I detta arbete undersöks instrumentalpedagogers syn på musikalisk bredd och dess betydelse för undervisningen. Genom intervjuer med yrkesverksamma instrumentalpedagoger och musiker utforskas frågor kring yrkesidentitet och yrkesroll med fokus på hur pedagogerna uppfattar sig själva som både pedagoger och musiker på sina huvud- och biinstrument, och hur detta påverkar deras undervisning. Resultaten från intervjuerna visade att en gemensam grundidé var att läraren bör behärska instrumenten de undervisar på, samtidigt som det är viktigt att förebilda och utstråla självförtroende på instrumenten för att skapa positiva upplevelser för eleverna. / This work examines instrumental educators views on musical breadth of musical knowledge and skills and its significance for teaching. Through interviews with professional instrumental pedagogues and musicians, questions regarding professional identity and role are explored, with a focus on how pedagogues perceive themselves as both educators and musicians on their main- and secondary instruments, and how it affects their teaching. Results from the interviews indicate a common idea: that pedagogues should be skilled on their instruments, but put more emphasis on the idea that you should be a role model and show self-confidence on the instruments to create positive experiences for their students.

Våren 2020 stängdes Sveriges gymnasieskolor som en konsekvens av Covid-19 pandemin, och undervisningen förlades till att bedrivas på distans. Denna hastiga övergång innebar drastiska skillnader i förändrade fysiska ramfaktorer för lärare och elever. Distansundervisning är som företeelse inget nytt men är ett relativt outforskat ämne inom undervisning av elgitarr. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöktes hur elgitarrlärare vid gymnasieskolan upplevde att distansundervisningens förändrade ramfaktorer påverkade undervisningen och elevernas lärande och motivation. Genom kvalitativa intervjuer visade resultatet att flertalet elevers lärande och motivation upplevdes påverkas negativt som följd av bristen på social interaktion. Undervisningen hämmades till viss del av tekniska begränsningar där minskade möjligheter till samspel beskrevs som den största nackdelen. Dock gav distansundervisningen och användandet av digitala verktyg upphov till kreativitet hos vissa elever. Studiens resultat leder till en diskussion om hur lärande som en social aktivitet påverkas av förändrade ramfaktorer, och hur distansundervisning i framtiden kan utvecklas genom forskning och nya teknologiska landvinningar. / In the spring of 2020, Sweden's upper secondary schools were closed as a consequence of the Covid-19 pandemic, and teaching was resituated to distance education. This transition meant drastic differences in changing physical framework factors for teachers and students. Distance education is not a new phenomenon but lacks research regarding teaching of electric guitar. Through a socio-cultural perspective it was investigated how teachers at upper secondary schools, experienced teaching and the students learning and motivation related to the change of framework factors. Results of qualitative interviews showed that the majority of students learning and motivation was perceived to be negatively affected due to lack of social interaction. Teaching was partially hampered by technical limitations, where reduced opportunities for musical interplay was described as the greatest problem. However, distance learning and the use of digital tools gave rise to creativity in some students. The discussion addresses how learning as a social activity is affected by changing framework factors, and how distance education could develop through future research and technological advances.

This thesis discusses the history of music in the city of Frenstat pod Radhostem at the turn of the 18th and 19th century, especially regarding the pastoral compositions made by local composers. It presents their life and work and also presents a complex historical contexts. An educational material was developed as a part of this thesis, it could be used in education, as well as in leisure time sector. These materials also include sheet music for potential practical use. Moreover, an analysis, transcription and digitization of selected works are also introduced in this thesis.

The purpose of this treatise is not so much to discover heretofore unknown facts through original research; however, certain research is planned to assist in deleting the obvious handicaps one might encounter from using faulty instruments or mouthpieces, but rather to assemble under one cover practical data that may be of value in improving intonation in the band ensemble. Various definitions of terms will be established, purposes determined, opinion and methods of teachers evaluated, conclusions reached, and highlights of other persons’ experiments that may bear upon the subject will be presented.

No description available.

Genau wie Borges’ Bibliothekar, der in den Meilen sinnloser Kakophonien, sprachlichen Kauderwelschs, zusammenhanglosen Zeugs von aus 25 orthografischen Symbolen zufällig zusammengestellten Kombinationen in den physisch normierten Büchern einer zyklisch und periodisch gedachten Bibliothek nach Sinn sucht, bewegt sich ein Musiker beim Komponieren auch in einem endlichen System von Kombinationsmöglichkeiten musikalischer Zeichen. Jede Menge an Tönen, sei sie durch die Schranken des Tonraums von Γ–ee oder die Hörgrenzen des Rezipienten definiert, ist endlich, wodurch die Anzahl der einzelnen Kombinationsmöglichkeiten dieser Klänge an sich – und durch einen zugrundeliegenden Regelkanon verschärft – beschränkt ist. Was negativ als Einschränkung gedeutet werden könnte, wurde als Chance zur vollständigen Darstellung kompositorischer Handlungsoptionen in Kompositionslehren genutzt. Auf der Grundlage des endlichen Systems an Kombinationsmöglichkeiten wurden Modelle entwickelt, die einen im Sinne des zugrundeliegenden Regelkanons richtigen Satz garantieren. Im Hinblick auf die Vermittlung endlicher Kombinationsmöglichkeiten scheint dabei die Evolution von der Idee einer ›Tavola del Contrapunto‹ über die Lehre von Intervallklassen über bestimmten Solmisationsstufen im Bass zur Oktavregel nur folgerichtig und die Entwicklung einer Generalbass-Maschine bzw. die Aussage, dass eine Vielzahl von Kompositionen, die an verschiedenen Orten Europas von unterschiedlichen Personen komponiert wurden, sich in Hinblick auf die ›Modulation‹ genau glichen, nur konsequent. / Similar to Borges’ librarian, who searches for meaning in the miles of meaningless cacophonies, linguistic gibberish and incoherent stuff that consists of 25 randomly combined orthographic symbols within the physically normed books of a library thought to be cyclic and periodic, a musician also moves inside a finite system of possible combinations of musical characters during the act of composing. Every quantity of tones – no matter if defined by the barriers of tonal space from Γ to ee or by the recipient’s auditory threshold – is finite. Hence, the amount of individual possible combinations of these tones – additionally tightened by an underlying canon of rules – is also limited. What could be negatively interpreted as a limitation was rather understood as a chance for an exposition of all possible compositional actions within contemporary treatises. Ultimately, models were developed that were built upon this concept of a finite system of possible combinations and ensured a correct composition in terms of an underlying canon of rules. Regarding the finite possibilities of combinations, the evolution starting with the idea of a »Tavola del Contrapunto« via the doctrine of classes of intervals above particular steps of solmization to the rule of the octave seems to be logical. The development of a »thorough-bass-machine« or the statement that a multitude of compositions, composed in different places in Europe by different people, resemble each other exactly with regard to their »modulation« is only consequent.

[ES] Desde el siglo pasado, el dictado musical ha sido la principal práctica utilizada en la asignatura de Lenguaje Musical de los conservatorios para la formación del oído musical. El presente trabajo tiene como objetivos: 1. Analizar la situación actual de la educación del oído y el fenómeno de la audición desde diferentes enfoques; y 2. Elaborar una propuesta metodológica para el segundo curso de Lenguaje Musical de las Enseñanzas Profesionales de Música de los conservatorios de la Comunidad Valenciana, a través de este análisis previo. Para ello: se ha dado una visión de la formación del oído musical a través de las enseñanzas musicales, desde el punto de vista del alumno y del profesor, y se han analizado los elementos que influyen en la audición y que condicionan su entrenamiento musical, así como las estrategias más convenientes para formar de manera integral el oído musical. Con esta tesis se pretende ofrecer una propuesta didáctica, metodológicamente amplia y variada, que contribuya de manera significativa al entrenamiento auditivo, fundamentada en la utilización de la literatura musical como fuente principal de contenido. Las conclusiones obtenidas en este trabajo ofrecerán una alternativa metodológica al dictado musical tradicional para, a través del repertorio musical de todas las épocas, poder formar el oído musical de una manera más completa e integral. / [CA] Des del segle passat, el dictat musical ha sigut la principal pràctica utilitzada en l'assignatura de Llenguatge Musical dels conservatoris per a la formació de l'oïda musical. El present treball té com a objectius: 1. Analitzar la situació actual de l'educació de l'oïda i el fenomen de l'audició des de diferents enfocaments; i 2. Elaborar una proposta metodològica per al segon curs de Llenguatge Musical dels Ensenyaments Professionals de Música dels conservatoris de la Comunitat Valenciana, a través d'aquesta anàlisi prèvia. Per a això: s'ha donat una visió de la formació de l'oïda musical a través dels ensenyaments musicals, des del punt de vista de l'alumne i del professor, i s'han analitzat els elements que influeixen en l'audició i que condicionen el seu entrenament musical, així com les estratègies més convenients per a formar de manera integral l'oïda musical. Amb aquesta tesi es pretén oferir una proposta didàctica, metodològicament àmplia i variada, que contribuïsca de manera significativa a l'entrenament auditiu, fonamentada en la utilització de la literatura musical com a font principal de contingut. Les conclusions obtingudes en aquest treball oferiran una alternativa metodològica al dictat musical tradicional per a, a través del repertori musical de totes les èpoques, poder formar l'oïda musical d'una manera més completa i integral. / [EN] Since last century, Musical dictation has been the main practice used in the subject of Solfeggio in conservatories for the ear training. The aims of the present work are as follows: 1. To analyse the current situation of ear training and the phenomenon of hearing from different approaches; and 2. To elaborate a methodological proposal for the second year of Solfeggio in Professional Music Education in the conservatories of the Valencian Community, through this previous analysis. To this end: a vision has been given of the ear training through musical education, from the point of view of the pupil and the teacher, and the elements that influence hearing and condition musical training have been analysed, as well as the most suitable strategies for the integral ear training. The aim of this thesis is to offer a didactic proposal, methodologically broad and varied, which contributes significantly to ear training, based on the use of musical literature as the main source of content. The conclusions obtained in this work will offer a methodological alternative to traditional musical dictation in order to train the musical ear in a more complete and integral way through the musical repertoire of all periods. / Martínez Casas, V. (2024). La formación del oído musical en el 2º curso de la asignatura de lenguaje musical de las enseñanzas profesionales de música: una propuesta didáctica fundamentada en la literatura musical [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/202616

Denna studie syftar till att undersöka vilka roller DAW-program har inom undervisningen i musikproduktion på gymnasial nivå utifrån elevers och lärares perspektiv samt lärarens bild av hur diskrepans mellan preferenser kring DAW-program kan påverka elevers motivation för lärande i undervisning i musikproduktion. Datainsamlingen skedde genom en semistrukturerad intervju med två gymnasielärare och genom en enkätundersökning bland fyra gymnasieklasser från olika årskurser som studerar musikproduktion. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys för att hitta underliggande teman kopplade till studiens syfte och frågeställning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån ett  sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att diskrepanser mellan elevers tidigare erfarenheter av DAW-program kan påverka deras motivation då de saknar kunskap i hur de kan uttrycka sig musikaliskt med det DAW-program de förväntas använda i gymnasieundervisningen. Med rätt vägledning och stöttning kan eleverna dock övervinna denna inverkan på deras motivation och lyckas med sina studier.

The goal of this thesis is to provide the ideological and practical foundation for an improved approach to undergraduate theory and musicianship pedagogy. I will discuss the structure of conventional theory programs and explore problems inherent to traditional curriculum design. Problem-solving pedagogy, an approach rooted in creative composition and improvisation, will be presented as a complement to traditional theory pedagogy. Balancing problem-solving pedagogy with a more traditional pedagogical approach will provide a practical foundation for improving undergraduate theory and musicianship curricula.

This study is based in my own passion for music theory combined with my experience in practicing of and engaging with hip-hop music and culture. Seeing as the music theory curriculum in Sweden is heavily based on traditional western music this study asks the question: “how does traditional western music theory show itself in hip-hop music?”. The study is due to its smaller scope focused on three musical parameters, these being: rhythm, chords, and form. The study consists of a newly created curriculum based on a number of different hip-hop songs and how they could be used in music theory education followed by a qualitative deductive analysis of said curriculum. Analyzing the music examples through the lens of music didactics showed that the use of hip-hop music in music theory education could serve as bridging a cultural gap between teacher and students; lead to interesting discussions about musical form, as well as engaging students who might not have a previous connection to the culturally traditional music. / Studien grundar sig i min egen passion för musikteori kombinerat med min erfarenhet av att utöva och engagera mig i hiphop både som musikgenre och subkultur. Musikteoriundervisningen i Sverige baseras på traditionell västerländsk musikteori och studien ställer därför frågan: "hur tar sig traditionell västerländsk musikteori uttryck i hiphopmusik?". I och med studiens mindre omfång undersöks endast tre musikaliska parametrar, dessa är: rytm, ackord och form. Studien består av ett nyskapat undervisningsmaterial baserat på ett fåtal låtexempel ur musikgenren hiphop och hur de kan användas i musikteoriundervisning, följt av en kvalitativ, deduktiv analys av tidigare nämnda undervisningsmaterial. Genom att analysera låtexemplen utifrån musikdidaktik som teoretiskt perspektiv visade studien att användningen av hiphopmusik i musikteoriundervisning kan leda till: att minska ett kulturellt gap mellan lärare och elev; intressanta diskussioner kring musikalisk form; samt engagera elever som kanske inte har en tidigare koppling till den kulturellt traditionella musiken.