Animals often act as source domain is metaphorical shifts. In European languages, there are often several lexicalised verbs for specific sounds with a prototypical animal as subject. These verbs of animal sounds and their metaphorical meanings have been studied cross-linguistically, which have made it possible to create a classification of situations that tend to be expressed by animal metaphors. There are many verbs of animal sounds in Swedish, but their metaphorical uses are not investigated. The present study investigates the metaphorical use of verbs of animal sounds in Swedish blog text and news text. The classification is used as a starting point for analysing occurrences of 13 Swedish verbs. The study seeks to answer which situations can be expressed by the Swedish verbs, which different situations can one and the same verb express metaphorically, and how did the typological classification suit the Swedish data? The results showed that the verbs often have human subjects, and different verbs varies in the range of metaphorical uses they possess. Three types of changes were made to the classification to suit the Swedish data: situations were moved, situations were added, and situations were removed. / Djur förekommer ofta som källdomän i metaforer. I europeiska språk finns det ofta många lexikaliserade verb för specifika typer av läten med ett prototypiskt djur som subjekt. Typologiska studier har gjorts på dessa verb för djurläten, och deras metaforiska användningar. Detta har lett till en klassifikationsmodell över mänskliga situationer som ofta uttrycks med metaforisk användning av verb för djurläten. I svenska finns det många sådana verb, men deras metaforiska användningar har inte undersökts. Syftet med den här studien var att undersöka den metaforiska användningen av verb för djurläten i svenska. 13 verb som beskriver ett specifikt läte hos ett visst djur valdes ut. Studiens data var definitioner av verben, hämtade från lexikon, och konkordansrader med verben, hämtade från korpusar av språk från bloggar och nyhetstext. Studien undersöker vilka situationer som kan uttryckas med metaforisk användning av dessa verb, vilka olika användningar ett och samma verb kan uttrycka, samt hur väl den föreslagna klassifikationsmodellen fungerar på svenska. Resultatet visar att verben främst har mänskliga subjekt och att verben varierar i hur många och vilka situationer de kan uttrycka metaforiskt. Ett par ändringar gjordes på klassifikationsmodellen, till exempel lades typen ’talverb’ till, och subtypen ’röstkvalitet’ frigjordes från typen ’fysiologiska ljud’.

No description available.

Studien kartlägger vanliga adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen ADJEKTIV som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet. Studien är en preliminär kartläggning över hur pass konventionaliserade liknelserna är. Möjliga källor för uppkomst av liknelserna diskuteras i diskussionen. Resultaten belyser även att det finns en ytterligare dimension i definitionen av liknelser utöver kontinuumet mellan bokstavlighet och figurativitet, nämligen en distinktion mellan exaktare måttangivelse och figurativitet.

I’ve made my own currency, created my own wealth. This work is a metaphor for the acquisitiveness that rules and affect our time. I’m thinking about the capitalistic culture where wealth out- weighs everything else. I see it as denial of true values. Money is an illusion that we as a society have let dictate the worlds distribution of rights, as well as its responsibilities. I want to create the same illusion of value, and through that, possibly have created something valuable. The moment when the existing and non-existing blends together. I see it as my mission to bend our conceptions of materiality. I almost exclusively use recycled materials in my practice, because I can. The materials are there, and I see them. This figuration of stacks, made of different materials trough different techniques, might give all materials equal worth and cancel out the hierarchy of values. / <p>Opponent vid examinering: Åsa Elzén</p>

This study seeks to examine whether the language in The Lord of the Rings books by J.R.R. Tolkien could potentially lead Swedish readers to emotional experiences of wonder while reading these stories. This is achieved by conducting an analysis of metaphors on select excerpts from these books – more specifically from the translated Swedish edition of 1992. The result of this analysis is then interpreted and discussed using the emotional state of wonder as a theoretical framework. The study shows that the writing language of Tolkien does feature several metaphors that could possibly relate to both reader emotions and experiences related to wonder. The findings also suggest that Tolkien’s language displays a mythical quality, possibly influenced by his personal interests and life experiences. The study therefore also suggests that this mythical quality could potentially play into the emotional experiences of Swedish readers.

No description available.

Uppsatsens syfte är att analysera hur djävulsgestalten används som visuell metafor för depression i den animerade kortfilmen How Have You Been? (2020) skapad av Polly Nor och Adam Baker. Detta med målet att skapa bredare förståelse för hur visuella metaforer kan användas inom visuell kommunikation för att gestalta känslor. Studien utförs med hjälp av en semiotisk analys samt metaforanalys med teoretisk utgångspunkt i semiotik och metaforteori. Uppsatsen resulterade i kunskap kring hur den visuella metaforen förstärks genom personifiering av depression samt en stark relation mellan protagonist o antagonist. Även förvandling av djävulsgestalten har stor betydelse för hur den visuella metaforen tolkas. Ytterligare framkom det att filmskaparna använder symboler samt ickeverbal kommunikation för att förstärka den visuella metaforen. / The purpose of this thesis is to analyze how the devil figure is used as a visual metaphor for depression in the animated short film How Have You Been? (2020) made by Polly Nor and Adam Baker. This with the goal to create a wider understanding about how visual metaphor can be used in the field of visual communication to portray emotions. The study is carried out with the help of a semiotic analysis as well as a metaphor analysis with a theoretical basis in semiotics and metaphor theory. The thesis resulted in knowledge about how the visual metaphor is enhanced through the personification of depression and a strong relationship between the protagonist and the antagonist. The transformation of the devil figure is also of great importance for how the visual metaphor is interpreted. Furthermore, it became clear that the filmmakers use symbols and non-verbal communication to enhance the visual metaphor.

Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum. Fåglarna i dikterna vaktar tiden, olika fågelarter har hand om olika tidsperioder och de kan även misslyckas med tiden. Utöver detta kan tiden även ha en rumslighet likt en labyrint, schakt eller sjukhusbyggnader samt att den kan flöda i en nedåtgående rörelse. Vanliga konceptuella metaforer förekommer i Tranströmers poesi men oftast på ett nyskapande sätt som strider mot den allmänna definitionen av tid som kronologisk, linjär och uppdelad i mindre enheter.

The purpose of this essay is to examine how Christians can and should speak about God if they take feminist criticism seriously. This purpose concerns two problems: the first starts with the proposition that God is essentially different from humans and things and at the fact that the language that we use to describe and speak about God is a human language. God is infinite, incorporeal, and timeless, while the human language normally is used to apply to finite, corporeal, and temporal things. How – if ever – can this language apply to God? To examine this problem further, I present four different theories of religious language. The second problem is actualized by feminists who criticize the standard within the Christian tradition to characterize God in predominantly masculine terms. Feminists have criticised religious language for being oppressive in several ways, and particularly to establish and maintain hierarchical structures in which women are subordinated men. In this essay I present and discuss feminist criticism of religious language and then distinguish four different strategies for feminists. I further examine three of these strategies, represented by Sallie McFague, Gail Ramshaw and Janet Soskice, dealing with the problem of religious language within the Christian tradition. In all three of these feminist strategies metaphors are found to be of great importance. Finally, I promote Soskice metaphor theory combined with an apophatic theory of language. Soskice stresses the importance of anthropomorphous metaphors and offer the possibility of using both male and female images when speaking about God. This strategy positively handles the proposition of God as essentially different but makes it possible for believers to refer to God (through metaphors). This is also the preferable strategy in line with feminist criticism.

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>