att</p><p>detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på</p><p>oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar</p><p>vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor</p><p>del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har</p><p>på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie</p><p>framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning</p><p>påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett</p><p>professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i</p><p>arbetet med psykisk funktionshindrade.</p>

<p>The purpose of our study is to examine the case managers reasoning and descriptions of empowerment as a method in their social work from a comprehensively perspective including family members. To manage with this purpose we interviewed two case managers, two clients with mental disabilities and five family members. We have come to the conclusion that the case managers works more consist of advocacy than empowerment. Despite that we have found that the long term goal for the case mangers work is to give the clients tools for empowerment. Our results also show that the clients feel that they have gained and increased their ability to do things by themselves and to be a part of the community. The family members feel that they have been empowered because of that the case managers have given them advises of how they can support the clients in a better way, which have released them from family burdens.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inom socialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinierade av oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berätta om sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss av symbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i det material som fokusgruppsintervjuerna resulterat i. Symbolisk interaktionism betonar människan som en social varelse, som ständigt befinner sig i interaktion med andra, och att detta påverkar hur vi ser på vår vardag och formar och omformar den men också hur vi ser på oss själva. En människa agerar utifrån vad en annan människa gör och genom detta påverkar vi varandra hela tiden. Tidigare forskning pekar på att bemötandet och interaktionen till stor del styrs av våra attityder och de kunskaper vi har kring ett visst ämne. Vilken grundsyn vi har på människan påverkar också till en viss grad, bemötandet och interaktionen. I vår studie framkommer att personalgruppen och dennes värdegrund och kultur i stor utsträckning påverkar bemötandet. Det framkommer också att bemötande och interaktion är ett professionellt förhållningssätt i arbetsgruppen och att dessa begrepp är centrala verktyg i arbetet med psykisk funktionshindrade.

This bachelor thesis aims to investigate how social workers in Uppsala describe their procedure when investigating applications for housing assistance (i.e. boendestöd). Boendestöd is a specific type of services for people with disabilities, which aim to assist them in their lives. This welfare service is one of many regulated by the framework legislation that is the social services act (SoL 2001:453). Previous research indicates that civil servants who make decisions based on goal-oriented framework legislations like SoL, have a great freedom to act when they make judgments and decisions. A consequence of this can be that they make judgments and decisions largely based on their own personal interpretations of this legislation. The previous research points to the fact that the individual civil servants freedom to act can be viewed as an infringement of individual rights, but also that this freedom is necessary when it comes to assessing the needs of help seeking persons in the context of social work.   We have carried out six interviews with social workers in Uppsala. These social workers primarily investigate the needs of persons with mental disabilities who apply for different forms of assistance from the city. The analysis suggests that the social workers interviewed are relatively unanimous when it comes to which grounds for judgment or criteria they use when investigating applications for boendestöd. This in spite of the fact that their judgments are based on individual cases as well as their own personal assessments of them.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan. Deltagarna ansåg vissa psykiska diagnoser vara könsbundna, exempelvis betraktades depression som en kvinnlig sjukdom medan ADHD sågs som en manlig sjukdom. Studenterna ansåg även vissa diagnoser vara förknippade med ålder. / The purpose of this study was to increase our knowledge and understanding of students’ attitudes to mental illness and mental disability. The questions of this issue were: What do students think of mental illness and mental disability? How are students´ attitudes reflected in their daily communication? To respond the questions we accomplished two focus groups with college students from different programs. The result showed that students had ambivalent attitudes to mental illness and to mental disability, while the attitudes were factual. The students associated mental illness as something negative which was influenced of media. The group members put mental diagnosis in relation to gender. For example was depression associated as a female disease while ADHD was associated as a male disease. The students related mental diagnosis to age.

The purpose of our study is to examine the case managers reasoning and descriptions of empowerment as a method in their social work from a comprehensively perspective including family members. To manage with this purpose we interviewed two case managers, two clients with mental disabilities and five family members. We have come to the conclusion that the case managers works more consist of advocacy than empowerment. Despite that we have found that the long term goal for the case mangers work is to give the clients tools for empowerment. Our results also show that the clients feel that they have gained and increased their ability to do things by themselves and to be a part of the community. The family members feel that they have been empowered because of that the case managers have given them advises of how they can support the clients in a better way, which have released them from family burdens.

Terminas psichikos sutrikimai baudžiamojo proceso moksle turi specialią procesinę teisinę reikšmę ir vartojamas kalbant apie tokius sutrikimus dėl kurių įtariamasis, kaltinamasis negali savarankiškai įgyvendinti teisės į gynybą. Magistro baigiamasis darbas aktualus tuo, jog remiantis susiformavusia teisine praktika, atskleistas įtariamųjų, kaltinamųjų, turinčių psichikos sutrikimų, teisių ir teisėtų interesų užtikrinimo veiksmingumas. Pateikiama naudinga informacija ikiteisminio tyrimo pareigūnams ar prokurorams apie įtariamųjų psichikos sutrikimų tipinius požymius, kurie gali padėti laiku atskleisti įtariamojo psichikos sutrikimus bei tokių žinių gavimo šaltinius. Analizuojamas psichikos sutrikimų nustatymas taikant specialių žinių panaudojimo formas baudžiamajame procese – ekspertizę ir objektų tyrimą. Remiantis mokslinės literatūros apibendrinimu bei archyvinių baudžiamųjų bylų analize pateikiami specialių žinių panaudojimo, psichikos sutrikimams nustatyti, probleminiai aspektai. Be to, analizuojama gynybos instituto svarba baudžiamajame procese. Aptariama viena iš pagrindinių įtariamojo, kaltinamojo, turinčio psichikos sutrikimų teisių ir teisėtų interesų užtikrinimo garantijų - teisė į gynybą bei atstovų pagal įstatymą dalyvavimo procese tikslingumas, atskleidžiami kai kurie diskutuotini aspektai. / The term psychical disorders has a specific juridical meaning in the science of criminal process and it shall be used talking about such disorders, due to which the suspect, indictee cannot independently implement his right to defence. Master’s paper is urgent by the fact that basing upon the already shaped legal practice, efficiency of providing rights and legal interests of the suspects/defendants with mental disorders is disclosed. Useful information for pre-trial investigation officers or prosecutors is provided covering the types of mental disorders of the suspects, which could assist in timely disclosing the suspect’s mental disorders as well as the ways to obtain such knowledge. Disclosure of mental disorders is analysed by applying the special knowledge forms in the criminal proceedings: expertise and subject analysis. Basing upon the scientific literature summary and analysis of archive criminal cases, problem aspects of special knowledge use for disclosure of mental disorders are presented. Besides that, importance of defence institution on the criminal proceedings is analysed. One of the main guarantees of a suspect/defendant with mental disorders to have his/her rights and legal interests assured – his/her right to defence and purposefulness of representatives’ participation in the process according to the law is described, some disputable aspects are disclosed. Taking into consideration the research performed during the final work and the conclusion that rights... [to full text]

Teorinė analizė parodė, kad socialinių mokslų teorijoje ir praktikoje egzistuoja du pagrindiniai požiūriai į negalę, integruotą neįgaliųjų ugdymą, tai: klinikinis – korekcinis ir socialinis – interakcinis. Nuo pedagogų požiūrio priklauso neįgalių mokinių integruoto ugdymo ne/sėkmės. Mokslinėje literatūroje klinikinis – korekcinis pedagogų požiūris į proto negalę turinčius mokinius traktuojamas kaip negatyvus ir siejamas su šių mokinių integruoto ugdymo nesėkmėmis, o socialinis – interakcinis pedagogų požiūris į proto negalę turinčius ugdytinius traktuojamas kaip pozityvus ir siejamas su šią negalės rūšį turinčių mokinių sėkmingu integruotu ugdymu. Anketinės apklausos metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - atskleisti pedagogų požiūrį į proto negalę turinčių mokinių ugdymą bendrojo lavinimo mokyklose. Tyrime dalyvavo 153 pedagogai, dirbantys bendrojo lavinimo mokyklose. Empirinėje dalyje nagrinėjamas pedagogų požiūris į proto negalę turinčius ugdytinius, jų integruotą ugdymą, atskleistos pedagogų aktualizuojamos problemos ugdant proto negalę turinčius mokinius, išskirti pagrindiniai proto negalę turinčių mokinių ne/sėkmingo integruoto ugdymo veiksniai. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: · Tyrimo dalyviai aktualizuoja tokias proto negalę turinčių mokinių integruoto ugdymo problemas: neigiamas pedagogų ir įstaigos vadovų požiūris į proto negalę turinčius mokinius, mokymo priemonių ir vadovėlių trūkumas, informacijos apie proto negalę turinčius mokinius stoka... [toliau žr. visą tekstą] / The theoretical analysis has shown that social science theory and in practice there are two main approaches to disability, inclusive education of disabled persons is medical and social. From the teachers' treatment of students with disabilities in an integrated setting at/success. The scientific literature on medical approach to teaching students with mental disability is treated as negative and is associated with the student an integrated educational failures, and social teachers' attitude to mental disabilities schoolchildren seen as having positive and is associated with this type will not be able schoolchildren successfully integrated education. Questionnaire survey method was conducted with the aim - to reveal teachers' attitudes to the mental disabilities schoolchildren in comprehensive schools. 153 teachers working in comprehensive schools in this research. The empirical part deals with teachers' attitudes to the mental disability schoolchildren with their integral education, actualizing teachers revealed problems in developing mental disability schoolchildren, identify the main mental for schoolchildren with disabilities at / success factors in of the integrated education. The main conslusions of empirical research: · Studies participants actualize those schoolchildren mental disabilities integrated education issues: teachers' negative attitude and heads of institutions to students with mental disabilities, teaching... [to full text]

Kiekvienoje šalyje ar valstybėje visada buvo žmonių su proto negalia. Gyvendami kasdieninį gyvenimą ir bandydami prisitaikyti, asmenys, turintys proto negalią, nėra apsaugoti nuo krizinių situacijų. Todėl ir kilo tyrimo klausimai – kokie veiksniai nulemia proto negalią turinčių asmenų krizės įveikimo patirtį? Kaip specialistai apibūdina priežastis lėmusias žmonių su proto negalią krizės įveiką? Tyrimo objektas – proto negalią turinčių asmenų krizės įveikos atvejai. Tyrimo tikslas – atskleisti ypatumus lėmusius proto negalią turinčių asmenų krizės įveiką. Tyrime išsikelti tokie uždaviniai: 1) apibūdinti negalios, krizės įveikos socialinį konstruktą; 2) atskleisti svarbiausius veiksnius, lėmusius proto negalią turinčių asmenų krizės įveiką; 3) suprasti specifinius socialinio darbo pagalbos konstekstus lėmusius žmogaus su proto negalia krizės įveiką. Tyrimo tikslui pasiekti buvo atliktas kokybinis tyrimas. Taip pat naudotas vienas iš specifinių kokybinių tyrimų modelių – atvejo analizė. Tyrimo atvejų ašis yra dvi proto negalią turinčios ir krizines situacijas išgyvenančios moterys. Tyrimo respondentės: socialinė darbuotoja, psichologė, psichologė – psichoterapeutė. Atvejo duomenų šaltiniai: buvo atlikta dviejų proto negalią turinčių moterų asmeninių bylų dokumentų analizė ir 5 interviu su darbuotojomis, kurios teikia pagalbą moterims. Šiame darbe yra remiamasi interpretuojamąja – konstruktyvistine ontologija, nes įvairūs socialiniai reiškiniai ir iš jų kylančios prasmės negali... [toliau žr. visą tekstą] / Every country has always had citizens with mental disabilities. Mentally disabled people who try to adjust in their everyday lives are not sheltered from critical situations. This led to the following questions of this research: what factors govern crisis overcoming experiences of mentally disabled people? How do specialists define the reasons which governed disabled people’s crisis overcoming? Object of the research – cases of crisis overcoming of mentally disabled people. Aim of the research – to reveal the governing peculiarities of mentally disabled people’s crisis overcoming. The following tasks have been set in the research: 1) to define the social construct of disability and crisis overcoming; 2) to reveal the main factors governing mentally disabled people’s crisis overcoming; 3) to comprehend the specific contexts of the help of social work which have governed the disabled person’s crisis overcoming. In order to achieve the aim, a qualitative research has been carried out. Also, one of the specific models of qualitative researches has been used, i.e. case analysis. In the case of the research, the axis is two mentally disabled women who undergo critical situations. Respondents of the research: social worker, psychologist and psychologist-psychotherapist. Resources of the case data: an analysis of two mentally disabled women’s personal files has been carried out and 5 employees who provide help for the women have been interviewed. This thesis is based on the... [to full text]