När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor.   Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer. Den teoretiska referensramen redogör för begreppet Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling och hur detta skapas i ett företag. Revisorns roll samt redovisningsteorier som intressentteorin och legitimitetsteorin presenteras.   Uppsatsen visar att miljöfrågor kommer få en större fokus på revisionsbyråerna i framtiden. Emellertid är revisorerna tveksamma om det är deras uppgift att ta till sig och arbeta med dessa frågor. Jävsituationer spelar roll här då revisorerna inte vill riskera att utsätta sig för detta genom att gå in för djupt och analysera ett företag med avseende på miljöfrågor. Det finns en uppfattning bland revisorerna om att större krav kommer att ställas på revisionsbyråerna då det inte längre kommer att räcka med att bara granska verksamheten. Revisionspliktens avskaffande för små företag kräver att byråerna breddar sitt utbud med olika tjänster och miljöfrågor kan vara en alternativ affärstjänst men då mest för specialister och konsulter. Uppsatsen tyder på att det personliga engagemanget på byrån styr graden av miljömedvetenhet och detta engagemang förefaller även finnas hos revisorer som ej är MER- certifierade.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern. Undersökning har tagit upp fenomenet att se via media och vad det har för betydelse att vi har kunskaper och upplevelser av klimathot utan att behöva uppleva det på egen hand. Jag har fått syn på att klimathotet formuleras för att uppröra och gripa tag samtidigt som detta kompletteras med bilder som vill ge ett hopp om en bra framtid. Det mest framträdande resultatet i undersökningen har varit upptäckten om rörliga bilder som ett viktigt medium för att sprida kunskap och att film kan fungera som ett verktyg för att få unga människor att reflektera över tillvaron. I gestaltningsdelen har jag arbetat med fotomontage utifrån ett citat från en av mina informanter: Om man tittar ut genom ett fönster så ser man det ju inte. Gestaltningen bär på en tanke om hur det skulle kunna vara om jag såg orsak och verkan av klimatförändringarna utanför fönstret istället för via media? Gestaltningen vill väcka tankar om hur nära detta hot måste komma, skulle det förändra sättet att se och betrakta frågan om det fanns på min egen bakgård? I Gestaltningen låter jag detta hot, som de flesta av oss endast upplever på avstånd, komma riktigt nära. / BI/Media

<p>Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas.</p><p>Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.</p><p>Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem.</p><p>Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.</p>

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré

Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas. Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen. Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem. Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats. Samtliga intervjuade är eller har varit aktiva miljöreportrar under en längre period. Utifrån det insamlade materialet har vi kommit fram till att miljöfrågorna har fått ökad betydelse och ökat utrymme i DN och G-P sedan 1952. I och med att kunskapen om miljö blev större runt 1960-talet fick även miljöfrågor större utrymme i de båda tidningarna. Därefter har miljöfrågornas utrymme i tidningarna stadigt ökat i takt med miljödebattens framväxt. Däremot visar både den kvantitativa studien, med stöd av den kvalitativa, att miljöfrågorna dock har fått mindre utrymme i DN och G-P under det senaste årtiondet. Anledningen till minskningen är inte att kunskapen om miljöfrågor inte finns utan beror enligt intervjupersonerna på andra faktorer.  Dels minskat intresse från redaktionsledningen men också på grund av nedskärningar och omorganiseringar på tidningarna. Ett annat intressant resultat är att tre av de fyra intervjuade menar att det krävs en allvarlig katastrof för att miljöjournalistiken åter ska få mer fokus. Vår undersökning visar också att miljörapporteringen generellt sett varit större i G-P än i DN vid de undersökta veckorna.

Bakgrund: Hållbar utveckling innebär att människan inte ska äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. För att främja ekologisk hållbarhet bör företag se över hur de påverkar miljön. Sverige har ett långsiktigt mål på att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, och för att nå detta har staten satt in olika styrmedel, exempelvis olika skatter på drivmedel. Åkeribranschen använder till 97 % diesel som drivmedel och står således för en stor del av växthusgasutsläppen, samtidigt som det är en bransch samhället är beroende av då transporter behövs. Åkerier har olika intressenter som påverkar verksamheten i olika grad och de kan välja olika strategier för att bemöta intressenters krav avseende miljöfrågor. Syfte: Syftet med studien är att förstå och beskriva hur svenska åkerier upplever och prioriterar olika intressenters varierande krav, samt att undersöka och analysera vilka intressenter som är viktigast för åkerierna. Studien syftar även till att undersöka hur intressenter påverkar åkerier att arbeta med miljöfrågor. Metod: Genom en deduktiv ansats började vi med att skapa en teoretisk referensram utifrån intressentmodellen och miljöfrågor. För att samla in empiriskt material använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika åkerier. Då vi använde oss av ett målstyrt urval mot olika regioner och storlek på åkerier fick studien en flerfallsdesign. Slutsats: Vi har kommit fram till att kunder och myndigheter är åkeriers viktigaste intressenter. De besitter hög grad av makt, legitimitet och angelägenhet i sina krav varför de blir högst prioriterade. Det framkom att kunder inte har speciellt höga krav avseende miljöfrågor utan snarare efterfrågar lågt pris på transporter och därför inte ställer några krav på företagen att arbeta med miljöfrågor. Myndigheters krav har en positiv påverkan avseende arbete med miljöfrågor eftersom samtliga åkerier måste förhålla sig till deras krav.

Mänsklig aktivitet driver på förändringar som påverkar livet på jorden negativt genom ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Vår relation till naturen påverkar hur vi värderar naturen och ser oss själva som en del av den. Detta påverkar i sin tur hur vi förhåller oss till miljöproblem och hur vi beter oss. Allt fler människor vistas mer sällan i naturen idag och saknar därför den relation till naturen som är viktig för att främja miljövänliga attityder och beteenden. Uppsatsens ändamål har varit att undersöka hur upplevelser i Virtual Reality [VR] kan användas för att öka kunskapen och engagemanget för miljöfrågor, samt skapa känslor av samhörighet med naturen i syfte att främja de miljövänliga beteenden som är nödvändiga för hållbar samhällsutveckling. Undersökningen har omfattat intervjuer med två olika respondentgrupper som bestått av fyra anställda vid tre verksamheter inom ramen för nätverket Svenska Science Center och fyra respondenter som använder VR privat. Intervjuerna med användarrespondenterna inkluderade även ett mindre miljöpsykologiskt experiment där användarna fick se på två olika filmer och skatta sina upplevelser. Det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier om inlärning och engagemang för fortsatt lärande samt teorier om människans relation till naturen. Undersökningens slutsats är att VR har potential att öka kunskap och engagemang för miljöfrågor samt skapa känslor för samhörighet med naturen genom den förstärkta upplevelse VR-tekniken erbjuder. Känslor av samhörighet med naturen bedöms viktiga för att skapa miljövänliga attityder och värderingar samt beteenden som främjar hållbar utveckling. Designen på upplevelsen och mängden information som presenteras bedöms dock vara viktiga faktorer att ta hänsyn till för att önskvärd respons ska kunna uppnås. / Anthropogenic activity drives changes that negatively affect life on earth through unsustainable production and consumption patterns. Our relationship with nature affects how we value nature and see ourselves as part of it. This in turn affects how we relate to environmental issues and our behavior. More people are today less likely to spend time in nature and they therefore lack the relationship with nature that is important for promoting sustainable attitudes and behaviors. The purpose of this thesis has been to investigate whether and how immersion in Virtual Reality [VR] can be used to increase knowledge of and commitment to environmental issues and create feelings of belonging to nature in order to promote behavior that is necessary for sustainable development. The survey included interviews with two different respondent groups that consisted of four employees at three Science Centers within the Swedish Science Center network and four respondents who use VR privately. The interviews with the user respondents also included a small environmental psychological experiment where the users got to watch two different films and estimate their experiences. The theoretical framework has consisted of theories of learning and commitment to further learning as well as theories of human relationship with nature. The study concludes that VR has the potential to increase knowledge and commitment to environmental issues and create feelings of belonging to nature through the enhanced experience VR technology offers. Feelings of belonging to nature are considered important for creating sustainable attitudes and behaviors that promote sustainable development. However, the design of the immersion and the amount of information presented are considered to be important factors to take into account in order to achieve the desired response.

För att byggbranschen ska uppnå ett hållbart byggande har lärare på byggingenjörsprogram och nyutbildade byggingenjörer en viktig roll i att integrera hållbarhetskoncepten. Denna studie har via en enkät och via NEP-verktyget undersökt vilka kunskaper och attityder sistaårsstudenter och lärare på Malmö högskolas byggingenjörsprogram har kring miljöfrågor och hållbar utveckling (HU), samt hur de definierar hållbart byggande (HB).Resultatet visade att lärarna har en hög kunskapsnivå vad gäller miljöproblem och HU. Studenterna visade hög kunskap om ekologisk hållbarhet men lägre kunskap om ekonomisk- och social hållbarhet. 19 av 48 studenter definierade HB via ämnena Brundtland och HU- pelarna, oftast utan koppling till andra ämnen vilket kan anses oroväckande om fallet är att de teoretiska hållbarhetsbegreppen inte kan kopplas till den ingenjörsmässiga praktiken.Resultatet från NEP-undersökningen visade att de båda grupperna har en ekocentrisk världsbild snarare än en antropocentrisk. Några motsägelsefulla svar i NEP-verktyget indikerade dock att respondenterna instämde i att människan kommer exploatera jordens resurser i all framtid om vi bara finner nya tekniker som möjliggör det.En korrelationsanalys mellan studenternas kunskaper och attityder genomfördes via SPSS och analysen påvisade ett positivt signifikant samband (+0,308) som ger ett litet empiriskt bevis på att kunskapens plats vidare bör undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier. / If the construction industry is to achieve sustainable building methods, teachers andconstruction engineer students have an important role in the integration of the sustainability concepts. This study aims through a survey, including the NEP-tool, to examine the knowledge and attitudes of final year students and teachers, at Malmö University construction engineering program, on environmental issues and sustainable development (SD). The respondents' definition of sustainable building (SB) was also collected.The results showed that teachers have a high level of knowledge regarding environmental problems and SD. The students showed high knowledge of the ecological sustainability, but lower knowledge of economic- and social sustainability. 19 out of 48 students defined SB, referring to subjects as Brundtland and SD-pillars, usually without connection to other subjects, which may be considered worrying if the theoretical concepts of sustainability can not be linked to the engineering practice.The result of the NEP survey found that both groups have an eco-centric worldview rather than an anthropocentric. Some contradictory responses in the NEP-tool indicated, however, that the respondents agreed that humans will be able to exploit the earth's resources in perpetuity if we just find new technologies for doing so.A correlation analysis between the students' knowledge and attitudes was conducted by SPSS and the analysis showed a positive significant correlation (+0.308) that gives some empirical evidence that knowledge should be explored in the development of new attitude theories.

<p>1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. </p><p>Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. </p><p>Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. </p><p>Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.</p>