<p>Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.</p> / <p>This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.</p>

<p>Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.</p>

No description available.

Syftet med studien var att identifiera vitbokens (Ds 2014:8) konstruktion av romer och problematisera vilka konsekvenser spridningen av dessa beskrivningar kan få för romers positionering i samhället i dag med särskilt fokus på skolan. Hur konstrueras och positioneras romer i de diskurser som framträder i regeringens vitbok? Hur kan dessa konstruktioner positionera romer i dagens samhälle, och då i synnerhet i skolan? Studiens teoretiska utgångspunkt återfinns inom socialkonstruktionismens uppfattning att allt vi upplever som naturligt, eller ”naturliggjort” i själva verket är fenomen skapade i social interaktion. Inspiration har också hämtats från såväl diskursanalys/teori, postmodernism samt poststrukturalism och som metod användes diskursanalys. Resultatet visar att romer konstruerats som orsak till eller del av ett ”problem” både i historisk tid såväl som i nutid men att subjektspositionen ändrats från samhällsfarlig parasit till offer för diskriminerande praktiker och expert. Historiska praktiker framsprungna ur rädsla och misstänksamhet för romer har resulterat i en stark rädsla och misstänksamhet bland romer som definitivt bidrar negativt till deras positionering i samhället och då även i skolan. Min slutsats blir att det behövs andra metoder och tekniker i tillägg till kompetensutveckling för att grupperna romer och resande ska kunna leva och verka i det svenska samhället som just romer och resande.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.</p>

<p>Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext. Till studien intervjuades också tre verksamma gymnasielärare i svenska med avsikten att ta reda hur de tolkar minoritetsspråkens roll i Svenska B. Resultatet visade att samtliga informanter gav minoritetsspråken mycket lite och ibland inget utrymme i Svenska B. Sammanfattningsvis kan sägas att minoritetsspråken varken i den analyserade litteraturen eller av de intervjuade lärarna gavs vidare stort utrymme.</p> / <p>This is a qualitative essay in order to study how a number of textbooks and teachers illuminate Sweden’s national minority languages in the B-course in Swedish, in the upper secondary school. Five Swedish textbooks, published after year 2000 has been analysed which showed that all books except one gave the minority languages little room and that the information in the majority of textbooks was focused on which languages that are the minority languages and the rights they have received. In three books of five, the historical aspect is mentioned but it is often taken out of its context. For the study I also interviewed three active Swedish teachers with the intention to find out there view on the minority languages role in the Swedish b-course. The result showed that all teachers gave the minority languages very little or sometimes no space at all.</p>

Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. / This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext. Till studien intervjuades också tre verksamma gymnasielärare i svenska med avsikten att ta reda hur de tolkar minoritetsspråkens roll i Svenska B. Resultatet visade att samtliga informanter gav minoritetsspråken mycket lite och ibland inget utrymme i Svenska B. Sammanfattningsvis kan sägas att minoritetsspråken varken i den analyserade litteraturen eller av de intervjuade lärarna gavs vidare stort utrymme. / This is a qualitative essay in order to study how a number of textbooks and teachers illuminate Sweden’s national minority languages in the B-course in Swedish, in the upper secondary school. Five Swedish textbooks, published after year 2000 has been analysed which showed that all books except one gave the minority languages little room and that the information in the majority of textbooks was focused on which languages that are the minority languages and the rights they have received. In three books of five, the historical aspect is mentioned but it is often taken out of its context. For the study I also interviewed three active Swedish teachers with the intention to find out there view on the minority languages role in the Swedish b-course. The result showed that all teachers gave the minority languages very little or sometimes no space at all.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.

Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.