This bachelor thesis is a study of how librarians from five public libraries are working and perceive their role in the integration process. The purpose is to gain a deeper understanding of how librarians discusses about working with refugees. Qualitative interviews are used as a method to answer my questions and the theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen´s "The four space" model, which sees the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. Five categories emerged from the empirical data about the librarians view of the library as a meeting place, the librarians supporting role in the integration process, the interaction between internal and external actors, media supplies and integrative activities. The analysis showed that especially three of the four categories based on The four spaces model were prominent; library as an inspiration space, learning space and meeting space. These three were discussed on the basis of an overall concept of the library as a living room. The least prominent category was library as a performative space. Respondents see their role in the integration process as a part of a democratic society, which means that the library is an open, public meeting place where people have access to information, learning and culture. Librarians highlighted three obstacles in their efforts in the integration process, which was about the lack of time, lack of resources and language skills.

Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

No description available.

New liquid phase microextraction (LPME) has been optimized. Plastic adapter with tapered tip was used as extraction device. Concentration of analytes was determined by GC-MS. Face centered design was used to optimize LPME and the results were evaluated by Minitab 16 programme. Volume of sample, volume of extraction solvent, stirring rate, extraction time, ionic strength and time after microextraction were optimized. Response of system was defined as the sum of the peak relative areas. Toluene, tetrachlorethylene, ethylbenzene, xylenes, mesitylene and naphthalene were the studied analytes. Methylhexadecanoate was used as an internal standard. Optimal system conditions were as follows: 20 mL sample volume, 300 μL extraction solvent volume, 20 minutes, stirring speed 700 rpm, no addition of salt, and time after microextraction 3.5 minutes. Determination coefficient was 0.9700 and the lack-of-fit was insignificant which indicated good agreement of the model with the experimental data. The preconcentration factor ranged from 26 (tetrachlorethylene) to 39 (xylenes). The microextraction yield was varied from 39.5% (tetrachlorethylene) to 59.1% (p-xylene and m-xylene). The new method was tested by analyzing real samples of tap water, river water and water from the sewage treatment plant. The samples were...

Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi ökar. Patienter kan ha olika upplevelser härav, och det är vanligt att uppleva oro. Forskningen är begränsad inom området.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken i lokalanestesi under operation och vilka faktorer som patienten upplever viktiga för sitt välbefinnande. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 14 informanter där materialet analyserats med innehållsanalys. Resultat: Samtalet är avgörande för patientens välbefinnande. Samtalen kan vara informativa eller distraherande. Patienter upplever trygghet och oro under operation. Följande faktorer påverkar välbefinnandet; kommunikation, information, att vara bekräftad, förtroende, delaktighet & kontroll och tillfredsställelse. Slutsats: Samtalet var avgörande för patientens välbefinnande under operation. Det är angeläget att kunna förändra arbetssättet så att operationssjuksköterskan kan träffa patienten tidigare i den perioperativa processen, då det ökar patienttryggheten. Mer forskning behövs för att kunna implementera metoder för omhändertagande av vakna patienter under operation. Nyckelord: Patientupplevelse, intraoperativ omvårdnad, vaken operation, kvalitativ metod, innehållsanalys

I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

För sju år sedan publicerades nya läro-, ämnes- och kursplaner som efterfrågar en undervisning som främjar elevers förståelse för naturvetenskapernas karaktär. Öppna laborationer är ett alternativ. Dock kräver dessa mycket tid och lärare med egna erfarenheter från forskningsliknande aktiviteter. Därför finns ett behov att utveckla mindre tidskrävande undervisningsmetoder som uppfyller målen. Syftet med arbetet som presenteras här är att genom designforskning ta de första stegen mot utvecklingen av en sådan undervisningsmetod. En metod som synliggör det naturvetenskapliga förhållningssättet redan vid introduktion till ett nytt kunskapsområde och som kan lägga en viktig grund i elevers förståelse för ämnet och undersökande arbetsformer. Resultat visa att det finns potential för en sådan undervisningsmetod eftersom metoden inte bara främjar elevers naturvetenskapliga förhållningssätt utan även deras motivation, nyfikenhet och koncentration.​