<p>Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.</p>

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.

För människorna längs den bohuslänska kusten har havet alltid varit närvarande, påtagligt och själva förutsättningen för liv. Man har fått anpassa sig efter naturens krafter, vilket skapat stora möjligheter men också hårda livsvillkor. Med tiden har en mentalitet vuxit fram som både återspeglar naturens karga villkor och människans ständiga oro och ängslan. På olika sätt har villkoren och mentaliteten tagit sig uttryck genom historiens gång. I den här undersökningen riktas fokus på hur detta synts genom medicinska diagnoser och tillstånd. Genom årsberättelser från provinsialläkare som tjänstgjort i dessa områden återges verkligheten som de sett och upplevt den. I rapporterna som årligen skickades till Medicinalstyrelsen kan förutom vanliga sjukdomsbegrepp också läsas om det allmäna hälsotillståndet och hur människorna levt, bott och arbetat. I uppsatsen redovisas utdrag ur dessa rapporter, med särkskilt fokus på sådana anteckningar som berör människornas mentala och psykiska tillstånd, parallellt med förklaringar av de diagnsoer som förekommer. Fokus ligger på diagnosernas kulturella aspekter i förhållande till innehålll, hur och varför de fått sina uttryck jämte de specifika förhållanden som präglat bohuslänska samhällen och fiskelägen.  Sedan ett 20-tal år har det höga bruket av psykofarmaka längs kusten diskuterats och fenomenet framstår fortfarande som en gåta. Syftet med den här uppsatsen är att se problematiken ur ett längre tidsperspektiv för att hitta förklaring och fördjupad förståelse. Resultatet är en resa i tid och rum där havet och naturen är ständigt och fortsatt närvarande medan människors livsvillkor förändrats i grunden.

The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.

<p>Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.</p>

Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.

<p>The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.</p>

Gängkriminaliteten i Sverige växer och innebär stora konsekvenser för individer, grupper och samhället i stort. Tidigare svenska studier har fokuserat på riskfaktorer avseende nyrekrytering, manlighet och anstaltsvistelser. Genom media och rapporter framträder en ensidig bild av kriminaliteten. Ändock är detta även individer som har enormt mycket psykisk ohälsa, som under sin kriminella livsstil utsätts för extremt våld och långvarig stress. Genom semistrukturerade intervjuer med verksamheter som arbetar med avhoppare kunde fem huvudteman identifieras: socialisering, våld, självbild, psykisk ohälsa och exitprocess. Utifrån teorier om stress, sårbarhet och resurser tydliggjordes den psykiska hälsan och självbilden, vilket visat sig utgöra en enorm sårbarhet hos kriminella individer. De huvudteman och delfaktorer som identifierats skapas inom miljöerna och upprätthåller även kriminella identiteter. Dessa fynd utgör ur ett processuellt perspektiv ett upprätthållande av kriminalitet. / Gang crime in Sweden is growing and creating major consequences for individuals, groups, and society at large. Previous Swedish studies has focused on risk factors relating to new recruitment, masculinity ad institutionalization. The media and reports present a one-sided picture of criminality. However, these are also individuals who have an enormous amount of mental illness, who during their criminal lifestyle are exposed to extreme violence and long-term stress. Five main themes were identified through semi-structured interviews with organizations working with defectors: socialization, violence, self-image, mental health and exit process. Based on theories of stress, vulnerability and resources, mental health and self-image were highlighted, which have been shown to be a huge vulnerability for criminal individuals. The main themes and sub-factors identified are created within the environments and also maintain criminal identities. From a processual perspective, these findings constitute a maintenance of criminality.

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.