<p>Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.</p>

<p>Inom äldreomsorgen liksom socialt arbete i stort är män underrepresenterade. Vilka konsekvenser för denna underrepresentation med sig? Forskning inom området tyder på att män i minoritet tillskrivs egenskaper av stereotypisk manlig karaktär och därför skulle befinna sig på positioner i arbetslivet kanske just i egenskap av att vara män och inte på grund av individuell kompetens. Studien syftar att hypotespröva huruvida denna tillskrivning av stereotypa manliga egenskaper sker eller ej, samt om tillskrivningen sker på olika sätt av de personer som befinner sig i mannens omgivning. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som lämnats ut till enhetschefer och personal inom äldreomsorgen i två medelstora kommuner i södra Sverige. Enkäten baserades på ett antal egenskaper som enligt tidigare forskning och genuslitteratur förknippas med manlighet. Studiens resultat visar att tillskrivningen av egenskaper sker utifrån individ och inte utifrån kön, således kan vi utifrån studien konstatera att män inte tillskrivs stereotypa manliga egenskaper inom äldreomsorgen.</p>

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet. En annan viktig aspekt i vad som styr innehållet är lärarens egna kunskaper och tolkning om vad som är relevant för ämnet. Lärarnas gemensamma uppfattning är att det är ett viktigt område och att det är viktigt för eleverna att lära sig om minoriteterna och deras historia. Respondenterna försöker arbeta interkulturellt och lägger stor vikt vid etik och moral i undervisningen; att ha empati och förståelse för minoriteterna anser lärarna vara något av det viktigaste med undervisningen. Det är därför inte ovanligt att lärarna hävdar att de inkluderar arbetet om minoriteterna i områden som handlar om etik och moral och det är en gängse uppfattning att ämnesöverskridande arbete är att föredra.

No description available.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.        In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ”token”. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.            The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area – when they were talking about the profession at large. But on the other hand they were not as aware when it came to their own situation. Even though the gender problems that comes with being a woman in a patriarchal society, in combination with the minority-issue, the respondents did not express their situation in terms of problem, even though their stories of interview situations for example showed the opposite.              In conclusion, the study showed that even though the respondents really enjoyed their work, even though it was not always easy to cope with. But since their own interest in sports and the profession lead them there in the first place, the obstacles created in society like the minority role they were in or the fact that they are women in a patriarchal society, they kept working in the profession despite the resistance.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.

The study seeks to get an understanding of how, in which context and why depictions of aminority group are constructed, communicated, and manifested in the daily press by examining how the Swedish region Torne Valley was represented in the daily press during 1900–1909. Furthermore, the ambition with the study is also to highlight if and how the minority group is created in relation to the majority group. This was conducted by answering when and how the Tornedalians and the Torne Valley as a geographical as well associocultural environment was described in the media at the time and why they were represented in that way. Additionally, the study adopts an outsider-approach to examine the concepts as exonyms (formulated by others). This was carried out through a qualitative discourse analysis of over 200 unique texts from three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning and Göteborgs Aftonblad, which was supplemented by a brief quantitative analysis. The latter, to determine when the concept of Torne Valley and the Tornedalian minority group became known in the daily press. In the study, the second half of the 19th century is categorized as an introductory phase. This is followed by an establishment phase under 1900–1909, with a peak during the beginning of the 20th century. The establishment phase is not only when the concept was used more frequently but rather when the concept gained more attention in the press and entered the public arena. The results show that the Torne Valley mainly was brought to the light related to three overarching subjects – the folk high school in Matarengi, the year of famine between1902–1903 and the railway issue. This is extended to several discourses which are the exotic landscapes, the land of the future left behind, the dichotomy between Swedes and Finns, the cultural- and civilization project and the nation-building process. The study also shows that the depictions seamlessly are interwoven with communicated interests and ambitions which are based on economic, cultural, ideological, military strategic, and geopolitical grounds. This is supported by previous research. The construction of a minority group therefore derives from instrumental, situational, and contextual conditions, which allegedly serves the imagined majority group. As I see it, this is ultimately shown in the conflicting and competing representations of the Tornedalians and the Torne Valley.

No description available.

<p>2023-10-12</p>

Hate crime is an umbrella concept where the motive is to violate an individual or group based on their ethnicity, skin color, religious beliefs, sexual orientation, or gender identity or expression. This study examined police reports from the year 2018, marked as hate crimes. The sample consisted of 8 cases of violent crimes containing, a completed interrogation, an identifiable hate motive and where the offense was made by either a majority offender on minority victim or a minority offender on minority victim. The study aimed to examine whether the police use stereotypes to enable quick and easy identification of an underlying motive. Athematic analysis was used to examine if stereotypes were being utilized and if any differences occurred between the handling of cases of majority-on-minority versus minority-on-minority. Two theoretical frameworks were used to understand the mechanism behind the use of stereotypes, and which victims who are assigned most sympathy from society and can thereby be defined as ideal victims of hate crime. The results indicated that the hate motive was expressed more explicitly in cases where the offender belonged to a majority group. These cases also contained more stereotypical traits, which could make it easier for law enforcement to recognize the hate motive. In the dominant part of the examined cases, both stereotypical and non-stereotypical traits were visible, indicating that law enforcement partly forgoes these stereotypes when identifying the hate motive. More training would be beneficial to stress the importance of a more detailed description of the hate motive in the report's criminal text - and how it determines the success of the investigation. / Hatbrott är ett paraplybegrepp och innebär brott där motivet är att kränka en individ eller grupp på grund av deras etniska ursprung, hudfärg, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Studien undersökte brottsrapporter från polisens register år 2018 som blivit markerade som hatbrott. Urvalet bestod av 8 misshandelsfall som innehöll förhör, ett identifierbart hatmotiv och där förbrytelsen var utförd av antingen en majoritetsförövare på ett minoritetsoffer eller en minoritetsförövare på ett minoritetsoffer. Syftet med studien var att undersöka om polisen använder stereotyper för att snabbt och lätt komma fram till rätt underliggande motiv. En tematisk analys användes för att undersöka om stereotyper användes, samt om det förekom skillnader mellan hanteringen av fall från majoritet-på-minoritetsgruppen och minoritet-på-minoritets gruppen. Två teoretiska ramverk användes för att förstå mekanismen bakom användningen av stereotyper samt vilka offer som kan anses definieras som ideala hatbrottsoffer. Resultaten indikerade att hatmotivet blev presenterat mer explicit i de rapporter där förövaren tillhörde en majoritetsgrupp. Dessa fall innehöll även fler stereotypiska drag, vilket kan innebära att polisen har lättare för att känna igen hatmotiven. I majoriteten av de undersökta fallen framkom det att de flesta innehöll både stereotypiska och icke stereotypiska drag, vilket visar att polisen faktiskt frångår stereotyperna till viss del i processen att identifiera motivet. Därtill skulle mer utbildning vara mer fördelaktigt för att betona vikten av en mer detaljerad beskrivning av hatmotivet i brottsrapportens fritext - och hur detta avgör undersökningsprocessens framgång.