Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka erfarenheter som personer som tillhör det underrepresenterade könet har av att arbeta i ett könshomogent yrke. Mer specifikt har de erfarenheter av att tillhöra en minoritet som militärt anställda kvinnor inom Försvarsmakten upplever studerats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna fokuserar på erfarenheter kring den rådande organisationskulturen, positiva/negativa erfarenheter samt hur de trivs på sin arbetsplats. Tidigare forskningsresultat visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta har positiv attityd till sin arbetsplats, samtidigt som studier kring kvinnor i Försvarsmakten har visat att kvinnor under lång tid mötts av ett visst motstånd på grund av sin könstillhörighet. Teorin som främst används i denna studie är Alvessons organisationskulturteori. Resultaten från denna studie tyder på att kvinnorna trivs mycket bra på sin arbetsplats och främst har positiva erfarenheter av sin tid i Försvarsmakten så som bra bemötande och bra gemenskap, men det presenteras även några negativa erfarenheter som exempelvis stressigt jobb och vissa problem kring de genetiska skillnaderna. Det framkommer även att kvinnorna vill bli behandlade ”som alla andra” och upplever själva att de också blir det genom att anpassa sig till den rådande norm som finns på arbetsplatsen. Det denna uppsats bidrar med till det sociologiska forskningsfältet är en inblick i vad en minoritet på en könssegregerad arbetsplats har för erfarenheter kring detta och hur de själva ser på sin arbetssituation.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en överordnad ställning. Denna överordning bottnar dels i att männens könstillhörighet utgör norm i en samhällelig könsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen innebär en inflytelserik position. Intresseområdet för denna studie har varit att utforska manliga chefers tvåfaldiga överordning när de utgör minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien har närmare bestämt varit att undersöka hur manliga verksamhetschefer på en kvinnodominerad arbetsplats beskriver sin karriärväg och sin arbetssituation. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med manliga verksamhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. För att förstå verksamhetschefernas beskrivningar har vi använt Christine L. Williams teori om glashissen samt Raewyn Connells teori om genusdimensioner. Studiens resultat visar att de manliga verksamhetscheferna beskriver innebörden av sin minoritetssituation som fördelaktig. Detta beskriver männen avspeglas i karriärmöjligheter, bemötande från kollegor och kunder samt i deras chefsroll. Resultatet visar vidare att männens beskrivningar av sitt yrke och sitt arbete ger uttryck för olika könsföreställningar. Bland annat framkommer beskrivningar av hur äldreomsorgen är en kvinnligt kodad bransch och hur könstillhörigheten påverkar bemötande och samtalsämnen på arbetsplatsen. Manliga chefers överordning föranleder en mäktig minoritetssituation vilket gör begreppet “Manoritet” adekvat för att förklara denna situation.

Alevism as such is both contested and difficult to define, despite the fact that nearly a quarter of the Turkish population can be said to identify with it (See egMarkussen, 2005; Sirin, 2013). Discussions regarding whether alevism should bedefined as a religious minority or not is going on both in the research communityas among the Alevis themselves. Also the meaning of Alevi religiosity as such isdebated and can be simply described as a discussion of whether alevism should beregarded as a part of Islam. The purpose of this discourse study is therefore to examine the construction of Alevi religious identity in two English-language Turkish newspaper, namely the Hürriyet Daily News and Today `s Zaman. With the overarching aim to achieve adeep understanding of the conditions that are given the Alevi group to form their own identity. The research questions are therefore formulated as follow; How are alevism described in Hürriyet Daily News and Today `s Zaman?, What religious dimensions are highlighted in the description of alevism? and What limitations and negotiation space indicates these descriptions of the Alevi group?. To sum up, this study shows that the Alevi identity constructed in Hürriyet DailyNews and Today´s Zaman is based on three different discourses; The Islamdiscourse, which describe alevism as a minority position within Islam emphasizing it´s heterodox nature, The Syncretisticdiscourse, which instead emphasizes the syncretic character of alevism and describes it as a separate religion outside the Islamic Community, and The Alevireligion-discourse, that in turn can be said to include both The Islamdiscourse and The Syncretisticdiscourse. Furthermore, it describe alevism and the Alevi identity as non-sunni and as a religious minority. Regardless of discourse the Alevis are inevitably in a minority position when it requires a Sunni identity to be a part of the majority group. The negotiation space of their identity could therefore be seen as limited.

No description available.

Integration är ett debatterat ämne inom olika samhällskontexter. Ofta rör forskning i ämnet ekonomiska och politiska spörsmål. Immigranters dåliga utsikter på den svenska arbetsmarknaden har länge varit en svårighet att komma till rätta med, inte minst för de immigrerande kvinnorna. I centrum för denna studie står kvinnor födda i östra Afrika. Syftet har varit att skildra deras upplevelse av det svenska arbetslivet. Dels beträffande vilka aspekter som underlättar deras anställningsmöjligheter men även deras upplevelse av att vara anställd. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med förvärvsarbetande kvinnor. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fem övergripande teman. De teman som utgör studiens resultat är problemfokuserad copingstrategi, socialt stöd, informella strategier, horisontell segregering och etnisk diskriminering med underteman som antisvart rasism och fördomar. Studiens resultat står i huvudsak i samklang med tidigare forskning inom ämnet, vilket påvisar att både individuella och samhälleliga insatser är av största betydelse för en lyckad integrering.

Within the educational system you will experience students from different cultures, thus the question was asked: what are the expectations on you as a teacher when working with the students’ process of a positive identity view? The essay has examined how elementary school and the sami school work with identity in school and in history class. The investigation has been executed through Critical Doscourse Analysis (CDA) on the source material Syllabi and course plan for history subject for elementary school and sami school fråm 1994 and 2011, and syllabus for sami school from 1996. The results presented reveals a change in how the words identity and the sami people are assoicated with and how these concepts should be treated in the syllabi and the cours plans for history from 1994 and 2011. In the syllabi and course plan in history from 1994 identity is strongly associated with culture and cultural heritage and the sami perspective should be included as a part of the swedish and nordic perspective. The sami school has provided the teachers with a guidance in the history subject including how to teach in order to mediate a sami perspective. In the syllabus and course plan for history from 2011, the sami perspective is exkluded and instead the sami people are placed in a context of learning about “the others”. Identity is no longer strongly associated with culture in this syllabus, but instead the focus is directed towards language and historical narratives connected with identity development.

No description available.

No description available.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.

Inom äldreomsorgen liksom socialt arbete i stort är män underrepresenterade. Vilka konsekvenser för denna underrepresentation med sig? Forskning inom området tyder på att män i minoritet tillskrivs egenskaper av stereotypisk manlig karaktär och därför skulle befinna sig på positioner i arbetslivet kanske just i egenskap av att vara män och inte på grund av individuell kompetens. Studien syftar att hypotespröva huruvida denna tillskrivning av stereotypa manliga egenskaper sker eller ej, samt om tillskrivningen sker på olika sätt av de personer som befinner sig i mannens omgivning. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som lämnats ut till enhetschefer och personal inom äldreomsorgen i två medelstora kommuner i södra Sverige. Enkäten baserades på ett antal egenskaper som enligt tidigare forskning och genuslitteratur förknippas med manlighet. Studiens resultat visar att tillskrivningen av egenskaper sker utifrån individ och inte utifrån kön, således kan vi utifrån studien konstatera att män inte tillskrivs stereotypa manliga egenskaper inom äldreomsorgen.