Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning. Resultatet visar att företaget påverkar sina anställdas ledarskap och därmed är organisationsstruktur och kultur av betydelse. Trots att män och kvinnor beskriver sitt ledarskap på liknande vis, så visar använda teorier, på en stark koppling mellan ledarskap och maskulinitet. Resultatet visar även att denna koppling fortfarande lever kvar i våra samhällsideal genom stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap. Vidare belyser resultatet att det finns vissa skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner. I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå. Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter. Sammantaget representeras samer i flera avseenden som Andra: ”de” skildras inte på samma villkor som ”vi”, och det är inom ”våra”, den svenska majoritetens, referensramar som definitionerna formuleras. Studien indikerade vidare att representationerna till viss del reproducerar maktförhållanden mellan den svenska majoriteten och den samiska minoriteten som existerar i samhället.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy. The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers’ literate sample and did not like the methods used in learning literature. They would rather have discussions of literature instead of writing about the content of the book and its author. The study also showed that girls did not react against any male dominance among the books they read in school. / Uppsatsen studerade sex flickors upplevelse av sin läsutveckling under deras gymnasietid på mansdominerade yrkesprogram. Frågeställningarna utgick ifrån hur bokslukande tjejer uppfattade litteraturläsning och litteraturundervisning på yrkesförberedande program och vad som hände med deras läsintresse under deras gymnasieutbildning. Till den teoretiska ramen hör forskare som Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard och Molloy. Undersökningen visade att de flesta flickorna uppfattade att deras läsning hade försämrats men inte på grund av deras manliga klasskamrater utan på grund av skolan. De fick så många läxor och deltog i så många olika skolprojekt som skulle slutföras att det inte fanns någon tid över till lustläsning. Flickorna vände sig emot lärarnas litteraturval och tyckte heller inte om de metoder som användes inom litteraturundervisningen. De ville hellre ha boksamtal istället för att skriva om bokens innehåll och dess författare. Undersökningen visade också att flickorna inte reagerade mot någon manlig dominans bland de böcker de läste i skolan.

<p>Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.</p><p>Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är:</p><p>Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det?</p><p>Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service?</p><p>Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.</p>

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                       Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                       Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige. Meningen har varit att belysa även den svenskspråkiga majoriteten om sverigefinnarnas angelägenheter eftersom den största delen av minoritetsnyhetsbevakning för sverigefinnarnas del nuläget är på finska och inte når den svenskspråkiga minoriteten. Istället för att skriva korta nyheter har jag också velat gräva och kartlägga situationer mer grundligt och sätta de enskilda fallen i en bredare kontext.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan. Vidare visade resultatet att informanterna värderade svenska högre än sina andra språk, p.g.a. omgivningens attityder och samhällets struktur. Studiens resultat stödjer bl.a. Hyltenstam &amp; Strouds (1991) teori om att svenskans särställning som nyckel till skolframgång kan leda till att andra språk nedvärderas av sina talare.

This essay examines the historical development of group rights for cultural minorities in Sweden between the years 1970 and 2010. The purpose of the study is to analyze the development of political measures taken at government level for different minority groups, foremost explaining the division that have arisen between measures aimed at the five national minorities, the Sámi, the Swedish Finns, the Roma, the Jews and the Tornedalians, and measures directed at other ethnic groups. My conclusions are that the division in Swedish public policy between one the one hand national minorities, and on the other hand immigrant groups, is in no way self-evident. The division has arisen from an international standard on how democratic states, such as Sweden, should treat their cultural minorities. Further, this division has had an immense impact in shaping public policy as well as determining the type of group rights introduced for minority groups in Sweden. A difference has also been found in how the minorities are perceived by state actors. Immigrant groups are currently perceived as less entitled to group rights due to their short presence in Sweden, whereas national minorities are seen as more entitled to group rights due to their long historic presence in the country. However, as this essay shows, this view has not always been the prevailing view in Swedish politics in the 1970s and the 1980s, a time when national minorities had little or no say in matters concerning minority rights.