Syftet med denna studie är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar lycka. Studien baseras på tvärsnittsdata för år 2014 och omfattar 19 Europeiska länder. Data kommer från The European Social Survey och den beroende variabeln är individens självuppskattade lycka. Modellen utgår från Grossman-modellen där fysisk aktivitet ses som en insatsfaktor i produktionen av hälsa och hälsa i sin tur är en del av nyttofunktionen. Modellen estimeras i tre versioner med både ordnad probit och minsta kvadrat-metoden. En version estimeras med en interaktionsterm för att analysera hur fysisk aktivitet och hälsa samvarierar och påverkar lycka. Resultaten visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på lycka. Fysisk aktivitet har både en direkt och en indirekt effekt på lycka genom efterfrågan på hälsa. Interaktionstermen visar att fysisk aktivitet och hälsa samvarierar. Den positiva effekten av fysisk aktivitet är som störst för individer med dålig hälsostatus.

Den här studien har sökt kartlägga och kvantifiera hur olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter påverkar simuleringsresultaten vid hydraulisk modellering av spillvattenförande ledningssystem. Olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter tillämpades på två modellområden av olika karaktär. Varje modellområde bestod av mindre delavrinningsområden kopplade till en ledningsnätsmodell i modellverktyget MIKE URBAN. I MIKE URBAN kopplas ledningssegment i ledningsnätsmodellen samman av noder, även tillrinningen från modellområdets delavrinningsområden har sitt inlopp i dessa noder. Noderna kan motsvara nedstigningsbrunnar, tillsynsbrunnar och rännstensbrunnar i det verkliga ledningsnätssystemet (Blomquist et al. 2016). Skillnader i absolut maximalt nodvattendjup mellan olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter visualiserades i kartbilder. Resultaten visade att det uppstod skillnader i ledningsnätsmodellernas maximala simulerade nodvattendjup när olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter användes. Med regressionsanalyser undersöktes samband mellan relativ förändring i reducerad area och relativ förändring i simulerade maximala nodvattendjup mellan olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter. För noder längst uppströms i ledningssystemet påvisades ett positivt linjärt samband mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i ansluten reducerad area. Sambandet mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i reducerad area skiljde sig i styrka för olika modellsimuleringar. För modellområde J som har ett helt separerat spillvattennät och en homogen bebyggelse låg förklaringsgraden på omkring 50 procent för samtliga modellscenarier. I samtliga modellscenarier för modellområde J låg det maximala nodvattendjupet över nedströms ledningshjässa vilket kan tyda på att begränsningar i ledningsdimensioner har inverkan på det maximala simulerade nodvattendjupet. För modellområde E var sambandet mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i ansluten reducerad area starkare än för modellområde J för en majoritet av simuleringsscenarierna. Resultaten bör betraktas utifrån studiens begränsade omfattning samt utifrån att modellerna är teoretiska då de inte kalibrerats mot mätdata. Studien visualiserar dock att beroende på vilken metod som använts för att ansätta avrinningskoefficienter kan skillnader i simuleringsresultat bli stora för vissa delar av modellområdet. Fortsatta studier är därför viktiga för en ökad transparens vid hydraulisk modellering av ledningsnätssystem och för att tydliggöra osäkerheter som är kopplade till avrinningskoefficienter.

Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

I den här tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sätt att kalkyleraprojekt inom näringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för många projekt är komplexa och det är ofta som kalkylerna inte stämmer. Med den härmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osäkerhetsfaktorerna såatt man därefter ser projektet med neutrala ögon. På så sätt har beställaren möjligheter att taställning till hinder som kan äventyra hela projektet. Därefter kan man välja att gå vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osäkerheter eller avstår från att genomföra projektet.Om man går vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund. Det gör att läsaren kan tillgodogöra sig denteoretiska bakgrunden till successiv kalkylering. Därefter ger författarna några konkretaexempel som baseras på verkliga situationer. I kapitel fem har författarna intervjuat Sverigesfrämsta expert inom successiv kalkylering och även personal på Ringhals.Avslutningsvis redovisar författarna sina slutsatser och de erfarenheter som de hartillgodogjort sig genom att utföra detta examensarbete.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering. Vårt resultat visade att arbete hade olika betydelse för intervjupersonerna. Två av dem uttryckte en önskan om att vara på arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden tillsammans med personer utan kognitiva funktionshinder. De ansåg att det var mer utvecklande än daglig verksamhet. Ett krav för att det skulle fungera var dock att arbetsuppgifter och arbetstider var anpassade utifrån deras funktionshinder. För de andra fyra var det däremot mycket angeläget att få ett arbete på öppna arbetsmark-naden. Dels handlade det om att kunna få en dräglig materiell standard, dels tycktes det för dem också ha ett rent symboliskt värde som kan tolkas som att de ville ha rätt att vara som alla andra.</p>

<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur inlärare av franska (främmande språk) går tillväga för att förstå text samt hur tvärspråkliga och inomspråkliga lexikala likheter, inlärarnas kompetensnivå och tillvägagångssätt påverkar läsförståelsen. De 21 deltagarna har olika kompetensnivåer i franska: nybörjare, mellan- eller avancerad nivå. Inlärarnas läsförståelse utvärderas framförallt genom en översättningsuppgift medan deras tillvägagångssätt observeras med hjälp av tänka högt-metoden. Tillvägagångssätt omfattar inlärarnas strategier, teknik för att förstå texten samt deras reaktioner på textens innehåll, översättningsuppgiften samt förmågan att genomföra den.</p><p>Resultat från den här studien visar på att tre av de tolv vanligaste tillvägagångssätten inbegriper hantering av inomspråkliga eller tvärspråkliga likheter mellan texten och tidigare kunskap i franska, svenska och engelska. Inlärare uppmärksammar i större utsträckning lexikala likheter mellan målspråket och deras modersmål än franska ord som påminner om varandra. Den inomspråkliga och tvärspråkliga texthanteringen är vanligare hos inlärare med lägre kompetensnivå i franska än hos avancerade inlärare. Avancerade inlärare använder i större utsträckning tillvägagångssätt som inte bygger på jämförelse av liknande ord än inlärare med lägre kompetensnivå. En parallell kan urskiljas mellan en bättre läsförståelse och en mer effektiv hantering av inomspråkliga och tvärspråkliga likheter då dessa kombineras med andra tillvägagångssätt.</p>

No description available.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.</p><p>Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.</p><p>Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.</p>

<p>I dagens samhälle finns det en stor variation på golv och golvmaterial. Till dessa finns det en stor variation av de produkter och metoder som används för att hålla dessa golv funktionsdugliga. Samtliga golv och produkter ger upphov till miljöpåverkan av olika storlek och sort.</p><p>Denna studie är skriven på uppdrag av avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings Universitet, som vill veta vilken miljöpåverkan Twister™-metoden har. Detta sker genom en livscykelanalys.</p><p>En livscykelanalys ställer en produkt eller tjänst miljöpåverkan utifrån helhetsperspektiv innefattande materialframställning, tillverkning, användning och resthantering. Som hjälp i denna studie har programvaran SimaPro 7.0 använts vari metoden Eco-indikator 99 valts.</p><p>I studien ställs Twister™-metoden mot andra golvvårdsmetoder innefattande polish och vax. I analysen sker även en nedbrytning av Twister™-metoden likväl en nedbrytning av den Twister™-rondell som HTC Sweden AB tillverkar.</p><p>Resultatet visar att den del av Twister™-metoden som har störst miljöpåverkan är den skurmaskin som används och den energianvändning som Twister™-metoden kräver. Resultatet visar även att Twister™-metoden har signifikant lägre miljöpåverkan än de andra golvvårdsmetoderna polish och vax. De delar av Twister™-rondellen som har störst miljöpåverkan är de industridiamanter och den rondell, som Twister™-rondellen består av.</p>