Detta arbete syftar till att undersöka hur skolbesök till kulturarvsinstitutioner kan bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Genom intervjuer med lärare och museipedagoger har vi empiriskt fastställt att det finns olika faktorer som bidrar till historiemedvetande. För det första visar empirin på att elevers förkunskaper inför skolbesök har betydelse för den kognitiva nivån på de reflekterande samtal som genomförs på kulturarvsinstitutioner. För det andra visar detta arbete att museipedagogers arbetssätt bidrar till historiemedvetande, dels genom de fysiska och rumsliga tillgångar som det finns på kulturarvsinstitutioner, men också genom museipedagogers ämneskompetens, kunskapsförmedling och historiesyn. För det tredje är samarbetet mellan museipedagoger och lärare en nyckelfaktor för ett lärande besök. Detta samarbete kan delas in i olika kategorier och berör delar som referensgrupper, lärarhandledningar och praktiskt samarbete under skolbesöket.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka Trelleborgs Museums kommunikativa aspekter utifrån de unga vuxnas förutfattade meningar, tankar och idéer kring museet i fråga och ifall dessa idéer förändras eller förblir dem samma efter att ungdomarna fått besöka museet. Publikundersökningen i denna studie har lyckats måla upp en generell bild av situationen, med hjälp av fyra gruppintervjuer med unga vuxna mellan 16–25 år och genom användningen av teorier om identitet, inlärning i museer och fysisk kontext. Studiens resultat har visat att det finns en omfattande negativ känsla kring staden Trelleborg på grund av det bristande kulturlivet för unga vuxna. Som en del av staden hamnar även Trelleborgs Museum under denna negativa skuggan, då de unga vuxnas engagemang med museet är knappt existerande. Dock överträffar museet och dess utställningar ungdomarnas förväntningar. Studien har även visat att museets fysiska kontext har en anmärkningsvärd inverkan på hur ungdomarna upplever museet. Det finns trots allt skillnader mellan de intervjuade i hur museer betraktas av de unga vuxna och när och varför de besöks av ungdomar inom den studerade målgruppen. / The purpose with this study is to investigate Trelleborgs Museums communicative aspects from the young adults' preconceptions, thoughts and ideas about the museum in question and if these thoughts changes or remain the same after that the youngsters have visited the museum. The public research in this study has succeeded to paint a general picture of the situation, with the help of four group-interviews with participants between 16–25 years and using theories of identity, museum learning and physical context. The results of this study have shown that there is a general negative feeling above the city of Trelleborg due to its lack of cultural life for young adults. As part of the city, even Trelleborgs Museum falls under this dark shadow of negativity, since the young adults’ engagement with the museum is barely present. Though, the museum and its exhibitions beat the youngsters’ expectations. The study has also shown that the physical context of the museum has a notable impact on how the youngsters experience the museum. There are after all differences between the interviewed in terms of how museums are considered by the young adults and when and why they are being visited by youngsters in the studied target group.

Syftet med denna studie är att undersöka döva museibesökares upplevelser av museiserviser inom tillgänglighetsområdet. Vi undersökte vilka tjänster museer (inom Stockholm) erbjuder för sina döva besökare. Forskningen koncentrerades på att skapa en bättre förståelse för döva individer, samt att undersöka orsakerna till deras problem och hitta lösningar på problemet. Denna studie har tillämpat en forskningsdesign med flera metoder. Detta innebär att både de kvalitativa och kvantitativa metoderna har använts. Sju intervjuer genomfördes (fysiskt, e-post och via Zoom). Några döva lärare som arbetar vid universitetet intervjuades. Ett fåtal museichefer och personal har intervjuats för att få information om de tjänster museerna erbjuder. Dessutom har vi med hjälp av en anonym enkätundersökning (på Google Form) som skickas via sociala medier till olika dövföreningar fått veta om deras problem. Resultaten av undersökningen skapades med hjälp av Excel XLSX. För att få en bättre bild av deras problem observeras fem museer i Stockholm. Vikten av tekniska verktyg för att göra museet mer tillgängligt ingår också i forskningen. Mot bakgrund av de resultat som erhållits i denna studie kan man säga att studierna bör utökas för att göra museerna mer tillgängliga genom att agera mer gästvänliga utan att vara etnocentriska, så att de döva individer som besöker museerna i Stockholm får en mer minnesvärd upplevelse. / The purpose of this study is to investigate deaf museum visitors' experiences of museum services in the field of accessibility. We investigated what services museums (within Stockholm) offer for their deaf visitors. The research concentrated on creating a better understanding of deaf individuals, as well as investigating the causes of their problems and finding solutions to the problem. This study has applied a research design with multiple methods. This means that both qualitative and quantitative methods have been used. Seven interviews were conducted (physically, email and via Zoom). Some deaf teachers working at the university were interviewed. A few museum managers and staff have been interviewed to get information about the services the museums offer. In addition, with the help of an anonymous survey (on Google Form) that is sent via social media to various deaf associations, we have learned about their problems. The results of the survey were created using Excel XLSX. In order to get a better picture of the deaf's problems, five museums in Stockholm are observed. The importance of technical tools to make the museum more accessible is also included in the research. In light of the results obtained in this study, it can be said that studies should be extended to make the museums more accessible by acting more hospitable without being ethnocentric, so that the deaf individuals who visit the museums in Stockholm have a more memorable experience.

No description available.

Uppsatsen undersöker huruvida freds- och konfliktvetenskapliga teorier kan kopplas till freds- respektive försvarsmuseer. Tidigare forskning som kopplar dessa två tvärvetenskapliga ämnesområden till varandra är ytterst bristfällig, vilket kan ge negativa konsekvenser på det museer förmedlar till sina besökare. Är freds- och försvarsmuseerna inte medvetna om vilka teoretiska utgångspunkter de faktiskt har kan de omedvetet ge besökarna en snedvriden och ensidig bild av verkligheten. I uppsatsens undersökning beskrivs Fredens Hus och Armémuseum utifrån ett freds- och konfliktvetenskapligt analysverktyg för att utröna hur de tolkar och förmedlar säkerhet. De två freds- och konfliktvetenskapliga teorierna realism och feminism används sedan för att se om endera museum faktiskt förmedlar en verklighetsuppfattning baserad på någon av dessa teorier. I slutsatsen redogörs att Fredens Hus förmedlar en verklighetssyn som sammanfaller med det kritiska perspektivet feminism och att Armémuseum förmedlar ett perspektiv som sammanfaller med det traditionella perspektivet realism. / The thesis explores wether peace- and conflict studies theories can be linked to peace and war museums. Previous research on these multidisciplinary subject areas merged together is deficient, a situation which could be an adverse impact on what the museums conveys to their visitors. If the peace and war museums aren’t consciously choosing either peace- and conflict studies theory to base their work on, they could inadvertency give their visitors an one-sided and skewed view of the world. The thesis analysis describes Fredens Hus  and Armémuseum from a peace- and conflict studies analysis tool set, designed to determine how they interpret and convey security. The two theoretical perspectives, the traditional perspective realism and the critical perspective feminism, is then used to analyse wether either museum actually conveys either two theories. In the conclusion of the thesis it is apparent that Fredens Hus conveys a perspective that coincides with feminism and that Armémuseum coincides with realism.

<p>The Swedish museum world is a complex and disputed field. Changes are high on the agenda, but they are neither easy nor self-evident. This master thesis looks at how Swedish museum professionals discuss changes and how they envision museum work for the future. It is also an analysis of the current state of the field. </p><p>We have made a critical discourse analysis of three recent projects; <i>Svåra saker, Museum 2000</i>, makten.nu and the debate articles from the journal Svenska Museer from 2000 to 2001. The focus of our study has been an investigation into how professionals are altering museum work today. The type of questions we have been considering are; What changes are they striving to attain and why, what factors do they consider important, what problems have they identified and what are they trying to achieve? </p><p>We found that the field is complex, with lots of diverging ideas. However, one thing that remains in agreement is that museums are vital institutions, which offer something very valuable to society, and so their continuation is to be ensured. Museums are a legacy that must be protected and renewed, the traditions that surround them can be seen as both a burden and blessing. Recently, there is a strong desire throughout the field to work in accordance with the standards set by journalist discourse, and to find ways of increasing interaction with the community. Being socially aware has become a major concern for museums, but the protection of the credibility that museums have in the public eye, is their top priority.</p> / <p>Dagens svenska museivärld är en omtumlad och omtumlande värld. Förändringar verkar stå högt på dagordningen, men framstår vare sig som enkla eller självklara. Denna uppsats handlar om hur den svenska museivärlden talar om och ställer sig till förändring av den egna verksamheten. </p><p>Uppsatsen syfte är att teckna en dagsaktuell bild av den svenska museivärldens skepnad utifrån ett förändringsperspektiv. Uppsatsens övergripande frågeställningar är; Hur talar den svenska museiprofessionen om framtid&förändring, vilka förändringar eftersträvar de samt hur formulerar de museernas position i samhället idag. Utifrån diskursanalytisk teori och metod har vi analyserat tre aktuella museala projekt; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu samt artiklar införda under rubriken debatt i tidskriften Svenska Museer under åren 2000/2001. </p><p>I materialet kunde vi utläsa en splittrad och mångfacetterad bild av de svenska museerna idag och förändringsläget de befinner sig i, men ändå vissa specifika tendenser. Vi fann att de allra flesta var överens om att museerna är viktiga institutioner i samhället och att de bör agera för att fortsätta vara betydelsefulla för det svenska folket i dagens och framtidens Sverige. Utifrån det ställningstagandet ligger den övergripande problematiken i förhållandet mellan tradition och nytänkande, och det är mellan de polerna diskussionen kretsar. Vi fann en stark förändringsvilja som strävar efter att museerna ska delta mer aktivt i samhällsdebatten, vilket vi även ser medför en rörelse mot en journalistisk diskurs. </p>

<p>”Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences” is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in it´s public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example.</p> / <p>Uppsatsen ”Multimedia och museer - en uppsats om förväntningar, problem och nya målgrupper” handlar om vad det innebär för museerna att arbeta med multimedia som ett verktyg för att möta sin publik. Uppsatsen fokuserar även på hur denna utveckling uppfattas av museernas anställda. Bland annat tas frågor kring nya målgrupper, användningsområden och ekonomi upp. Uppsatsen har ett diskursivt upplägg och sätter det empiriska materialet i fokus. Kopplingar görs till både till samtida teorier kring new media och mer traditionella museala frågor, såsom exempelvis autenticitet.</p>

<p>Shaping visual stories - content in exhibitions is an essay on how content has been shaped in the two exhibitions "Memento mori" and "Hästen - tyglad, piskad, älskad". The study focuses on how exhibitions can be defined through their content as well as how the exhibitors'different intentions towards the exhibition affect the working process as well as the result. This is put in relation to theoretical models and discussions on ideals in the field of exhibition and what impels these to find an answer to the question: What makes an exhibition?</p> / <p>Berätta med form - om innehåll i utställningar är en undersökning av hur innehåll förhandlas fram i de två utställningarna "Memento mori" och "Hästen - tyglad, piskad, älskad". I uppsatsen tas fasta på hur utställningen kan definieras genom sitt innehåll samt hur utställarnas olika intentioner styr utställningsarbetet och den slutliga gestaltningen. Detta sätts även i relation till olika teoretiska modeller och resonemang kring utställningsideal och vad som påverkar dessa för att utröna: Vad gör en utställning idag? </p>

<p>The purpose with this thesis is to study how the arranging of archaeological objects in permanent exhibitions has changed over time. To find out about this I have been analysing three museums with prehistorical permanent exhibitions. The exhibition at Statens Historiska museum was produced in 2005, Nationalmuseum in Köpenhamn was produced in 1972 with additions from 1988 and 1995 and, finally, Malmö Museer exhibition which was produced in 1977. These exhibitions have been compared to analyse developments during the last 30 years. The result shows that there are different ideals within the exhibitions. Over time, these ideals have been focused more on the visitors and they have tried to appeal to the visitors through themes where the objects have been placed into a narrative. However there are many styles of exhibiting prevalent today that go back all the way to the beginning of the 20th century.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att ta reda på hur sättet att ställa ut arkeologiska föremål i basutställningar har förändrats över tid. Detta har jag undersökt genom tre utställningsbesök på Statens Historisk museum som hade en forntidsutställning som var producerad 2005, Nationalmuseum i Köpenhamn vars utställning var från 1972 med tillägg 1988 och 1995 samt Malmö Museer utställning från 1977. Dessa utställningar har sedan jämförts för att se vad som har hänt under de senaste 30 åren. Resultatet blev att det finns olika ideal inom utställningarna. Över tid har idealen blivet mer publikvänliga och har försökt tilltala publiken i större utsträckning genom teman där föremålen sätts in i en berättelse. Dock finns det mycket gestaltningsmässiga grepp som lever kvar sedan början av 1900-talet.</p>