The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken? Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.   Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar. / From a socio-cultural perspective, learn and evolve human when they being in a social interaction where the interaction takes place between the participants. The purpose of this study is therefore from a socio-cultural perspective examine active teachers ' perceptions about group work intended to create space for oral interaction in the multilingual classroom and through observations analyze how this is reflected in classroom practice. To respond to this purpose, the following questions are How do active teachers describe the organizing of group work which aimed to create space for oral interaction in the multilingual classroom?  How will teacher’s intentions about group work reflect in classroom practice? The research design consists of a multi- case study where two different cases are included. The survey includes eight pupils from two different parallel classes in grade 3 and their four teaching teachers. The collection of data has been done through interviews with the teachers and the observations in each case.   The results show that the teachers intend to group work to create space for oral interaction in the multilingual classroom. However, in the observations, oral interaction is absent and appears in few sequences. The Teachers describe their mission is to support the students during the course of work as well as provide students with clear instructions before starting work. The results show that in the case that teachers gave students clear instructions about how tasks can be distributed in the group, were all students involved. In the case that the teacher did not give the students instructions on how the tasks can be distributed was not all students involved. The results of the study also show that if students are to be given optimal conditions for oral interaction, the teacher will group students into groups of three to four students where students’ linguistic backgrounds vary.

The purpose of this study was to deepen the knowledge about factors that influence students’ willingness and ability to oral interaction in a target language, in this case French. It also aimed to achieve a clearer picture of the tasks the students work with and would like to work with in classroom situations. The study was based on two theoretical frameworks, Willingness to Communicate, which looks into the social and affective factors enhancing the will to communicate, and Task Based Language Teaching investigating how tasks can be designed to promote oral interaction between students in a classroom or in a digital environment. Based on the purpose of the study three research questions were formulated. The first question was about the importance of cognitive factors to promote oral interaction. The second focused on the role Willingness to Communicate and other affective factors play to make students willing to communicate in the target language. The third question aimed at investigating to what extent task-based language teaching occurs in teaching to create opportunities for students to interact in the target language. The design of the study was made up of qualitative personal interviews with students from upper secondary schools in the Stockholm area. In total seven students were interviewed, six of them studying French 4, one of them French 3.  All students highlighted cognitive and linguistic factors as being the most important to interact orally, foremost vocabulary and pronunciation and also the ability to express themselves orally. The students did not consider grammar as an important factor to their willingness and ability to communicate in French. Self-confidence, self-efficacy and the teacher’s attitude are the most important social and affective factors influencing the willingness to communicate. The ones that were considered the least important were anxiety, knowing your speaking partner and the topic of the conversation. The students’ opinion of the least important factors differed from research and empirical studies, which rate these factors higher. The students reported that the teaching did not include Task Based Language Teaching as defined in the theory and that limited use of computer mediated communication was used in the classroom. All students express a desire to communicate and interact with each other more than they do at present as well as to work with tasks and tools both face-to-face and digital enabling this to happen.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

This thesis focuses on oral proficiency in French by learners of French at a Swedish high school. The purpose of this work was to try to find out to what extent and in what situations the learners speak in the target language at the time of the teaching. The study was conducted through both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was carried out by observing oral interaction between teacher and students. The quantitative study was conducted through various questions that the students had to answer in a questionnaire. The results from the observation show that the students speak in the target language (French) when the teacher predominantly uses French at the time of teaching. The results also show that when the teacher interacts and puts questions to the students in the target language, the students also respond to the target language. Another thing that the result shows is that the teacher comes with constant encouragement to the students, which motivates the students to talk in the target language. / Detta examensarbete fokuserar på muntlig språkfärdighet i franska hos elever som läser franska vid en svensk högstadieskola. Syftet med det här arbetet var att försöka ta reda i vilken utsträckning och i vilka situationer eleverna pratar på målspråket vid undervisningstillfället. Undersökningen genomfördes genom både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien genomfördes genom att observera hur den muntliga interaktionen mellan lärare-elever såg ut. Den kvantitativa studien genomfördes genom olika frågor som eleverna fick svara på i en enkät. Resultatet utifrån den observation som gjordes i samband med denna undersökning visar att eleverna pratar på målspråket (franska) när läraren övervägande använder sig av franska vid undervisningstillfället. I resultatet framgår också att när läraren interagerar och ställer frågor till eleverna på målspråket, så svarar också eleverna på målspråket. Ytterligare en sak som resultatet visar på är att läraren kommer med ständig uppmuntran till eleverna, vilket motiverar eleverna att prata på målspråket.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.

En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på sfi arbetar med stöttning för andraspråkselever när det gäller muntlig produktion och muntlig interaktion i en klassrumssituation. Stöttning – scaffolding – är en arbetsmetod som används i klassrumsundervisning för att utveckla och stärka elevers språkproduktion. I denna studie innefattar det andraspråksinlärningen av svenska för invandrare (sfi). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre sfi-lärare har använts för att genomföra studien. Genom intervjustudier belyses hur lärarna i en mindre kommun använder sig av stöttning i muntlig produktion och muntlig interaktion. Tre lärare, med olika lång erfarenhet av sfi-undervisning inom kurs C, har intervjuats om deras arbetsmetoder för att stötta eleverna. Resultatet visade att stöttning var vanligt hos lärarna men med olika metoder och till viss del med olika utgångspunkter vid val av modell. Lärarnas utgångspunkt för stöttningen var både medvetna och omedvetna val av arbetsmodell.