Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning. En kvalitativ metod tillämpades med två fokusgrupper där deltagarna rekryterades via ett strategiskt urval med kriterierna: kvinna, mellan 18-30 år samt använder sig av minst två sociala medier. Vid analys av data tillämpades en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att sociala medier används mellan sex till tio timmar om dagen och de vanligaste sociala medierna är Facebook och Instagram. Det framkom både positiva och negativa hälsoutfall med exponeringen, som motivation och inspiration samt upplevd press och ångest, men trots de negativa effekterna upplevde respondenterna exponeringen som övervägande positiv. / Young adults tend to spend more time on social media than on any other daily activity, where the most popular way to communicate is by sharing pictures. At the same time, interest in health and fitness among the public has increased in recent years. Previous studies indicate that a constant focus on health and fitness can lead to low self-esteem and dissatisfaction with one´s body.  The majority of the previous studies have focused on the negative aspects of social media and the impact on people's health. The aim of the study was to describe young women´s experiences, and the impact of social media exposure of diet and exercise, from a neutral point of view. A qualitative method was applied with two focus groups where participants were recruited through a purposive sample with the criteria: woman between 18-30 years and the use of at least two social media. A manifest content analysis with an inductive approach was applied in the analysis of the data. The result shows that social media is used between six and ten hours a day and the most common social medias are Facebook and Instagram. Both positive and negative aspects of exposure were revealed, such as motivation and inspiration, and perceived pressure and anxiety, but despite the negative effects, respondents experienced exposure predominantly positive.

Background: Despite being a central routine in hospitals worldwide the ward round hasnot been studied well, nor mentioned thoroughly in text books. Traditionally the wardround means that the responsible staff goes through the patients’ health status on theirown and thereafter meet the patient to update status, confirm diagnosis, adjust treatmentand predict prognosis. The ward round in its current form has been found to beproblematic: lack of integrity and lack of effective communication being the biggestissues. On several places there has been attempts to improve the ward round,höglandssjukhuset in Eksjö being the most prominent example. This study aims toexamine the patients’ experience of the ward round.Methods: Two individual interviews and one group interview were conducted among atotal of six patients in the ages from 52 to 91, all with experience of traditional wardrounds from höglandssjukhuset in Eksjö during January 2014. The interviews weretranscribed and analyzed using a phenomenological qualitative approach.Results: The main finding in the interviews were that the most important part of a wardround for the patients is a well-functioning communication with the doctor. The patientsdescribed the existence of honest questions during the ward round as a benchmark forthe quality of the communication. Four factors were identified as underlying causes fora well-functioning communication: Equality between doctor and patient, comprehensionof the ward round routines, enough time, and a preserved integrity of the patient.Discussion and conclusion: The social psychological concepts of social responsivity andpower were used to analyze and explain the findings. Suggestions were made to thetraditional ward round to change the routines to make the staff more equal to the patient,increase the knowledge of the patient about the routines, increase the time spent onevery patient and secure the integrity of the patient during the ward round.The findings from this study will be a part of a bigger research project about the wardround that also will be used in an improvement work about the ward round inHöglandssjukhuset in Eksjö and in the region of Jönköpings län.

Telefonrådgivning som företeelse har utvecklats under många år och är numera en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. Kommunikationen med den vårdsökande personen har en viktig betydelse för hur samtalet utvecklas. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva telefonsjuksköterskor. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; samspel och bemötande, faktorer av betydelse för bedömningen, etiska aspekter och organisation och arbetsmiljö. Deltagarna i studien uttryckte vikten av aktivt lyssnande som en faktor för att skapa en god kommunikation och en förutsättning för att kunna göra korrekta bedömningar av de vårdsökandes symtom. Telefonsjuksköterskan behövde göra medvetna prioriteringar då läkartiderna ofta var för få. Studien visar att det är en utmaning att arbeta med telefonrådgivning. Klinisk erfarenhet ger viktig kunskap i frånvaro av synintryck. Självdiagnostisering via internet är en allt vanligare företeelse.  Kommunikationen med den vårdsökande är det enda redskap telefonsjuksköterskan har för att skapa sig en bild av problemet. Då telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral bör kommunikation och samtalsteknik ges större utrymme i utbildningar. / Telephone nursing is a service which has been developed over many years and is now a major part of district nurses’ work at health centers. Communication with the caller has an important impact on how the conversation develops. The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of telephone counseling at health centers. Semi structured interviews were conducted with eleven telenurses. The analysis was performed using qualitative content analysis and resulted in four categories; interaction and response, factors relevant to the assessment, ethical aspects and organization and work environment. Participants expressed the importance of active listening as a factor in creating good communication and a prerequisite for the ability to make accurate assessments of the callers’ symptoms. Telenurses needed to make conscious priorities in lack of enough doctors’ appointments. The result concludes that working with telephone counselling is challenging. Clinical experience provides important knowledge in the absence of visual input. Self-diagnosis via the internet is becoming increasingly common. Communication with the caller is the only tool the telenurse has to assess the problem. As telephone counseling is a big part of district nurses’ work, communication and conversation techniques should be given more educational attention.

No description available.

No description available.

Detta arbete undersöker hur man kan bearbeta och formulera upplevelser av en film med hjälp av figural analys. Denna analys har jag hittat i filmvetenskapens fält. Syftet är att med hjälp av denna vidga filmens möjligheter som verktyg i skolan. Tillsammans med en fenomenologisk ansats och gestaltande metod söker jag en didak-tisk metod/upplägg för elever att formulera upplevelser, som ett komplement till tra-ditionell filmanalys.Med utgångspunkt i Svenska filminstitutets filmhandledningar konstaterar jag vad som inte behandlas när man i skolan ser en film. I filmhandledningarna uppmanas eleverna till en diskussion från frågor som rör värdegrunden, och upplevelsen av filmens bilder lämnas därhän. Jag har undersökt det figurala som ett sätt att komma åt möjligheten att formulera upplevelsen av en spelfilm man har sett i skolan, med hjälp av rörliga bilder. Det figurala är ett begrepp som syftar till vårt omedvetna begär och primära fantasi och vår upplevelse. Med en figural analys kan man fokusera på bildmaterialet utan att söka tecken och betydelse för de bildelement man finner. Teknikens möjligeter, såsom dubbelexponeringar, animeringar, hastighetsvariationer och så vidare utgör nya visuella uttryck.I filmen ”Where wild things are” har jag undersökt vad jag kan komma åt i en spelfilm med hjälp av en figural analys. Detta har jag sedan arbetat med i min gestaltande metod som utgår från en filmad skogspromenad. I gestaltningen har jag återberättat scener ur filmen från mitt eget liv, där jag har liknande upplevelser, då upplevelser kan sägas bottna i tidigare erfarenheter. Vidare har jag förstärkt min upplevelse, med teknikens hjälp, i filmredigeringen. Jag har, bland annat, arbetat utifrån Deleuzes tankar om montage som det effektfullaste sättet att med hjälp av teknikens möjligheter bana väg för en upplevelse hos betraktaren. Till min hjälp har jag Karl Hanssons avhandling, ”det figurala och den rörliga bilden” i Filmvetenskap vid Stockholms universitet .Min slutsats är att man i skolsammanhang, utan att nämna ett svårt begrepp som det figurala, kan använda sig av denna analys och metod för att ge elever möjlighet att också få fokusera på sin egen upplevelse, och resonera kring sin egen vardag som något större. På detta sätt kan man lägga fokus på en större del av människan, då hela människan ska få plats i skolan, så som värdegrunden är formulerad.

Abstract About 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia. Various interventions with communication methods were analyzed. Methods investigated in the survey include tactile massage, Talking Mats and music therapy. The outcomes of these methods showed less aggression, better attention, better body awareness and increased verbal abilities compared to not using the communication methods. All methods showed increased wellbeing for the patients. Some methods also gave comfort to the caregiver, which led to more involvement and hence better communication between patient and caretaker.

Abstract   Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged. The analysis showed that all patients had lack of knowledge in terms of their disease, but also, knowledge about treatment and self-care was scarce. Living with chronic heart failure also affected the daily life negative in many ways. Isolation, difficulty to manage daily activities and, above all, lack of energy made the quality of life poor. All patients were dependent on help from relatives or outsiders in order to complete their daily lives. However, several informants could not see the need for more help from outside and relied entirely on the help and support from relatives. This leads to an unsustainable home situation with repeated admissions to hospital as a result. Conclusion: We nurses need to be better at helping patients to be more involved in their treatment and to take more responsibility for their own self-care. We should also involve and support family members and motivate the patient to accept professional help, and then we might reduce several readmissions and improve patients’ wellbeing.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.

I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsställning i syfte att kringgå existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvändigtvis inte bli så kännbara som en läsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras även en lösning på detta problem.