Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper.

I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.

The purpose of this work has been to investigate whether the students' third language Finnish influences the later learned third language Swedish during speech production and whether the students use any metacognitive strategies to handle this. This was examined from both the student's and the educator's perspective. The empirical material has been collected using interviews with two university educators and two university students. The results shows that the influence from the Finnish language on speech production is experienced by both students and educators in slightly different areas and to different extents. The students use metacognitive strategies to varying extents. The educators cannot see to any greater extent that metacognitive strategies would be used.

Denna studie syftar till att undersöka vilka kognitiva och metakognitiva strategier elever i en årskurs 3 beskriver sig använda för att förstå text. Eftersom lässtrategier kan ge elever möjlighet att få förståelse för det som läses, fördjupa sig i text samt kontrollera sin läsförståelse är det angeläget att undersöka elevers användning av lässtrategier. Den teoretiska utgångspunkten för studien är modellen Reading as a Meaning-Constructed Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2013). Studiens material består av intervjusvar från 14 elever i en årskurs 3. Ett individuellt möte har genomförts av studiens författare med varje elev. Det individuella mötet har bestått av en läsaktivitet följt av en semistrukturerad intervju. Samtliga elevintervjuer har spelats in via röstinspelning och transkriberats. Transkriptionerna av intervjusvaren har kategoriserats i en innehållsanalys med kategorierna kognitiva strategier och metakognitiva strategier. Resultatet visar att eleverna beskriver sig använda de kognitiva strategierna att söka efter ledtrådar, göra textkopplingar och skapa inre bilder. Resultatet visar även att eleverna beskriver sig använda de metakognitiva strategierna att läsa om, läsa långsamt, läsa vidare och gå tillbaka, hoppa över och ta extern hjälp. Denna studie lyfter fram lässtrategiers betydelse för elevers läsförståelse redan i tidigare år i grundskolan samt vikten av undervisning i lässtrategier för elevers framtida skolframgångar.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat av vad tidigare forskning konstaterat om lässtrategier i frågan om hur de används och vad de innebär för elever i skolåren 9–12. Uppsatsen visar att den utbildningsforskning som berört lässtrategier under de senaste tio åren inte behandlar strategisk läsning med konsensus i begrepp eller förklaringsmodeller, utan att det istället finns olika synpunkter om både vad lässtrategier är och vad de innebär för läsaren. Studien visar också att lässtrategier används frekvent hos elever i skolåren 9–12 inom och utanför Sverige, både bland skickliga läsare och bland mindre skickliga läsare, för att främja läsförståelse. Vad som skiljer dessa skickliga respektive mindre skickliga läsare från varandra tycks till viss del vara kvaliteten av deras strategiska läsning och hur de använder lässtrategier till sin fördel för att förstå text. Uppsatsen undersöker olika aspekter av lässtrategier och konstaterar att det finns främst tre faktorer som påverkar lässtrategiers effektivitet. Dessa är: 1) Huruvida eleven besitter metakognitiv medvetenhet och gör aktiva val vid strategisk läsning. 2) Elevens förmåga att kombinera olika strategier med varandra. 3) Elevens förmåga att utvärdera sin egen läsning. / In this systematic review, results of previous research on strategic reading were analyzed and presented regarding the question of how students (year 9–12) use reading strategies, and what these strategies mean to reading comprehension levels. The review found that studies which have investigated strategic reading during the past ten years subscribe to different viewpoints and models regarding what reading strategies are, how they should be described, as well as how they should be used by students to further their reading comprehension. While the review further concludes that both good readers and less skilled readers among students in secondary school, frequently do use reading strategies, it also provides evidence to support the idea that these strategies must be used in a certain way for them to be effective. The review presents information from previous research which pertains to the different aspects of reading strategy, and what makes strategic reading effective in terms of furthering reading comprehension. These aspects include: 1) The level of metacognitive awareness that the reader possesses when choosing and using strategies. 2) The readers ability to effectively combine strategies with each other. 3) The readers level of insight into his or her strategy use via the use of control strategies and reflection.

Syftet med innevarande studie är dels att belysa gymnasieelevers medvetenhet om hur de gör för att förstå talad engelska och hur denna medvetenhet samspelar med motivation,dels att åskådliggöra vilken betydelse det har för förståelse, motivation och förmåga att använda sin engelska utanför skolan. Genom en enkätundersökning av 132 gymnasieelever har jag kommit till slutsatsen att gymnasieelever, oavsett förmåga att förstå talad engelska, är väl medvetna om hurde gör detta och att de i hög grad drivs av inre motivation. Flickoroch pojka rskiljer sig åt med avseende på hur de använder sin engelska utanför skolan och hur svårt de upplever att det är att förstå talad engelska. Skillnaden ligger i att flickor inte spelar onlinespel i samma utsträckning som pojkar och att flickor också upplever en högre grad av svårighet med avseende på att lyssna och förstå. Elever på högskoleförberedande gymnasieprogram är mer medvetna om hur de gör för att förstå än andra gymnasielever och elever som använder sin engelska utanför skolan uppger en lägre grad av motivation. / The purpose of this study is to illustrate Upper Secondary School students’ awareness of what methods they use to understand spoken English and how that awareness correlate with motivation. Furthermore, it is to illustrate what significance it has for understanding, motivation and ability to use ones English outside school. By implementing a questionnaire, investigating 132 students, I found that students at Upper Secondary School, regardless of ability, are well aware what they do to understand spoken English and that they to a large extent are driven by intrinsic motivation.Boy sand girls differ regarding how they use their English outside school and how difficult they experience understanding of spoken English. The difference is that boys play online games to a larger extent than girls. Girls also find understanding spoken English more difficult than boys. Students at training lines preparing for university are more aware of the methods they use to understand than other students and students who use their English outside school declare a lower degree of motivation.

Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.