<p>For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative.</p>

I den här studien undersöks JHWH:s maskulinitet i Hes 16:3-43 i den hebreiska bibeln. Texten beskriver en familjemetafor där JHWH är make och far, och Jerusalem hustru och dotter. Studien undersöker hur JHWH:s maskulinitet gestaltas i förhållande till andra personer i texten och i förhållande till ideal kring maskulinitet och förväntningar på män som uttrycks i den hebreiska bibeln. De ideal och förväntningar som behandlas i studien rör familjeliv, våld och relationer mellan män i samhälle och inom religion. Studien visar hur JHWH i textens första verser intar en roll som liknar hegemonisk maskulinitet men att hans roll i genusrelationen förändras när Jerusalem börjar att agera på ett genusöverskridande sätt. När JHWH låter hennes före detta älskare bruka våld mot henne upphör hennes överskridande handlande och könsgränserna återupprättas. Därmed säkras hans maskulinitet i förhållande till textens andra personer. Samhället Jerusalem, inklusive dess ledare och prästerskap, uppmanas att inta en feminiserad roll inför JHWH.

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative.

The aim of this essay is to show how the word apartheid is used in Swedish newspapers 2001–2013, when it’s not referring to the former system of racial segregation in South Africa. One part of the study focuses on the linguistic structure of the metaphorical use and the other part analyses the phenomena that are described with the metaphor apartheid. A corpus study is carried out in Korp from Språkbanken and finds 329 tokens of the word apartheid that indicate semantic broadening or metaphorical use. 156 of them are compounds, in which apartheid can appear as either head or modifier. The most frequent phenomenon to be conceptualized as apartheid is the political situation in Israel/Palestine. Other frequent themes are ethnic/religious/national groups of people, gender, migration and immigration and the former racial segregation in the U.S.

Vi har utrett möjligheter och begränsningar att använda metaforer i mjukvaruutveckling. Metaforer i vårt arbete syftar till det fysiska koncept som omvandlats till något digitalt. Vi har använt oss av fem olika digitaliseringar för att utreda och analysera deras metaforer. Vårt syfte var att vidga perspektiven för utveckling av innovationer. Det har vi gjort genom att kartlägga metaforer, analyserat dessa och diskuterat med utomstående forskare. Information har vi hämtat från olika forskningsartiklar som berör metaforer, HCI och digitalisering för att kunna koppla samman metaforernas roll inom dessa områden. Vi har även deltagit i konferensen ABB Automation Scandinavia och fått stöd av Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program PiiA (Process Industrial IT &amp; Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Vårt arbete har lett fram till att metaforer innehåller många möjligheter som kan tas tillvara och bör finnas med i utvecklingsprocessen. Det har också visat sig att metaforer möjliggör smartare lösningar. / We have investigated the possibilities and limitations of metaphors in software development. Metaphors in our work are aimed at the physical concept that turned into something digital. We have used five different digitizations to investigate and analyse their metaphors. Our aim was to broaden the perspectives for the development of smart innovations. We have done this by mapping metaphors, analysing these and discussed with external researchers. Information was obtained from various research articles related to metaphors, HCI and digitizing in order to connect the role of metaphors in both HCI and digitization. We have also participated in the conference ABB Automation Scandinavia and received support from Susanne Timsjö, Vice president, strategic innovation program Piia (Process Industrial IT &amp; Automation), SICS Swedish ICT Västerås. Our work has concluded that metaphors contain many possibilities and should be included in the development process. It has also shown that metaphors enable smarter solutions.

Alwaysland är en metafor för hemmet i författarens mening. Denna studie har sin grund i enautoetnografisk undersökning som gjordes under tidigare studier på Konstfack i Stockholm.Där undersöktes bildframställningar och dess betydelse, resultatet blev måleriet som ett svarpå hemlängtan. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där en film med tillhörande frågorpublicerades på sociala medier inkom ett deltagarantal på sju personer. En fortsättning påursprungsundersökningen blev att klargöra vad hem kan vara för de olika deltagarna baseratpå deras personliga beskrivningar. Även hur dessa bilder och framställningar av hem kananvändas som utgångspunkt och material för konstnärligt arbete. Studien som presenterasnedan är således uppdelad i två. Först ett textunderlag från ett frågeformulär med deltagarnassvar som grund för en innehållsanalytisk undersökning. Senare ett gestaltande arbete däranvändningen av metaforer kring deltagarnas svar resulterat i en film som presenterades påKonstfacks vårutställning 2017. I studien används ett socialkonstruktionistiskt perspektiv därindividens uppfattning i förhållande till platsen undersöks. En fenomenologisk strategianvänds för en förståelse för deltagarnas känslor relaterat till hem. Som metod användsinnehållsanalys och utifrån detta skapandet av metaforer genom en dramaturgisk ingång.Studien resulterar i en nyanserad bild av vad hem är för deltagarna, där frihet, gemenskap,lugn och barndomsminnen är en stor del av beskrivningen. Genom de känslor som deltagarnabeskriver i förhållande till hem skapades en film där användningen av metaforer ochmetonymer möjliggjorde användningen av andras berättelser i ett personligt konstnärligtuttryck. Symboliken i filmen kopplar ihop beskrivningar av minnen i relation till färger,känslor och material. Även rörelse och närvaro representeras genom huvudpersonens kropp iförhållande till miljön som omger den. Filmen är uppbyggd av en dramaturgisk infallsvinkeldär metaforer beskriver olika känslor, artefakter eller platser och metonymer beskriverhelheten av deltagarnas gemensamma överenskommelse kring hem. I filmen behandlasupplevelsen och erfarenheten av hem i sin helhet.

Det finns ett utbrett tabu kring menstruation i vårt samhälle. Det är något som ska döljas och inget det ska pratas om. En av de personer som tröttnat på tabut är Youtubern Clara Henry som har skrivit boken "Ja jag har mens, hurså?". Med den ger hon läsaren den kunskap om mens hon menar att vi borde fått lära oss i skolan men aldrig fick samt problematiserar tabut kring mens och uppmanar läsarna till att vara med och bryta det. Detta gör hon genom ett humoristiskt smyckat språk vilket bidrog till mitt val av humor som huvudteori för analysen samt stilfigurers påverkan på argumentationen. Genom de hermeneutiska metoderna kritisk retorikanalys, närläsning och stilanalys kom jag genom analysen fram till att Henry använder sig av många varierade stilfigurer som skapar en humoristisk argumentation kring mens och dess tabu vilket. Humorn kan bidra till en lättnad hos menstruerande personer samt nya sätt att prata om detta tabubelagda ämne.

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen informativ illustration. Arbetet har genomförts i samarbete med läromedelsförlaget Natur &amp; Kultur som arbetar med en re-design av PULS SO-boken Grundbok för årskurs 1–3. I kapitlet som behandlar kartor ska en förklarande metafor för sambandet mellan en jordglob och en platt världskarta läggas till. Detta utgör grunden för examensarbetet.  Läroböcker för barn i yngre åldrar är vanligtvis rikligt fyllda med illustrationer som hjälper till att förklara svåra fenomen. Syftet med arbetet är att utforska hur aktuell metafor kan gestaltas och förklaras genom olika visuella narrativ, samt undersöka hur detta tas emot och förstås av målgruppen.  Genom datainsamling i form av intervjuer och bildanalyser, samt sett till teorier om kognition, semiotik och visuella narrativ, utformades tre illustrationer som gestaltade samma metafor genom olika visuella narrativ. Genom ytterligare intervjuer med sakkunniga och med målgruppen sammanställdes lärdomar och en fjärde illustration skapades som en konkretisering av diskussionen.  Resultatet av undersökningen påvisar att de olika visuella narrativen som undersöktes gav upphov till olika slutsatser och diskussioner vid utprovning. Huruvida det finns något narrativ som är bättre än något annat är svårt att fastslå, men en sambandsanalys mellan intervjuresultat från utprovning mot målgrupp och utprovning mot sakkunniga konstaterar vissa fördelar med ett visuellt narrativ med en väl strukturerad och metodisk läsordning, mindre stycken med text, samt att textens alla nyckeldelar är konkretiserade visuellt. / This essay is a thesis in Information Design with focus on Informative Illustration. The study is in collaboration with the publishing company Natur &amp; Kultur, who’s currently working on a re-design of PULS SO-boken Grundbok, a teaching aid intended for primary school children ages 7–9 years old. In a chapter concerning maps, an explanatory metaphor for the relationship between a globe and a plane world map is added. This forms the basis for the study.  Children’s factual literature is usually richly filled with explanatory illustrations as an aid in understanding complex phenomena. The aim of this study is to explore how the metaphor in question can be embodied and explained through various visual narratives, and to investigate how this is received and understood by the target group.  Through data collection in the form of interviews and image analyzes, as well as theories of cognition, semiotics and visual narratives, three illustrations were designed that embodied the same metaphor through different visual narratives. Through further interviews with experts and with the target group, lessons were compiled, and a fourth illustration was created as a concretization of the discussion.  The result of the study shows that the different visual narratives that were explored gave rise to different conclusions and discussions when tested. Whether there is any narrative that is better than the others is difficult to determine, but a relationship analysis between interview results from the target groups and expert interviews establishes certain advantages of a visual narrative with a well-structured and methodical reading system, smaller sections with text and that all key parts of the text are visually concretized.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

Cancermetaforer är vanliga sätt att prata om och därmed tänka kring cancer. Trots detta saknas svensk forskning om ämnet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika slags konceptuella metaforer som används om cancer i svenska språket såsom det speglas i tidningstext, och om de kan sägas vara skadliga för cancersjuka och deras anhöriga. Materialet utgörs av 240 språkliga cancermetaforer från 101 svenska tidningsartiklar. Tidningsartiklarna har samlats in med hjälp av korpusen Mediearkivet och kommer från svensk storstadspress publicerad i januari 2016. De språkliga cancermetaforerna har identifierats med hjälp av metoden Metaphor Identification Procedure (MIP). De 240 språkliga cancermetaforerna i materialet realiserar sammantaget 15 konceptuella cancermetaforer. De sex vanligaste av dessa är (i fallande ordning) cancer är kamp, cancer är människa, cancer är resa, cancer är krig, cancer är rättegång och cancer är jakt. Resultaten tyder på att svenskan innehåller flera och varierade metaforer för cancer, även om kampmetaforen verkar vara vanligast. Trots vissa skillnader verkar det dessutom finnas en övervägande mängd likheter mellan metaforanvändningen i svenskan jämfört med engelskan. Skadligheten hos de sex ovan nämnda konceptuella metaforerna har undersökts utifrån två infallsvinklar: vilket perspektiv metaforerna anlägger på cancererfarenheten samt vilken grad av agens de tillskriver de cancersjuka. Analysen av de sex konceptuella metaforernas skadlighet har visat att samtliga metaforer har såväl styrkor som svagheter, men för cancer är kamp, cancer är krig och cancer är rättegång överväger svagheterna styrkorna. I tidningsartiklarna är det betydligt vanligare att metaforerna sätter cancersjuka i en försvagad position där de saknar kontroll än i en stärkt position där de har möjlighet att påverka det som händer dem. Med tanke på de olika konceptuella metaforernas potentiella skadliga natur och potentiella skadliga användning verkar det finnas fog för den kritik som riktats mot kampmetaforen och rättegångsmetaforen.