IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll två kontroversiella förslag, att värdering skulle ske till verkligt värde och att värdeförändringarna skulle redovisas över resultaträkningen. Vårt syfte är att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av värdeförändringar. Det vi fokuserar på är huruvida redovisningen av värdeförändringar enligt verkligt-värde-metoden i IAS 40 är det bästa sättet eller om omvärderingsmetoden i IAS 16 är att föredra. För att få djupgående information och åsikter i ämnet valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har därför intervjuat fyra revisorer, samtliga verksamma inom fastighetsbranschen. Intervjuerna baserades på en intervjumall för att öka jämförbarheten mellan respondenterna svar och inställningar. Teoriavsnittet behandlar inledningsvis redovisningstraditionerna och redovisningens kvalitativa egenskaper. Fortsättningen i kapitlet präglas av en mer detaljerad beskrivning av teorin som behandlas i uppsatsen. Avslutningsvis beskrivs omvärderingsmetoden och verkligt-värde-metoden med fokus på redovisning av värdeförändringar. Empirin består inledningsvis av en kort presentation av respondenterna och byrån de företräder för att ge en bra bild av deras kunskap och erfarenhet. Vidare i kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket ligger till grund till analysen. I analysen har vi sedan sammanfattat respondenternas åsikter för att urskilja ett mönster och ge en lättöverskådlig bild. Uppsatsens slutsatser är att tillfrågade revisorer är nöjda med dagens reglering av förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter. I valet av de två metoderna, verkligt-värde-metoden och omvärderingsmetoden, skulle de föredra verkligt-värde-metoden. Dock vore det önskvärt med två metoder även i framtiden. Respondenterna anser vidare att dagens reglering ger en rättvisande bild av företagets verksamhet eftersom de två metoderna riktar sig mot två olika fastighetstyper. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningens trovärdigheten utifrån validitet och reliabilitet.

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Onoff lyckas tillfredsställa sina kunder och uppfylla deras förväntningar med sin butiksservice. Detta har vi undersökt genom att utföra kundintervjuer vid tre olika Onoff-butiker. Det vi kommit fram till är att: • Onoffs kunder är nöjda med servicen de får i Onoffs butiker • Deras förväntningar uppfylls, generellt sett, och i vissa fall överträffas de • I vilken grad kunderna fått sina förväntningar uppfyllda har påverkat hur nöjda de varit med helheten av sitt besök • De kunder som fått sina förväntningar överträffade var nöjdare än de som endast fått sina förväntningar uppfyllda. Denna uppsats ligger under ämnet marknadsföring.

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter. Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline. Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare. Resultatet visar att CI-metoden kan vara en effektiv intervention för att förbättra funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi. För att få evidens för detta krävs fler studier angående effekter av CI-metoden hos barn och ungdomar med CP-hemplegi.

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan användas till att utveckla personer med olika funktionsnedsättningar oavsett ålder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada. Den ena har en förvärvad och den andra en medfödd skada. Det har funnits skillnader i arbetet med dessa båda personer men likheterna har övervägt. Även i resultatet finns en tydlig överensstämmelse mellan de båda. Min erfarenhet säger att FMT med sin tydliga struktur skänker ro att få tillgång till den egna förmågan. Tryggheten, lugnet och lagom stora utmaningar har visat sig vara helt rätt för dessa personer. Tack vare impulser till hjärnan har flera funktioner som saknats eller varit ofullständiga börjat fungera. Vi har funnit de nya vägar vi sökt.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.   Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.

Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden är. Jag berättar kort musikterapins historia och jag ger också en förklaring på metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete där jag valt att undersöka vad det är i metoden som gör att det känns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se några större förändringar efter 15 gånger har adepterna ändå tyckt det varit roligt att komma till sessionerna. Med  mitt arbete har jag fått svar på FMT-metodens styrka. Med musiken kan vi väcka en lust att reagera. Vi möter adepten där den befinner sig i sin utveckling och skapar på så sätt förutsättningar för att lyckas. Det i sin tur ger en lust som leder till utveckling.

Bakgrund: En viktig del i företagens jakt efter att nå lönsamhet tenderar att vara mätning och förändring av produktiviteten. Om företag lyckats med uppdraget att höja produktiviteten i verksamheten, allt annat lika, kommer detta sammanfalla med att lönsamheten förändras positivt. Det är därför produktivitetsmätning i praktiken är viktigt.   Syfte: Syftet med denna studie är att vidareutveckla produktivitetsmätningarna i författarnas fallföretag. Vidare ämnar studien finna svar på vilka faktorer som påverkar Schunks produktivitet och hur dessa kan påverkas samt hur de kan gå till väga för att använda dessa mätningar som underlag för ökad lönsamhet.   Metod: Författarna har valt att utföra en kvalitativ fallstudie på företaget Schunk. Det empiriska materialet som samlats in via semistrukturerade intervjuer har sedan jämförts med det teoretiska ramverket.   Slutsats: Resultatet presenter Schunks produktivitetspotential och de faktorer som föreligger. Författarna presenterar även ett ytterligare mått för ökad mätning och kopplar produktiviteten till lönsamheten i ett Du Pont-schema. Vidare lyfts slutsatserna ur kontext och en föreslagen arbetsgång presenteras.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser. Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod. Gällande hjälpmedlen i lärandet används läseboken, skönlitteraturen och facklitteraturen och det egna producerandet i stor utsträckning. Datorn används delvis till eget skrivande och Internet för faktasökande men tyvärr finns det för få datorer för att kunna använda det i större utsträckning. Populärkulturen, medier såsom TV, spelfilm och mobiltelefon liksom leksakskataloger används nästintill inte alls.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende. Analysen av dessa intervjuer gav ett resultat som visar att eleverna känner sig upprörda för att pedagogerna inte förstår dem. De viktigaste slutsatser som kan dras av studien är att om vi pedagoger kan få alla elever att känna sig sedda och tar reda på var en elev befinner sig i sin utveckling, så kanske vi kan hjälpa flera elever att klara kunskapskraven. Alla elever har samma kunskapskrav och mål och det kommer vi inte undan, dock kan vägen dit se annorlunda ut för varje enskild individ utifrån vilka förutsättningar och behov eleven har.