La présente étude a pour objectif de vérifier le développement des connaissances morphologiques des élèves de 2e, 4e et 6e en immersion française en Ontario. Nous nous sommes concentrés sur la morphologie dérivationnelle avec un deuxième axe d'étude visant l'exploitation de la notion de congénèrité par ces apprenants, étant donné le partage lexical entre le français et l'anglais. Nous avons fait passer à 196 enfants apprenant le français langue seconde (anglophones en programme d'immersion) et parlant le français comme langue première (franco-ontariens en programme francophone) de trois écoles deux tests de segmentation morphologique visant à étudier les capacités des enfants à manipuler un premier aspect de la compétence morphologique: l'aspect relationnel. De plus, une tâche de lecture et une tâche de vocabulaire ont servi à dresser un portrait plus large des compétences des élèves et ainsi qu'à établir des corrélations entre ces dernières et les compétences morphologiques. Une cinquième tâche de connaissance des bases a été utilisée en tant que contrôle, vue la nature non standardisée de nos outils de mesure. Nos résultats révèlent que les élèves en immersion, malgré des scores significativement inférieurs aux francophones sur le plan global, réussissent mieux à identifié les suffixes dans une situation de non mot, et ce, surtout pour des morphèmes identiques entre le français et leur langue première, l'anglais. L'importance de mieux cerner les forces et les faiblesses en morphologie chez les apprenants de Iangue seconde, en particulier chez les élèves d'immersion, prend tout son sens lorsqu'on considère que l'habileté à reconnaître et à tirer parti de la structure morphologique des mots facilite la compréhension de la langue et, plus particulièrement, le développement du vocabulaire et de la lecture.

Ce mémoire porte sur le podcasting indépendant. La pratique du podcasting est ici prise dans le contexte général des usages contributifs du Web participatif qui formeraient une culture participative. Nous répondons à la question suivante: dans le contexte des usages contributifs, quelles sont les caractéristiques spécifiques du podcasting indépendant et quel est le sens de son style? Pour répondre à cette question en deux volets, nous mobilisons un cadre théorique constitué de quatre approches: la sociologie des usages, la déclinaison des media studies et l'approche stylistique des sous-cultures des cultural studies, de même que le modèle expressiviste. Le terrain est approché par une posture en grounded theory à laquelle nous avons jointe une recherche une observation participante auprès des acteurs sur une période de trois ans. Nos résultats montrent la spécificité de la pratique du podcasting indépendant et exposent comment se constitue le sens de son style qui s'inscrit en réaction au modèle médiatique traditionnel. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Internet, Usage, Usage contributif, Culture participative, Style, Sous-culture, Podcasting, Podcasting indépendant.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra. Det största problemet har visat sig vara brist på resurser, vilket bidrar till att samverkansgruppen inte kan träffas så ofta som de har behov av. Ett exempel på detta kan vara att vissa små kommuner inte kan avsätta en personal en hel arbetsdag då det kan vara få anställda i en liten kommun. Vi har under studiens gång funnit den interprofessionella samverkan som välfungerande och nästintill en nödvändighet för att alla som blivit utsatta för våld i nära relationer skall kunna få effektiv hjälp. Interprofessionell samverkan har även visat sig vara en mycket bra metod för att kunna ge bästa möjliga hjälp inom en begränsad budget.

Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning. Studien är avgränsad mot kommunala och privata fastighetsföretag och inkluderar endast allmänna utrymmen kopplade till hyresrätter. Resultatet av denna uppsats visar att lagstiftningen för detta område är komplext och är spridd över en mängd olika lagar och förordningar. Undersökningen bland fastighetsägarna visar att hälften av dessa anser att det är svårt att få en samlad bild över vilka skyldigheter man har som fastighetsägare i fråga om olyckor och förebyggande arbete i det syftet. En fjärdedel upplevde också att det fanns tolknings- och gränsdragningssvårigheter med lagstiftningen.71 % av de tillfrågade ansåg att lagen är komplett men trots det tyckte 66 % att gällande regelverk bör förändras eller förtydligas i något avseende. Flertalet företag eftersöker ett större ansvarstagande från hyresgästens sida. Mer än hälften av företagen ansåg att lagen ställer rimliga krav på fastighetsägaren, men ingen av de tillfrågade ansåg att lagen var rättvis i sin bedömning av fastighetsägarens ansvar när väl en olycka inträffat. Undersökningen visade även att trapphuset är det allmänna utrymme som vållar mest bekymmer för fastighetsägarna i deras olycksförebyggande arbete. Sammanfattningsvis ansåg tre av fyra företag att lagen fungerar väl i praktiken. Slutsatsen är att det är många lagar och bestämmelser som reglerar området och dessa är spridda över flera olika dokument. Det leder till att många fastighetsägare anser att det är svårt att veta sina skyldigheter för att kunna åstadkomma en säker och trygg miljö för sina hyresgäster. Det finns ett behov av förtydliganden av lagen i vissa avseenden men framförallt finns ett behov av ett mer samlat regelverk för detta område. Nyckelord: skydd mot olyckor, allmänna utrymmen, hyresrätter, fastighetsägare

No description available.

Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.

Today, it is prescribed by law that authorities should cooperate, especially around vulnerable children. There is a need in Sweden of research about cooperation and the problems that can occur. Hence, this study seeks to examine which structural organizational conditions that affect cooperation in a few consultation groups around violence and sexual abuse against children in Kronobergs län. Another aim is to see which meaning these conditions have for a functioning cooperation. Eight interviews have been done to investigate how different actors felt about cooperation, in the consultation groups. We have also studied the directives for these groups in order to get a deeper understanding how the consultation groups work. Our main results are that there are some central conditions which influence on how the cooperation in the consultation groups works, for example different regulations, distinct working areas and obvious goals for the groups. We found, beyond these conditions, that the target group also effects in our case. Our conclusion is that the cooperation in the consultation groups works fairly well but there are still some problems left to overcome.

"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger & Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar. En man som misshandlar har ofta total kontroll över kvinnan han slår. Den kontrollen får han genom att successivt bryta ner kvinnan. För att kunna bryta ner henne använder han sig av olika metoder. Det är allt ifrån att isolera kvinnan och få henne att bryta med familj och vänner. Han kan använda sig av våld och hot så att kvinnan inte ska våga gå ifrån honom och han kan förnedra och kränka kvinnan så att hon tillslut inte har kvar bilden av den hon en gång var. Han sänker henne så lågt att hon till slut tar över mannens syn och tror på de hemska orden han säger om henne. Oftast är det en kombination av metoder vilket gör det ännu svårare för kvinnan. Då mannen har isolerat kvinnan har hon inget socialt nätverk kvar, vilket också är en viktig del i att klara av ett lämnande. Tillslut har isoleringen, våldet och kontrollen blivit vardag för kvinnan och normaliseringen är ett faktum. Mannens kontroll är total. Informanterna är kvinnor som har varit med om detta och jag tolkar här deras upplevelser och känslor när det gäller kvinnomisshandel. Många tror att de aldrig skulle hamna i en situation där den de älskar slår dem. Men forskning visar att det kan hända vilken kvinna som helst, det finns inga kriterier för att bli en misshandlad kvinna!

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte. Därför är det av allmänt intresse att få en förståelse för hur företagen resonerar kring polisanmälan när ett brott upptäcks. Under arbetets gång har fyra intervjuer gjorts med såväl privata som offentliga aktörer som har lång erfarenhet av fenomenet ekonomisk brottslighet. Uppsatsen kommer fram till att ett företag har flera olika incitament att endera göra en polisanmälan eller inte. Viktiga incitament som har identifierats är hur företaget ser på brott, rättsväsendets möjlighet att lösa ett anmält brott och hur företagskulturen påverkas. Vi är av åsikten att ekonomiska brott som upptäckts av företagen måste polisanmälas och därefter finns det ett gemensamt ansvar för företagen och rättsväsendet att agera preventivt, detektivt och reaktivt för att stävja förekomsten av ekonomisk brottslighet i det svenska näringslivet.

This research aims at understanding the career development of women in the high-level management in corporat ions and enterprises. I t will focus on their leadership uniqueness and inf luences, the conf lict of balancing fami ly wi th career, and how to coordinate and communicate. This research adopted multiple approaches on individual case studies. I t incorporates in-depth interviews of upper female leaders¡¦ career development and inf luence factor to acquire study results. The process included interviewing four women execut ives, t ranscribing the interview content , and analyzing the content. The study f inds even though the women execut ive¡¦s performance at work is outstanding, the responsibi lity in the fami ly does not reduce. With the increase in career opportunity, these women st ill have to be responsible for children¡¦s education as wel l as household duties. This renders greater pressure for women than men. Companies based on policies and system or indust ries that ¡¦s more sui table to women, wi th less obst ruct ion in career development wil l result in less family conf lict . Women execut ives with leadership styles that lean towards employee centered, team bui lding, proper delegat ion, and social experience, tend to have more pat ience and empathy. This is especially t rue in the communication and negot iat ion process. More democrat ic and inclusive spirit is incorporated. Encouragement and teamwork creates mutual t rust, and posi tive compet it ive envi ronment. As the famous quote by the American f irst lady Eleanor Roosevelt , ¡¨A woman is like a tea bag- you never know how st rong she is unt i l she gets in hot water¡¨, women leaders should possess self -knowledge, understand the inner-self and the role she wil l play. She should consider the nature of the job and its requirements. With personal uniqueness, distinct ive personali ty, and self -discipline, she wil l be convincing and possessing charming conf idence.