Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.

Uppsatsen är en receptionsteoretisk studie av Olle Hjortzbergs konstnärliga utsmyckning i biografteatern Palladium i Stockholm. Biografen invigdes 1918. Salongen i Palladium var ett allkonstverk där rumskonstruktion och konst var sammanflätad till en storslagen och ideologisk helhet. I den konstnärliga utsmyckningen framträder ett konstnärskap som både framåtriktat och bakåtriktat. Olle Hjortzberg återbrukar traditionens tekniker och symboler och ger dem en ny roll i samtiden. Tillvägagångssättet vid byggandet av Palladium påminner om äldre tiders kyrkobyggen där stiftare, arkitekt, präst, hantverkare och konstnär utarbetade ideologi och form gemensamt. Att anpassa måleriet till rummets arkitektur är en av flera paralleller till de senmedeltida kyrkomåleriet. Växtornamentik och bilder var i biografens valv, väggar och tak framförda av Olle Hjortzberg på ett likartat sätt som i de medeltida kyrkorna. Man kan också finna konstnärliga kopplingar till både 1800-talets germanska symbolism och den modernistiska tyska expressionismen. Hjortzberg återanvänder och omformar i Palladium den germanska och nordiska symbolismens tecken för mörkret och det undermedvetna till ljus, livskraft och rörelse. Det medeltida kalkmåleriets auktoritära realism omvänds i Palladiums konstnärliga form till en inbjudan för betraktaren mot en fri och individuell tolkning. Det modernistiska biografrummet framträder som en öppen och rörlig plats som fylls av andra platser utan hierarkisk ordning och är lika tillgänglig för alla, en demokratisk plats. Interiörerna i Palladium påminner i sin struktur och uppbyggnad om filmkonsten. Besökaren koreograferar sin visuella upplevelse i biografen genom att fritt förflytta sig mellan rummen och genom att välja ut olika bilder och objekt att titta på. Ur detta perspektiv fungerar biograflokalens rumslighet som filmens serier av ögonblick skapad av kameraåkningar, klipp och perspektivförändringar. Valvbågar med bilder i rutor runt om hela salongen och kassettakets rutnät av bilder sätter blicken och besökaren i rörelse och understryker filmens rörelsekaraktär. Palladium och dess konstnärliga utsmyckning framstår på detta sätt som en filmisk metafor

I denna rapport kommer jag gå igenom hur ikoner kan bli informationsbärare i den visuella hierarkin, med hjälp utav projekt Framtidens läromedel. Syftet med denna studie är att ta reda på hur dessa ikoner bör vara utformade för att bidra till en bättre navigering i kontext. Två enkätundersökningar utförs för att se hur testpersonerna uppfattar budskapet med metaforer. Genom att titta på teorier från tidigare forskning, studerade jag andra attribut för ikonen. När resultatet kom in blev det tydligt att bild och text i samverkan skapade en bättre förståelse för ikonens budskap. Andra studier visade också att beroende på ikonens attribut så läser användaren av det snabbare. Det är bättre att ha en fyrkantig eller rund ikon, tjockare linjer och med en färg som inte slås ut av en komplementfärg i bakgrunden. Färgen ska variera från ikon till ikon för ge läsaren chansen att stänga av andra färger i hjärnan och ska fokusera på t.ex. röd, vilket leder till den enskilda specifika ikonen med färgen röd. / In this report I’ll go through how to make icons an information carrier in a visual hierarchy, with help from project Framtidens läromedel. The purpose of the study is to find out how the appearance of icons will contribute to a better navigation in context. Two surveys were executed to review how the test subjects comprehend the message with metaphors. By looking at earlier research I examined other attributes for the icon. When the results came out it was clear that picture and text combined gave a better understanding of the icon’s message. Other studies also gave the conclusion that depending on the icon’s attribute the reader will scan it quickly. It’s better to make an icon square shaped or round, thicker lines and with a color that doesn’t complete with its complementary color in the background. The color should also vary from icon to icon to give the reader the opportunity to filter out the other colors in their mind and focus on the specific icon, for an example red, which leads to that specific icon with the color red. / Projekt Framtidens läromedel

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur ledarskap med lärambitioner kan förstås och utövas. Den tar avstamp i tidigare forskning om ledaren som underlättare av lärprocesser samt forskning kring villkor för att leda med lärambitioner, använder begreppen lärorienterat ledarskap, lärande, identitet och metafor som förståelseverktyg samt konstruktivism och handlingsteori med fokus på erfarenhetslärande som teoretiska utgångspunkter.  Det är en kvalitativ studie med en interaktiv forskningsansats. Analysmaterialet kom från en fokusgrupp som träffades vid två tillfällen samt fem skriftliga individuella berättelser. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och metaforanalys. Resultatet innefattar en utvidgad definition av begreppet lärorienterat ledarskap, villkor för och utmaningar med att leda med lärambitioner, formande händelser för den egna identiteten som lärambitiös ledare samt deltagarnas självbild idag som ledare med lärambitioner. Slutsatser från arbetet inkluderar att ledarskap med lärambitioner bedrivs i både utbildningsinsatser och via utförandet av arbetsuppgifter i en verksamhet. Så länge fokus är på verksamhetsnytta. Ledarskap med lärambitioner innebär ett strategiskt ledarskap med effektivitetstänkande som främst handlar om att leda utvecklingsorienterat lärande i produktionens logik.  Ledarskap med lärambitioner handlar om att leda förståelse hos andra, och underlättas av att både ledare och verksamhet har kunskap och intresse av lärteori, att ledaren själv besitter kunskapsstatus, självtrygghet och agerar lärande föredöme. Ledarskapet fungerar som ett verktyg för individen att skapa mening och identitet för sig själv. En avgörande förmåga är att kunna leda sin egen förståelseprocess så att de erfarenheter man kontinuerligt får blir förståerliga både för sig själv och de man leder. Denna förståelse skapar också till dels de egna arbetsvillkoren. Ledarskap med lärambitioner rymmer påverkanshandlingar på både direkta och indirekta pedagogiska ingripanden, och med både fostrande- och möjliggörande ansats. Även om deltagarna i studien identifierar sig mer med den möjliggörande ansatsen. Det gör det svårare att uppmärksamma s.k. negativt lärande. Om ledaren med lärambitioner i större grad inkluderade övertygande samtal och kritisk granskning i sitt görande, och identifierade sig även med en likriktande och kontrollerande ansats i sitt ledarskap, så skulle hen kunna få ökad påverkansmöjlighet i sitt ledarskap. / The study aims to contribute with knowledge about how leadership with learning ambitions can be understood and practiced. It builds on previous research on the leader as a facilitator of learning processes and on conditions for leading with learning ambitions. The study uses learning-oriented leadership, learning, identity, metaphor as tools for understanding, and constructivism and action theory with a focus on experience learning as theoretical departure points. It is a qualitative study with an interactive research approach. The material for analysis came from a focus group that met twice, as well as five written individual stories. The material was analyzed using qualitative content analysis and metaphor analysis. The result includes an extended definition of learning-oriented leadership, prerequisites for and challenges of leading with learning ambitions, shaping events of the participants identities as leaders interested in learning, participants' self-image today as leaders with learning ambitions and their own experience of participating in this study. Conclusions of the work include that leadership with learning ambitions can be pursued in both education and through the execution of everyday working tasks: as long as the focus is on creating business benefits. It is a strategic leadership with high efficiency mindset, that its mainly about leading developmental-oriented learning in a logic of production. Leadership with learning ambitions is about leading understanding of others. It is facilitated by if both the leader and the business have knowledge of learning theory, and if the leader her/himself possesses knowledge status, self-security and acts as a learning model. Leadership with learning ambitions serves as a tool for the individual to create meaning and identity for her- or himself. An important capability of a leader with learning ambitions is to lead her/his own process of understanding so that experiences that one continually receives can be understood, both for the leader her/himself and the people lead. This understanding partly creates the leader’s own working conditions.  Leadership with learning ambitions holds advocacy actions through both direct and indirect educational interventions, and with both an educative and an enabling approach, although identification with the enabling approach was higher. This in itself makes it harder to pay attention to so called negative learning. Leaders with learning ambitions would most likely recieve a higher degree of impact at work if they included more of conveys and critical reviews, and identified stronger with a rectifying and controlling approach in their leadership.

I föreliggande studie undersöks metaforbruket i 27 uppsatser från det nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 i svensk gymnasieskola utifrån ett diskursdynamiskt förhållningssätt till metaforer. Antal och andel metaforer i materialet sammanställdes och analyserades för att utreda om mängden metaforer i texter med betygen E eller D skilde sig från mängden metaforer i texter med betygen B eller A. Även avvikelser från målspråksnormen vad avser stavning, böjning, formord eller meningsbyggnad registrerades och analyserades utifrån kontexten. Slutligen räknades och analyserades de metaforer som kunde anses icke-konventionaliserade för att försöka förstå i vilka texter de fanns, i vilken grad de var icke-konventionaliserade samt hur de skapade mening i kontexten. Alltså användes både kvantitativ och kvalitativ analysmetod i studien. Resultatet visade att andelen metaforer var högre i texter med betygen B eller A, även om siffrorna måste granskas kritiskt och materialet är för litet för att generaliserbara slutsatser ska kunna dras utifrån det. Det stämmer dock med tidigare forskning att andelen metaforer är högre i texter med högre betyg. Vidare visades att normavvikelserna i metaforerna var förhållandevis få, vilket kanske kan härledas till att skrivsituationen ger mindre benägenhet hos eleverna att ta risker i sitt skrivande. Slutligen fanns ca 79% av de icke-konventionaliserade metaforerna i texter med betyget B eller A och de kunde vidare konstateras ha olika grad av konventionalisering. Många av de icke-konventionaliserade metaforerna var enstaka ordval som inte var idiomatiska och som kunde härledas eller jämföras med mer konventionaliserade ordval eller källdomän, medan en del bestod av flera ord och mer utbyggda bilder, och det var överlag den senare kategorin som hade lägst grad av konventionalisering.

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

Utförande, realiserandet av en omformad tanke, en viktig del av ett processuellt arbete som handlar om något som allting egentligen balanserar på, det handlar om bearbetning i stunden och en lekfullhet som är starkt bunden till känslan som får mig att påbörja något, fortsätta med något. En strävan att uppnå ett visuellt bevis på vad jag har varit med om, så att jag kanske kan få se på dig vid ett senare skede och komma ihåg hur det var när vi hade vår tid tillsammans, och se framåt mot en tid med någon annan som liknar dig, där momentets rörelse ändrar tempot på utförandet och påverkar känslan i verket jag slutligen har framför mig. En viktig, om inte den viktigaste aspekten som påverkar det som händer i tankarna, är hastigheten som spelar en viktig roll då den kan orsaka en omedelbar och inte sällan impulsiv förändring eller ha ett tempo som är mer resonerande och mindre impulsivt och mer betänkt; jag tycker om när jag låter det pendla mellan det betänkta och impulsiva. Det skapar en behaglig rytm i skapandet. Tänk dig att åka på motorvägen men sen byta till en landsväg där du bara får köra trettio, vägarna upplevs helt olika, vilket sätter tonen, avgör rytmen, rörelsen. Att repetera de olika momenten på varierande vägar, underlag. I det finner jag att känslospår kan visa sig, när jag tar ett steg tillbaka, ser på det jag har gjort. Dom olika stegen i en process slutar all- tid med sorgen för mig, då vet jag att tiden är inne, att det är klart och det är dags att ta distans, för att få perspektiv på vad som har skett. Att låta akten formuleras i ord, någon gång.

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

<p>The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool.</p><p>Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs.</p><p>The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain.</p><p>Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model.</p><p>To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries.</p><p>The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible.</p><p>All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care.</p><p>This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge.</p> / <p>Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.</p>