Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren. / Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter ett digitalt mätverktyg har för medarbetares välmående i att stödja HRs arbete med arbetsmiljön i små- och medelstora företag. Studien ämnar att bidra till forskning rörande digitalisering inom HR för medarbetares mjuka värden. Avgränsningar har gjorts rörande teorier och de teoriområden som valts ut är digitalisering, utmaningar inom digitalisering samt digitalisering av HR-system, organisatoriskt beslutsfattande baserat på mätningar samt dess fördelar och utmaningar, motivation samt två motivationsteorier i form av Herzbergs tvåfaktorsteori och Maslows behovstrappa, arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.  Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod där respondenter som använt mätverktyget under en tid och jobbar med HR-frågor valts ut till datainsamlingen. Respondenterna har intervjuats, intervjuerna har transkriberats och kodats och till sist har teman skapats utifrån koderna med en tematisk analys. Med hjälp av teorierna som valts ut till studien skapades tre teman: förändrat arbetssätt, utmaningar med digitala verktyg och beslutsfattande baserat på mätningar, för att svara på studiens forskningsfrågor. Utifrån resultaten i studien har det visat sig att mätverktyget förändrat sättet HR arbetar, att det fungerat som ett viktigt stöd i HRs arbete och beslutsfattandet inom organisationer, men att en digitalisering och implementering av ett sådant mätverktyg även innebär utmaningar. / The purpose of this study has been to investigate the opportunities a digital measuring tool for employees' wellbeing has in giving support to HR in small- and medium-sized organizations. The study is aimed to contribute to the research field about digitalization within HR for soft values. In the study, delimitations have been made surrounding the theories, and the selected areas of theories are digitalization, challenges with digitalization, digitalization of HR-systems, organizational decision making based on measuring and the advantages and disadvantages of measuring, motivation with two motivational theories in the form of Herzbergs two factor theory and Maslows Hierarchy of needs, work environment and psychosocial work environment. The study has had a qualitative research method where respondents who have experience with the measuring tool and are working with HR issues were selected for the data collection. The respondents have been interviewed, the interviews have been transcribed and coded and lastly themes have been made by using the codes in a thematic analysis. With the help of the theories in the study, three themes were created: changed way of working, challenges with digitalization and decision making based on measuring. These were made to answer the research questions of the study. The results of this study have shown that the measuring tool has changed HR’s way of working, that it has functioned as an important support in HR’s work and for making organizational decisions, although a digitalization and implementation of a measuring tool like this also comes with challenges.

User interface design should provide meaningful and relevant experiences to the user. Users have different expectations on quality factors in services of different domains of usage. Aesthetics are more than just decoration of a user interface and could have significant impact on the continuous user experience, and colors could be a determining factor in the way that users interact with a user interface. This thesis presents an investigation into the user perception of trust, reliability and communicated soft values in the user interface design of the login flow in the Duo application. The Duo application is a second screen interaction application, combining public service television with interactive cross-program entertainment. The study followed the Double Diamond framework for innovation in design work. A pre-study was done consisting of a literature review, state of the art, and sending out a survey. This was followed by designing and iteration of prototypes and then conducting user tests and evaluation of the final iteration of prototypes. The findings from the pre-study identified characteristics for what users perceived of different interfaces in regards to soft values, as well as experiences with login. The characteristics were incorporated in the prototypes that were evaluated through user testing. After that, the evaluation of characteristics of the design of the login user interfaces were discussed and concluded to be valid and was finally delivered as design recommendations. Overall, the study points to there being a demand from users for clear identification of the publisher of the service for increased reliability and trustworthiness, through aesthetic means such as color and shape but mainly through logotypes or text. / Design av användargränssnitt ska ge meningsfulla och relevanta upplevelser för användaren. Användare har olika förväntningar på kvalitetsfaktorer i tjänster inom olika användningsområden. Estetik är mer än bara dekoration av ett användargränssnitt och kan ha betydande inverkan på den kontinuerliga användarupplevelsen, och färger kan vara en avgörande faktor för hur användarna interagerar med ett användargränssnitt. Detta examensarbete presenterar en undersökning av användarens uppfattning om trovärdighet, pålitlighet och kommunicerade mjuka värden i användargränssnittet av inloggningsflödet i Duo-appen. Duo-appen är en applikation med “second screen interaction“, som kombinerar public service-tv med interaktiv programöverskridande underhållning. Studien följde Double Diamondmodellen för innovation i designarbete. En förstudie gjordes bestående av en litteraturgenomgång, state of the art och utskick av en enkät. Detta följdes av designarbete och iteration av prototyper för att sedan genomföra användartester och utvärdering av den slutliga iterationen av prototyper. Resultaten från förstudien identifierade egenskaper för vad användarna uppfattade om olika gränssnitt när det gäller mjuka värden, såväl som erfarenheter av inloggning. Egenskaperna införlivades i prototyperna som utvärderades genom användartester. Efter detta diskuterades utvärderingen av egenskaperna hos designen av användargränssnitten för inloggning varvid det landade i att de var rimliga resultat

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

I denna avhandling synliggörs måltidsgörarna, en omfångsrik grupp med skilda kompetenser och yrkesprofessioner. Det gemensamma är att alla är delaktiga i måltidsgörandet genom planering, tillagning och service av måltider serverade i olika verksamheter. Avhandlingen är kvalitativ, ett empiriskt-holistiskt perspektiv, med relevans både inom och utom akademin, en så kallad frågedriven tvärvetenskap. Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra måltidsgörandet och den komplexitet som utmärker måltidsgörarens profession och uppgift. Detta besvaras genom fyra artiklar, uppdelat i delstudie 1: FAMM och delstudie 2: Den medvetna måltiden. Metoder som använts i studien är, forskningscirklar, dokumentstudier, intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen belyser tre perspektiv: Ett samhälleligt perspektiv, där människors mat- och måltidsvanor relateras till samhällsutvecklingen. måltidsperspektivet som är kärnan i hela avhandlingen samt kunskapsperspektivetsom har betydelse för den gastronomiska utbildningen. Avhandlingens bidrag är att belysa: hur FAMM har vandrat från den akademiska gastronomikontexten till statliga myndigheter och vidare till måltidsgörarnas olika yrkesprofessioner i de offentliga storköken i kommuner och landsting; måltidsgörarnas komplexa och meningsskapande professioner och utmaningar i arbetet med måltidsgörandet; Den nya medvetna måltidens komplexitet med ett måltidsgörande där alla stadier genomsyras av etisk reflektion (att veta hur), från jord till bord; behovet av universitetsutbildning med gastronomiskt perspektiv samt kompetensutveckling för offentlig sektors måltidsgörare. Den gastronomiska diskursen som framträder i den offentliga måltidssektorn pekar åt samma håll som den så kallade gastronomiska revolutionen inom restaurangnäringen. Resultaten öppnar för intressanta fortsatta studier av det politiska matklimatets betydelse för måltidsgörarna och måltidsgörandet.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.