Med musiken till hands – Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom.   Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar. Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg. / During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed. The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils. The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.

Sammanfattning Målet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten). För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och” hand på hand-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Varierad miljö, varierade aktiviteter och ”hjälp till självhjälp-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Förståelsekunskap och Förtrogenhetskunskap. Jag hoppas att arbetet kan vara till nytta för personer som kommer i kontakt med barn som har den här problematiken eller som är intresserade av ett konkret exempel på hur man kan arbeta med kvalitativ innehållsanalys. Nyckelord: Utvecklingsstörning litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, kunskapssyn, pedagogiska metoder, Lilli Nielsens pedagogik, TEACCH-metoden, Abstract The aim of this study is to analyse two pedagogical methods for children with developmental disabilities, to be more precise The TEACCH Programme and The Pedagogy of Lilli Nielsen, concerning epistemological approach, primarily the aspects how the child with developmental disabilities acquires knowledge and what shape this knowledge takes. Finally I investigate which categories can be derived from the analysed text (quotations). To collect data I have used literature study but to interpret and work up the data I have chosen to use content analysis. Literature study means that I search for specific answers in the literature that I later compare with each other. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Structured environment, structured activities and “hand on hand method”. Concerning what shape this knowledge take according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Factual knowledge and Skills. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to the pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Miscellaneous environment, miscellaneous activities and “help to help yourself method”. Concerning what shape this knowledge take according to The Pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Understanding and Tacit knowledge.. I hope the work can be useful for those persons who have contact with children who have this complex of problems or who are interested in a concrete example of how one can work with content analysis. Key words: Developmental disabilities, literature study, content analysis, epistemological approach, pedagogical methods, The Pedagogy of Lilli Nielsen, The TEACCH Programme,

No description available.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo. Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper. Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner. Vidare syftar denna uppsats till att söka svar på om dessa tre VaR-modeller ger ett tillfredsställande resultat på 95 procentig konfidensnivå. För att få svar på dessa funderingar har vi i empiriavsnittet genomfört två hypotesprövningar. Den första slutsatsen som kan dras av undersökningen är att det inte går att skilja på det VaR som Delta-Normal metoden och Historisk simulering tagit fram. Vid ett hypotestest för proportioner blev resultatet att endast för Monte Carlo simuleringen kunde inte nollhypotesen förkastas. Detta innebär att det finns stöd för att de verkliga förlusterna överstiger Monte Carlo simuleringens beräknade VaR en gång av tjugo.

Musikterapi har funnits genom hela vår historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med två adepter (de som får terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet är att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har. Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats är att all rörelse är en reaktion på ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse. I FMT-metoden möter terapeuten alltid adepten på dennes nivå och motiverar till handling genom att skapa intryck att reagera på med instrumentuppställningar och melodier.

No description available.

Andas är det första vi gör omedvetet, därför behöver vi inte lära oss andas. Från det första andetaget andas vi helt rätt. Senare i livet kan det gå snett i tekniken och då kan vi behöva medvetandegöra vår andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen på ett effektivt och lustfyllt sätt. Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen är inordnad i helhetsutvecklingen. För att nå optimal prestationsförmåga måste varje rörelse koordineras med andningen i en rytm. Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i ämnet andning. Genom att beskriva musikterapi med två elever med funktionsnedsättning, visar jag på hur roligt det kan vara att arbeta med blåsinstrument och vilken glädje det ger att lära sig blåsa.

The purpose with this bachelor thesis is to identify risks and insufficiencies concerning the production at WilloMaskin AB. The project is limited to only 4 machines, where theories as “OEE” (overall equipment efficacy) should be illuminated and analyzed. The theory of “Single Minute Exchange of Die” is also presented. The method used in this project is mostly based on qualitative studies but also quantitative studies are presented. Information has been gathered from Willo Maskin ABs own calculations, the university library of Växjö and electronical sources. The studies have been made through observation and notes of the production process at the workplace. Routines have been checked and discussions with people involved in the process have been passed. The observation also included machine stand still measurement and OEE calculations. The measuring for each machine under a time period shows the lack in the production progress and the methods used. The results show that the machine adjustment is the part of the process that requires the most production time. Discussions with machine operators prove that a lot of them don’t know how to handle new machines. However, the machines work very efficient when they work. It takes short adjustments and further education of operators to increase the availability. The introduction of different production follow-up systems is necessary to be able to measure, and in a long term even reduce the reasons of standstill.