Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.    Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?    Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?    Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.    Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.    För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.    För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.    För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.    Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås. De flesta menar att det övergripande målet är att Alice ska göra allt alla andra gör, på samma sätt och syftet är att hon till slut, med stöd, ska bli så lik de andra som möjligt och med beteendemodifierande åtgärder lära sig att passa in i skolan och i samhället. Andra menar tvärt om att skolan själv är det största hindret för Alice och ifrågasätter meningen med att hon ska göra samma saker som alla andra.

This essay has the title ”Melchizedek and Christ: Melchizedek in 11Q13 compared to Melchizedek and Christ in the Letter to the Hebrews. The aim is to investigate if Melchizedek in 11Q13 has been an intertext to Melchizedek or to Christ in Hebrews. The conclusion is that perhaps the author of Hebrews knew about 11Q13, but it does not seems like that. When the author writes about Melchizedek, the text from Gen 14:18-20 is the most important intertext, and when Jesus is the subject Psalms 110:1, 4 is the main intertext.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt. Det omfattande resultatet kan anses visa på en komplexitet i förklaringen till vad som leder till att en individ börjar bruka eller missbruka AAS. / This study aims to examine how patients and clinicians look at what leads to the use or abuse of anabolic androgenic steroids, AAS. The study uses a qualitative phenomenographic method. The research data was collected with unstructured interviews with five patients and three clinicians at Beroendecentrum in Örebro. The research data was analyzed through the use of a thematic analysis. The results were the seven themes that emerged; Society, Childhood, Social relations, Psychological vulnerabilities, Attitudes, Body image and Other. The extensive results can be looked upon as showing the complexity in the explanation of what leads to an individuals use or abuse of AAS.

No description available.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer använder vissa rekryteringsmetoder. Utifrån detta syfte formulerades en frågeställning om vilka bakomliggande orsaker som kan påverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav två verkade inom privat sektor och tvåverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna använder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsättandet av lediga tjänster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig på olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvärld, makt och styrning samt tillgången på resurser. Därmed kan det finnas flera sätt att förstå vad det är som gör att enorganisation väljer en viss rekryteringsmetod och därmed väljer bort andra metoder. Det är därför viktigt att förstå organisationernas specifikaförutsättningar då alla verkar inom olika kontexter där en och samma rekryteringsmetod intealltid kan tänkas vara optimal för alla. Därmed kan en och samma organisation ses påverkas av flera av varandra oberoende faktorer, som i samspelet med varandra hjälper till att forma en organisations hela rekryteringsprocess. / Thestudy's purpose was to investigate why four different organizations use certain recruitment methods. Based on this purpose, the writers of this study formulated a question about the underlying causes that may affect the choice of recruitment methods in these four different organizations. The study was conducted using qualitative semi-structured interviews with four organizations, two of which appeared in the private sector and two of which appeared in the public sector. The study shows that the four different organizations use a variety of recruitment methods for the filling of vacancies. The choice of the different methods can be based on different underlying causes; organizations' mission, the organization's environment, power and control and the availability of resources. Thus, there may be several ways to understand what it is that makes an organization choosea particular method of recruitment and thus deselect other methods. It is therefore important to understand organizations' individual conditions and that theyall operate in different contexts in which the same recruitment method may not beoptimal for all. Thus, one and the same organization can be influencedby several independent factors whichin interaction with each other helps to shape an organization's entire recruiting process.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård. Studien har en kvalitativ metodansats och berättelserna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård många gånger var negativa, dock fanns det tillfällen där erfarenheterna varit positiva. Dessa positiva erfarenheter kunde handla om att de papperslösa människorna hade fått bekräftelse av vårdpersonal vilket skapade en trygghet för dem i deras vårdrelation. Kategorierna som framkom i resultatet var: Hopplöshet, Frustration, Att inte blir tagen på allvar, Rädsla, Betydelsen av trygghet samt Ovisshet. Konklusionen visar på att den ovisshet som dessa människor ständigt lever i många gånger skapar otrygghet som i sin tur ofta leder till ohälsa och ytterligare behov av vård. / Undocumented people are a vulnerable group in our society who often live in a precarious situation as regards to their future, living, work, social intercourse and the access to health care. Undocumented peoples meeting with the Swedish health care system often differ from others. Their constant fear of being denied care, being violated in consultations with the health care, fear of the nursing staff contacting police or the Immigration Service often results in the delay of seeking medical care, or that they avoid it completely (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguía-Bayona, 2006). When we, as future nurses, will meet people who are undocumented in our profession, it is important to have an understanding of how they experience the encounter with the Swedish health care system. The aim was to describe undocumented people’s experiences of the Swedish health care system. The study has a qualitative method and the stories were analyzed with content analysis. The results showed that undocumented people’s experiences of the Swedish health care system are often negative, however there were positive examples occasionally. The categories that emerged from the results were: Hopelessness, Frustration, Not to be taken seriously, Fear, The importance of security and Lack of assurance. The conclusion displays the uncertainty and constant insecurity that these people live with on a day to day basis, which in turn often leads to illness and needs of care.