Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

<p>Upplevelseindustrin är en av de största och snabbast växande sektorerna i Sverige och det som främst driver tillväxten är turistnäringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport där det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet är att museerna har förlorat många besökare de senaste åren. Detta leder till uppsatsens frågeställning som är: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör något i sitt arbete för att öka antalet besökare och i så fall vad. Detta kommer sedan att ställas mot aktivitetsföretagens arbetssätt för att hitta framgångsfaktorer som kan öka antalet museibesökare. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Eriksdalsbadet, Junibacken, Skansen och Tekniska museet, som alla riktar sig till barnfamiljer. För uppsatsen har företagsperspektivet valts. Till grund för analysen valdes teorier om extern- och intern marknadsföring, omvärldsbevakning och utbud.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att det är viktigt med omfattande och bra marknadsföring för att öka besöksantalet. Andra framgångsfaktorer är aktiv och organiserad omvärldsbevakning där nya trender och behov fångas upp. Denna omvärldsbevakning är viktig för att kunna utnyttja möjligheten att anpassa utbudet utifrån nya behov. Exempel på detta är att bredda utbudet med aktiviteter för alla åldrar, införa mer interaktivitet samt uppdatera utbudet för att få fler återkommande besökare.</p>

Upplevelseindustrin är en av de största och snabbast växande sektorerna i Sverige och det som främst driver tillväxten är turistnäringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport där det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet är att museerna har förlorat många besökare de senaste åren. Detta leder till uppsatsens frågeställning som är: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare? Syftet med uppsatsen är att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör något i sitt arbete för att öka antalet besökare och i så fall vad. Detta kommer sedan att ställas mot aktivitetsföretagens arbetssätt för att hitta framgångsfaktorer som kan öka antalet museibesökare. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Eriksdalsbadet, Junibacken, Skansen och Tekniska museet, som alla riktar sig till barnfamiljer. För uppsatsen har företagsperspektivet valts. Till grund för analysen valdes teorier om extern- och intern marknadsföring, omvärldsbevakning och utbud. Uppsatsens slutsats visar att det är viktigt med omfattande och bra marknadsföring för att öka besöksantalet. Andra framgångsfaktorer är aktiv och organiserad omvärldsbevakning där nya trender och behov fångas upp. Denna omvärldsbevakning är viktig för att kunna utnyttja möjligheten att anpassa utbudet utifrån nya behov. Exempel på detta är att bredda utbudet med aktiviteter för alla åldrar, införa mer interaktivitet samt uppdatera utbudet för att få fler återkommande besökare.

No description available.

No description available.

People decide within seconds whether or not they are interested in something. It is therefore crucial to deliver a good presentation of a product to provide the consumer with a good first impression. The present study investigates the issues related to Västerås Flygmuseum´s website, focusing on the first impression given by its homepage, and advises for further improvements. The following two are the focuses of the research. First, it is examined how the amount of information in the homepage is related to the first impression of the page itself. The second focus is how to properly convey this information to different audiences. The methodology used was a combination of a quantitative and a qualitative method. A survey was first launched, followed by a usability test on a selected audience. The outcome revealed that visual complexity makes the navigation difficult. Users prefer simple and clear homepages that will guide them to other, more specific sections of the website, in order to acquire all the information needed. Västerås Flygmuseum is therefore advised to present only the essential information on the homepage and to include links to other subsections of the website.

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

How do museums work with plurality in their organizations and in the production of exhibitions and other activities? This paper examines how civic museums, provincial museums and state museums work with plurality from a perspective of culture policies, particularly in relation to the government bill Tid för kultur, issued by the Swedish government in 2009. All together I examine 25 museums and their efforts to include marginalized groups in their activities and exhibitions. To do so I have studied four possible measures that are available for the museums. This includes the following: projects that pay attention to a marginalized group or their living conditions; projects that are specifically created for a marginalized group; projects that include a marginalized group in the museums preparations; and projects were museums give full responsibility to a marginalized group. I have also examined how plurality have been presented – as isolated cultures and cultural expressions or as hybrids and interchangeable phenomenons – and to what extent the museums are ready to involve marginalized groups in their physical environment and in their exhibition and activity programs. Based on three different levels of conduct I evaluate how far the museums have reached and what differences there are between civic museums, provincial museums and state museums. My research shows that Swedish museums in general are on their way to work successfully with plurality and establish a plurality perspective in the whole organization. The research also shows that there are differences between civic museums, provincial museums and state museums. In general, state museums are better to include marginalized groups in their productions and to firmly establish a perspective of plurality in their organization. On the contrary, the research shows that many museums lack certain features in their efforts to work towards a marginalized group. One of those features is the ability to make these efforts part of the museums permanent activities. Civic museums and provincial museums also have a greater freedom of strengthen their regional identity than compared to the state museums ability to strengthen the national identity. A circumstance that can have consequences for culture policies in Sweden and the future of plurality efforts at the museums.

No description available.