Studien syftar till att undersöka olika målgruppers mottaglighet och uppfattning av Motiverande samtal (MI) utifrån ett universalistiskt och kulturrelativistiskt perspektiv. Bakgrunden är att MI är en frekvent använd samtalsmetod som används i det lösningsfokuserade sociala arbetet samt att en forskningslucka identifierats kring hur MI faktiskt tas emot och uppfattas av olika målgrupper. Studien avser analysera MI utfört i olika kontexter och utifrån både kulturrelativism och universalism. För att undersöka detta har en scoping review gjorts där 35 akademiska artiklar inom forskningsområdet valdes ut och sedan analyserades tematiskt. De fem teman som identifierats är mottaglighet och uppfattning av MI bland olika målgrupper, betydelsen av handledning och utbildning för olika målgruppers inställning till MI, MI:s påverkan för relationsbyggande och dess betydelse för mottagligheten och uppfattningen hos olika målgrupper, potentialen MI har i kombination med andra insatser för olika målgruppers mottaglighet och uppfattning, samt ökad mottaglighet och förbättrad uppfattning genom målgruppsanpassning av MI. Det huvudsakliga resultatet har varit att ett antal aspekter utifrån dessa teman bör beaktas och kan förstås bättre utifrån de två nämnda teoretiska perspektiven. Övergripande förefaller MI mottas och uppfattas väl av olika målgrupper, men flera studier tyder ändå på att resultatet av MI interventioner inte får en långvarig påverkan. / The study aims to investigate the receptivity and perception of different target populations of Motivational Interviewing (MI) from a universalist and cultural relativistic perspective. The background is that MI is a frequently used conversational method used in the solution-focused social work and that a research gap has been identified around how MI is received by different target groups. The study intends to analyse MI performed in different contexts and based on both cultural relativism and universalism. To investigate this, a scoping review has been made where 35 academic articles in the research area were selected and then analysed thematically. The five themes identified are receptivity and perception of MI among different target populations, the importance of guidance and education for different target populations attitude to MI, MI's impact on relationship building and its significance for receptivity and perception in different target populations, the potential MI has in combination with other initiatives for the receptivity and perception of different target populations, as well as increased receptivity and improved perception through target populations adaptation of MI. The main result has been that several aspects based on these themes should be considered and can be better understood from the two mentioned theoretical perspectives. Overall, MI seems to be received and perceived well by different target populations, but several studies still indicate that the results of MI interventions do not have a long-term impact.

Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att människor i olika yrkeskategorier är medvetna och väl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan på hälsan. Jordbruksyrket är rankat som ett av de tre farligaste yrkena och därför beslutade regeringen att ett projekt vid namn Säkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att få lantbruksföretag att vidta åtgärder som leder till förbättrad säkerhet i företaget. På Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen Säkert Bondförnuft. Syftet med studien är att studera LRF:s handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. Därutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gällande säkerhet i arbetsmiljön som tillämpats på kurstillfällena inom projektet Säkert Bondförnuft. Då intresset låg i att ta reda på handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem handledare som insamlingsmetod. Vid intervjuerna användes en semikonstruerad intervjumanual. Intervjuerna analyserades med kvalitativ, induktiv innehållsanalys. I resultatet från studien anser handledarna att de lantbrukare som deltar i utbildningen är mer benägna att upptäcka de risker som kan finnas på arbetsplatsen och anses vara mer mottagliga för information. Studien har betydelse för framtidens aktiva människor inom jordbrukssektorn. Genom denna studie har tankar och åsikter från handledare i LRF:s regi belysts när de genom projektet Säkert Bondförnuft utbildat personer i lantbruksföretag att vidta möjliga åtgärder som leder till en förbättrad säkerhet i företaget. Med hänsyn till de resultat som framgått i studien kan den i framtiden hjälpa till att utveckla kursverksamhet för lantbrukare. Förhoppningen är att materialet från studien kan användas i dessa sammanhang. / Public health concerns many areas of society and therefore it is important that people of different professions are aware and familiar with their work situation and its impact on health. The profession of agriculture is ranked as one of the three most dangerous occupations, and therefore the government has decided that a project called Farmers Safe Common Sense should start. The project concentrates on how to get farming businesses to take actions which would lead to improved security in their enterprises. Through Farmers Safe Common Sense, the supervisors at the Farmers' Association, LRF, inform farmers about problems that may exist with work environment. The purpose of the study is to study how the supervisors of LRF perceive the farmers' risk awareness in their working environment. In addition, studies on how supervisors perceive farmers' receptivity of information regarding safety in the work environment, as applied to lectures in the project Farmers safe Common sense, was made. As the interest was in finding out how the supervisor's perceptions were, interviews with a qualitative approach were chosen as a collection method. A semi-constructed interview guide was used at the interviews consisting of five supervisor´s. The interviews were analyzed by a qualitative inductive content analysis. The results of the study showed that the supervisors consider the farmers who participated in the program to be more likely to discover the risks that may exist in the workplace, and are also considered to be more receptive to the information. The study has significance for the future of the people who are active in agriculture. Through this study, the thoughts and opinions of the supervisors of LRF have been highlighted when the project Farmers Safe Common sense educated people from farming businesses, so that they can take feasible steps that lead to improved safety in the company. Given the results shown in this study it can help developing training courses for farmers in the future and it is also hoped that the material from the study can be used in these contexts.

I yrken med möten med människor som varit utsatta på något sätt och behöver stöd i en förändringsprocess krävs en kompetens för att möta den hjälpsökandes behov. Ständiga möten med människor i en utsatt situation alstrar ett lärande även hos den som förväntas stötta och uppmuntra till förändring. Föreliggande studie avser att undersöka upplevelser av lärande hos individer som arbetar med kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Sex kvinnor i en mellanstor kommun i Sverige har deltagit i studien. De arbetar antingen yrkesmässigt eller ideellt i två samverkande verksamheter med utsatta kvinnor. Totalt har elva intervjuer genomförts där förfarandet haft en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet har analyserats med en tolkande fenomenologisk analys, där resultatet består av följande tre teman: Ett omedvetet och medvetet lärande, formellt lärande samt informellt lärande. Resultatet visar också hur informanterna upplever olika förutsättningar för lärande samt vilken betydelse lärandet får för den dagliga verksamheten. Deltagarna upplever att de ständigt lär av andra och sig själva, där samarbete och samverkan är viktiga förutsättningar för att det dagliga arbetet skall fungera. Lärande är betydelsefullt för verksamhetens utveckling, individens personliga utveckling och för att den utsatta kvinnan skall få god hjälp. För att kunna lära behövs förutsättningar som exempelvis engagemang och intresse. Och för att dessa ska tillgodoses krävs förutsättningar av mottaglighet och utrymme som ges och fås, dels av individen själv men främst av individer i verksamheternas nätverk. / In occupations where encounters with people who have been exposed in some way and are in need of support in a process of change, competence is required to meet the needs of that person. Every encounter with people in vulnerable situations generates situations of learning also for the person that is expected to give support and encourage change. The present study aims to examine the experiences of learning within individuals who work with women victims of domestic violence. Six women in a medium-sized municipality in Sweden participated in the study. They either work with salaries or voluntarily in two collaborative units with abused women. A total of eleven interviews were conducted where the approach had a qualitative alignment. The collected material was analyzed with an interpretative phenomenological analysis and the result consists of the three following themes: Unconscious/conscious learning, formal learning and informal learning. The result also shows how the participants experience different conditions for learning and the importance learning adress to the daily worklife. Furthermore, the participants experience a constant learning from both other individuals and herself, where cooperation and collaboration are essential for the function of daily work. Learning is important for development of the workplace, personal development and so that the abused woman will get the help she need. To be able to learn, there are necessary preconditions such as commitment and interest. And for these to be met, other conditions are required such as receptivity and space, which are provided and obtained partly by the individual herself but mostly by individuals in the network surrounding the work places.

Formal dialogues between an employee and a manager have long existed as a tool to achieve organizational goals and to develop employees as well as the organization. Development requires the exchange of feedback between employees and managers which is considered as one of the most important parts of the performance appraisal talk. Despite the purpose of the talk, previous research proves a dissatisfaction with the talks among the employees and an uncertainty with its practical usefulness. It is of significance that employees have a positive attitude towards the performance appraisal talk and its use in order to create favorable effects for the organization. Therefore, this study aims to understand employees and managers perception of the performance appraisal talk and to form an understanding with the parties receptivity towards feedback during the talks.   The purpose of this study has been fulfilled through a total of eight interviews with employees and managers in Handelsbanken.   The result of the interviews show that all respondents have a positive attitude towards performance appraisal talks, and both managers and employees agreed that the talk is of high significance. The purpose of the talk is to notice, develop and support the employees, create common goals and to exchange feedback between the parties. The interviews indicate that all respondents are receptive towards both positive and negative feedback during the performance appraisal talk. According to the managers and employees, the receptivity to feedback depends on the individual and the current situation. Positive feedback is preferred and feels easier to receive and process, but at the same time, negative feedback is also regarded as needful. / Formella samtal mellan medarbetare och chef har länge existerat i organisationer som ett verktyg för att nå satta mål i organisationen och bana väg för utveckling av både medarbetare och organisation. Utveckling förutsätter att feedback utbyts mellan parterna vilket bedöms som ett av samtalets viktigaste funktioner. Trots samtalets syfte, påvisar tidigare forskning attdet finns tveksamhet och missnöje bland anställda kring samtalets praktiska användbarhet. Det är av betydelse att anställda har en positiv inställning till medarbetarsamtal och dess funktion för att det ska skapa gynnsamma effekter för organisationen. Studien syftardärmed till att förstå medarbetares respektive chefers uppfattning om medarbetarsamtal samt skapa förståelse för parternas mottaglighet för feedback i samtalen. Forskningsmetoden följer en kvalitativ ansats och en fallstudiehar genomförts på olika kontor i Handelsbanken. För att uppnå studiens syfte har totalt 8 semi-strukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på kontorsnivå. Resultatet visaratt samtligarespondenter har en positiv inställning till medarbetarsamtal på arbetsplatsen och både chefer och medarbetare var ense om att samtalet är betydelsefullt. Resultatet tyder på att medarbetarsamtalet handlar om att uppmärksamma, utveckla och stödja medarbetarna. Samtalet syftar även till att skapa en gemensam syn kring mål samtattförmedla feedback mellan chef och medarbetare. Samtliga respondenteri studienär mottagliga för både positiv och negativ feedback i samband med samtalen. Enligt både chefs-och medarbetarperspektivet är mottagligheten för feedback beroende av individen och situationen. Positiv feedback föredras och upplevs vara lättare att motta samt bearbeta, men samtidigt anses det behövligt att även motta negativ feedback.

I och med covid-19-pandemin som startade 2020 har fler kontakter mellan människor flyttats online för att minska smittspridningen, så även det sociala arbetet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur personal som arbetar med behandlingsprogram inom Frivården har upplevt att det har varit att genomföra behandlingsprogram via videosamtal. Frivården började med detta arbetssätt i samband med covid-19-restriktionerna 2020 och då fenomenet är nytt i Sverige finns inte mycket tidigare nationell forskning kring detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med behandlingspersonal på fyra frivårdskontor i Sverige och vill skapa en bild av deras upplevelse. Av intervjuerna framgick att personalen upplever problem med det tekniska genomförandet och i samarbetet med klienterna. Man anser dock att det fungerat bättre än förväntat. Problemen kring genomförandet förklarats i detta examensarbete med hjälp av mottaglighetsprincipen och tankar kring kollaborativ empirism. Det har framgått att genomförandet till stor del påverkas av klienternas mottaglighet och att denna i sin tur påverkar möjligheten till kollaborativ empirism i arbetet med behandling. / With the start of the covid-19 pandemic 2020, more contacts between people have been moved online to reduce the spread of infection, as has social work. The purpose of this study was to find out how staff who work with treatment programs within the Swedish probation service have experienced that it has been to implement treatment programs via video calls. The probation service began with this approach in connection with the covid-19 restrictions in 2020 and since the phenomenon is new in Sweden, there is not much previous national research on this. The study is based on qualitative interviews with treatment staff at four probation offices in Sweden and wants to create a picture of their experience. The interviews showed that the staff experience problems with the technical implementation and in the collaboration with the clients. However, it is believed that it worked better than expected. The problems with implementation have been explained in this thesis with the help of the principle of responsivity and thoughts about collaborative empiricism. It has been shown that the implementation is largely affected by the clients' responsivity and that this in turn affects the possibility of collaborative empiricism in the work with treatment.

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten. / The purpose of this study was to examine the therapist's and the client's experiences of treatment directed at behaviour patterns that are criminally norm-breaking, where especially responsivity to treatment is considered based on the risk, need and responsivity principles. The study was based on an inductive qualitative approach with nine semi-structured interviews. Questions have been answered by five counsellors from the Swedish correctional service and by four ex-criminal men who have undergone various behaviour treatments to prevent recidivism. The interview material has been processed and analysed using Bronfenbrenner's developmental ecology model and Jönson's perspective approach. The results emphasize that causes of norm-breaking behaviour are often related to limited complex mechanisms such as upbringing conditions, unhealthy environments, scarce resources et cetera. These variables could increase the risk for the individual to continue with crime in adulthood. Other contributing factors can be a lack of schooling with exclusion as a consequence. It emerged from both counsellors and clients that neuropsychiatric diagnoses are an aggravating factor. Important identified aspect was the need for coordinated services. Clients that have multiple conditions struggle since each service provider only provide a service for their specialized area. This report concluded that the lack of collaboration between service providers effected the client on several levels. Service providers need to collaborate and be inclusive rather than exclusive. Clients that struggled with mental health issues and addiction was excluded since the mental health service does not address the drug issue and vice versa. Client needs and conditions should be the primary focus rather than a way out for the service provider. The report identified several levels of challenges whereby clients were marginalized and excluded because of several multiple conditions. Different service provider needs to attend to clients’ needs regardless of other demands, this way services would be more permissive and clients would adhere which would increase the collaborations between service providers. Different diagnoses, psychological problems together with addiction and focus on the individual's needs and conditions would make the services more available and easier to access. In accordance to counsellors and clients the study concludes that successful changes in behavioural patterns are several but recurrent issues that emerged in the first level was awareness, self-awareness and focus on a mutual interaction, reciprocate relations then trust and responsivity increase.