Sammanfattning Arbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ” Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?” och ”Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten?”. Detta undersöktes genom att ta del av vad tidigare forskning hade lyft fram som betydelsefullt för kompetens och lärande i förhållande till arbetsmöten. Jag genomförde därefter 6 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på ett företag inom tjänstesektorn. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om sociokulturellt lärande samt teorier av Per-Erik Ellström. Resultatet visar att det som uppmärksammas för lärande och kompetens kan delvis förstås utifrån vad som effektiviserar och underlättar själva arbetsuppgiften, att delta i och leda möten. Samtidigt så visar resultatet att det även är betydelsefullt med kompetenser som rör själva samspelet under mötet. Därtill kan det finnas hinder för att kunna välja det mest framgångsrika sättet att delta i och leda möten beroende på vilka mötesdeltagare som är närvarande / Sammanfattning Arbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ” Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?” och ”Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten?”. Detta undersöktes genom att ta del av vad tidigare forskning hade lyft fram som betydelsefullt för kompetens och lärande i förhållande till arbetsmöten. Jag genomförde därefter 6 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på ett företag inom tjänstesektorn. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om sociokulturellt lärande samt teorier av Per-Erik Ellström. Resultatet visar att det som uppmärksammas för lärande och kompetens kan delvis förstås utifrån vad som effektiviserar och underlättar själva arbetsuppgiften, att delta i och leda möten. Samtidigt så visar resultatet att det även är betydelsefullt med kompetenser som rör själva samspelet under mötet. Därtill kan det finnas hinder för att kunna välja det mest framgångsrika sättet att delta i och leda möten beroende på vilka mötesdeltagare som är närvarande

Klockan slår åtta och alla elever förväntas vara på plats i skolan, men hur de har tagit sig dit och vilket arbete som ligger bakom det är det få som har full insyn i. På skolor i centrala stadsdelar har majoriteten av barnen säkerligen tagit sig dit på cykel eller till fots medan landsbygdsskolornas elever i betydligt större utsträckning skjutsas till skolan med buss eller taxi. För eleverna som är beroende av skolskjuts har kommunerna ansvar för att det kan ske på ett kostnadsfritt, tryggt och säkert sätt. Säkerheten handlar dock inte enbart om tiden i bussen utan även om vägen till och från busshållsplatsen och den eventuella väntan vid hållplatsen. Att göra generella bedömningar av trafiksäkerheten för hållplatserna och anslutningarna är dock svårt eftersom en mängd faktorer påverkar hur säker eller osäker en viss vägtyp eller vägsträcka är att vistas på/vid. För att underlätta trafiksäkerhetsbedömningar har Trafikverket tagit fram en modell som ska fungera som stöd och möjliggöra konsekventa bedömningar av hållplatser och gånganslutningar på landsbygd. Modellen består av två separata delar, en objektiv och en subjektiv och efter förändringar i skollagen, år 2010, omarbetades modellen och resulterade i grunden för den modell som utvärderats och analyserats i det här examensarbetet. Norrköpings kommuns modell, som examensarbetet kretsar kring, är i stora drag en kopia av Trafikverkets modell men justeringar har gjorts i modellens båda delar mestadels på den subjektiva för att förtydliga vad som bör bedömas. För att ta reda på om justeringarna fått det resultat som Norrköpings kommun, uppdragsgivare i arbetet, önskat har syftet med examensarbetet varit att testa modellen och utvärdera utfallet av förändringarna. En pilotstudie genomfördes i Kolmården strax utanför Norrköping för att skapa underlag till utvärderingen och få en förståelse för modellens funktionalitet. Resultatet av pilotstudien blev bedömningar av trafiksäkerheten på 44 hållplatser och gånganslutningar där en klar majoritet visade sig vara godkända att vistas på för elever ur samtliga årskurser (förskoleklass till nian). Under utvärderingen och jämförelsen mellan Trafikverkets och Norrköpings modeller framkom att justeringarna som gjorts på den subjektiva delen verkligen åstadkommit det som önskats eftersom det tydligt specificerats vad som ska beaktas för respektive faktor i modellen. Vad som däremot inte fått det utfall som var tänkt är bland annat justeringarna på siktintervallen. Istället för att strama åt bedömningen har justeringarna gjort att acceptansen för kort sikt ökat och fler bedömningar får ett godkänt resultat i Norrköpings kommuns modell än i Trafikverkets modell. Rekommendationen på den punkten är därför att antingen återgå till intervallen som finns i ursprungsmodellen eller att höja gränsen istället för att åstadkomma en striktare syn på behovet av sikt. Utvärderingen resulterade även i rekommendationer kring ytterligare förändringar av modellen samt förslag på vilka hållplatser som skulle kunna få en förbättrad trafiksäkerhet tack vare uppsättning av hållplatsskyltar. Genom att presentera rekommendationerna för Norrköpings kommun hoppas vi att det ger nya idéer för utveckling av modellen och för det fortsatta arbetet med trafiksäker skolskjuts.

The last decade has created an increasing pressure on companies to decrease their impact on the environment and to increase their effectiveness of recycling the company’s resources, especially for the steel industry. Companies have also started to realize the economic aspects of an effective internal reverse logistics. In the past the value of an effective internal reverse logistic was something that companies tend to underestimate and there are few academic studies done in this area.   The purpose of this essay has been to identify key factors to create an effective in plant storage, transport, sorting and handling of returned steel. From these factors a generalized model for creating an effective return steel flow will be developed. The model will then be adjusted to fit a case company, which in this case is Sandvik Materials Technology (SMT) on Sandvik.   The purpose is answered by detailed studies of the literature in the subject combined with interviews and observations on SMT. Through this the key factors have been identified and a model has been developed. The factors that were seen as most crucial were sorting, tied up capital, transport cost and handling cost. These factors have a strong connection between each other and it is important to strike a balance.   By the investigation carried out on SMT it is clear that sorting is the essential factor on the case company, and have the biggest impact on the effectiveness of the returned steel flow. Without functioning sorting there will be a large increase in the quality defect costs. Another factor that was considered important is the number of storage places, where a decrease in the storage places would reduce the tied up capital.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

This bachelor's thesis examines the information-seeking behavior of Swedish engineering students. In comparison with research conducted on professional engineers there is little known about engineering students. The previous research is limited in providing an in-depth understanding of the information-seeking behavior of engineering students. Therefore, this thesis aims to explore the information-seeking activities and factors influencing the activity of choice. A qualitative research approach was applied, and semi-structured interviews were conducted with five students to capture the students’ thoughts and self-perceived experiences. The empirical data was analysed using ‘a non-linear model on information seeking behavior model’ originally created by Foster (2004) later modified by Foster & Urquhart (2012). The model consists of the five broad concepts of Opening, Orientation, Consolidation, Intrinsic Context, and Extrinsic Context. The findings show a rather homogeneous group of engineering students when it comes to information-seeking activities consisting of keyword searching, networking and selective browsing. The influencing factors, however, differ between the students but are summarized in knowledge, affect, motivation, project, time, physical location, and resource access. The findings are consistent with previous research showing that engineering students access information in a fast and effective way due to time constraints with sources that require the least effort, but not at the expense of credibility of the source and quality of the information. Furthermore, the findings are discussed and linked to user education in university libraries.

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

Denna empiriska studie utgår från problemlösningsuppgifter och syftar till att beskriva hur ungaelever använder laborativt material i en problemlösningsuppgift, samt hur eleverna utvecklar modelleri sina lösningar. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer och observationer.Datainsamlingen genomfördes i fem omgångar med två elever under varje tillfälle. Eleverna fickgemensamt lösa problemlösningsuppgifter med multibasmaterial. Metoden för att analysera datan varinnehållsanalys, utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i teorin Realistic MathematicsEducation. Resultatet visar att eleverna genom att använda sig av multibasmaterial kan visa sinförståelse och använda det som stöd vid samtal. Det framkommer även i resultatet att majoriteten aveleverna besitter kunskaper om hur de använder multibasmaterialet som en modell av verkligheten.Enstaka elever upplevdes vara på god väg att automatisera modell av till en modell för, för abstraktmatematik. Slutsatsen som kan dras utifrån genomförd studie är att multibasmaterialet underlättar föreleverna i deras samtal och utbyte av tankar i deras lösningsprocess, samt möjliggör för eleverna attskapa modeller av problemlösningsuppgiftens innehåll.

ABSTRAKT Bakgrund: Typ 1-diabetes (T1D) hos barn ökar. T1D är en kronisk sjukdom som barnet kommer behöva leva med hela livet vilket kan medföra att fler föräldrar behöver ta ansvar för barnets behandling med T1D. Sjukdomen har visat sig ha stor påverkan på föräldrarnas och hela familjens vardag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa påverkan på vardagen hos föräldrar som vårdar ett barn med typ 1-diabetes. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Studierna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Upplevelsen av att behöva anpassa sig till sjukdomen framkom som ett genomgående tema i resultatet. Resultatet presenteras i följande kategorier; Att behöva rätta sig efter sjukdomen, Att uppleva att relationer förändras samt Att uppleva stöd och brist på stöd från andra. Konklusion: Föräldrarna uppskattade när stödet de fick från vården var individuellt anpassat och när vårdpersonalen kände till hela familjens omständigheter. En förändring hos en familjemedlem påverkar hela familjen. Med kunskap om detta kan sjuksköterskan bättre förstå behovet av familjefokuserad vård. Det behövs mer forskning om föräldrars och familjers behov av familjefokuserad vård. Även forskning om könsskillnader inom föräldraskapet behövs. Nyckelord: Typ 1-diabetes, föräldrar, vardag, modell för omvårdnad, familjefokuserad omvårdnad / ABSTRACT Background: Type 1 Diabetes (T1D) among children increases. This may lead to more parents who need to take responsibility for their child’s treatment. The disease has been shown to have a major impact on everyday life for parents and the whole family.   Aim: The aim of this study was to illuminate the impact on everyday life among parents that care for a child with Type 1 Diabetes. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. The studies were reviewed, analyzed and compiled. Results: The experience of having to adapt to the disease emerged as a recurrent theme in the outcome. The results is presented in three categories; Having to comply with the disease, To experience that relationships change and To experience support and lack of support from others. Conclusion: Parents appreciated when the healthcare support was adjusted to the whole family’s circumstances. A change in one family member affects the entire family. With knowledge of this the nurse could better understand the need for family-focused care. There should be more research on parents’ and families’ need for family-focused care and also on gender differences in parenting.  Keywords: Type 1 Diabetes, parents, everyday life, model for nursing, family-focused care

The aim of this study is to analyse a part of a model that describes the relationship in land administration. The model is both international and Swedish standard and is named, The Land Administration Domain Model (LADM). The model describes how a natural or legal person, property unit or joint property unit is affected by the legislation, exercise of authority and agreements within an administrative entity, such as a property unit or joint property unit. A part of the model has been analysed in a case study in Valbo, Gävle.  The study has been delimited to investigate the part that describes land administration that manifests itself as zoning plan, area regulations, Real Property Register and digitalised available cadastral dossiers. The information has been decoded by the part of the model rights, restrictions, and responsibilities (RRR). This is a more detailed way of describing how land administration affects a property unit or person. As far as the author knows has the model not been practiced in Sweden, despite of that the model has been of Swedish standard since 2012.  The study shows that LADM can be used in Swedish legislation and fills a void when describing land administration, the main focus is to describe the relationship between property units and persons. The cross-border collection of property related information generates an overview of what exists in a land area. This makes it possible to see when information is duplicated or absent. LADM has the capacity to gather information from different land administration systems. By gathering information to a system so an overview is created and better conditions for exercise of authority or inhabitant to identify which factors affect a land area. / Den här studien syftar till att analysera en del av en modell som beskriver relationer vid markanvändning och markägande. Modellen är både internationell och svensk standard och heter The Land Administration Domain Model (LADM), på svenska Modell för markanvändning och markägande (LADM). Modellen beskriver hur en fysisk eller juridisk person, fastighet eller samfälld mark påverkas av lagar, myndighetsutövning och avtal inom en registrerbar enhet, som en fastighet eller samfälld mark. En del av modellen har analyserats genom att använda metoden fallstudie i Valbo, Gävle.  Studien har avgränsats till att undersöka den del som beskriver markanvändning och markägande som tar sig uttryck som detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsregistret och digitalt tillgängliga förrättningsakter. Informationen har tolkats enligt modellens rättigheter, restriktioner och skyldigheter (RRR), vilket ger en mer detaljerad beskrivning hur lagar, myndighetsutövning och avtal påverkar en fastighet eller person, mer än förmån och belastning. Vad författaren känner till har inte modellen tillämpats i Sverige tidigare, trots att den varit svensk standard sedan år 2012.  Studien visar att LADM fyller ett tomrum vid beskrivning av markanvändning och markägande, då den fokuserar på att beskriva relationer mellan fastigheter och personer. Insamlingen av fastighetsinformation kan ske gränsöverskridande och därmed skapar modellen en överblick av vad som finns inom ett område. Det skapar möjligheten att se när information finns upprepad hos olika register och när information uteblivit. LADM har kapacitet att samla den information som finns inom markanvändning och markägande. Genom att samla information till ett system skapas en översikt och ger bättre förutsättningar för myndighetsutövning eller invånare att identifiera vilka påverkande faktorer som finns inom ett geografiskt område.