The aim of this dissertation is to explore and understand three important social contexts for the becoming of an artistic subjectivity: education, work and family life. The empirical data consist of interview material with alumni from the Royal Institute of Art in Stockholm, staff of the institute, and a survey material from the Swedish National Artists Organization (KRO/KIF). Generally, the thesis employs a theory of conflicting understandings of labour as well as the importance of discourses and narratives for the formation of subjects. The contribution of the thesis is the analysis of a continuing conflict between being and working as an artist actualized in the social contexts explored. The arts education encouraged a romanticized understanding of art as unrelated to market value, which clashed against societal norms of career progression, survival and supporting a family. This conflict informed the subjective way in which the respondents related to their activities as artists, workers and relatives. The concept of freedom can be understood as mediating this conflict in the sense of forming the basis of attraction to the arts but also a burden as it relates to insecurity. The analysis found several subjective representations of the artist that indicate strong norms of individuality and self-direction, understood as the outcome of a working life fraught with personal responsibility for coping with insecurity. As such, the thesis is part of ongoing research on changes in working life towards non-standard and sometimes precarious working conditions. / Syftet med avhandlingen är att undersöka och förstå tre betydelsefulla sociala kontexter för konstruktionen av en konstnärlig identitet: utbildning, arbete och familj. Avhandlingens material består av intervjuer med alumner från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, undervisande personal på skolan, samt ett enkätmaterial från Konstnärernas riksorganisation KRO/KIF. Teoretiskt utgår avhandlingen från olika forskningsperspektiv på arbete samt diskursiv och narrativ konstruktion av subjektivitet. Avhandlingen påvisar en kontinuerlig konflikt mellan att vara eller att arbeta som konstnär. Den konstnärliga utbildningen positionerar konsten enligt romantisk tradition i motsättning till marknadslogik vilket efter utbildningen skapar en konflikt för konstnären som måste förhålla sig till normer av karriär, överlevnad av arbete och försörjning av familj. Denna konflikt påverkar hur konstnärerna subjektivt förhåller sig till sin konstnärliga aktivitet, totaliteten av sitt arbete och sin roll som anhöriga. Frihetsbegreppet kan förstås relatera till denna konflikt dels genom att utgöra en attraktion till konsten, dels genom att relatera till osäkerhet. I analysen framträdde flera konstnärliga subjektspositioner vilka alla indikerar starka normer av individualism och självtillräcklighet. Dessa kan relateras till ett arbetsliv karaktäriserat av eget ansvar för att hantera osäkerhet. Avhandlingen är därför del i en pågående forskning kring ett arbetsliv i förändring mot atypiska och även mer prekära arbetsförhållanden.

The aim of this study is to examineindividuals talk about their experience of being exposed to hate crimes, how their exposure has influenced their everyday lives, how the individuals experience the policeinteraction, what affects the choice to report or not, but also to see if there is any difference between theexposure for females and males. Themain results that individuals feel because of the exposure, are a great concern and a limitation on everyday life. Individuals experience a positive first impression of the police, which turns to negativity when the investigation is not completed. This is often given as reason not to file a report. A view also develops that shows that females are both more concerned and exposed. One of the most important conclusionsare that social constructs in society have an impact on how the surrounding society, and the victim in person view their exposure. / Syftet är att studeraindividers berättelser om sina upplevelser av att utsättas för hatbrott. Hur utsattheten påverkat individer i deras vardag, hur individerna upplever bemötandet av polisen, vad som har betydelse för om man väljer att inte anmäla en händelse men också om man upplever skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet. Huvudresultaten visar att individer till följd av utsattheten känner en stark oro samt begränsning i vardagen. Individer upplever ofta första intrycket med polisen positivt vilket förändras till negativt då utredningen inte fullföljs. Detta anges ofta som förklaring till varför man inte anmäler. Framkommer gör också uppfattningen om att kvinnor både är mer rädda och utsatta. En av de viktigaste slutsatser som gjorts är att sociala konstruktioner i samhället har betydelse för hur omgivningen och offret själv ser på sin utsatthet

This thesis examines how different persons origin from Eritrea express their diasporic belonging in Sweden and how this appears in their stories about their former homeland. This has been done by five qualitative interviews that has been processed using a narrative analysis. The diasporic belonging is operationalized to the three diaspora indicators; Dispersion, Homeland Orientation and Boundary-Maintenance. These indicators help us to understand the persons dispersions in the transnational social field and different levels of long-distance nationalism in their homeland orientated positions. The result shows that the diasporic belonging differs depending on self-perceived events and stories among people of the Eritrean diaspora in Sweden. The narratives in the study discern different beliefs about religion and political participation in the direction to Eritrea, which indicates that the Eritrean diaspora in Sweden is dynamic and multifaceted.

I detta kandidatarbete har vi undersökt hur en skulle kunna gå till väga för att skapa ett interaktivt narrativ utan användningen av dialoger eller narration. Med hjälp av kroppsspråk och semiotik har vi arbetat för att skapa gester som är lätta att förstå oavsett vem som betraktar gestaltningen och med hjälp av mikrokontroller och sensorer så har vi skapat en gestaltning som betraktaren kan interagera med på så vis få en lämplig reaktion tillbaka. Under arbetet har vi även provat på ett, för oss, nytt designperspektiv som vi grundat inom semiotik. Detta och ny teknik har fört med sig en del problem som vi fått lösa på ett eller annat sätt. / In this Bachelor Thesis we have studied how one could go about creating an interactive narrative without dialogues or narration. With the help of body language and semiotics, we have worked to create gestures that are easy to understand regardless of who looks at the design and with the help of microcontrollers and sensors, we have created a design that the viewer can interact with in order to get an appropriate response back. During the work, we have also tried a new design perspective for us, which we have based on semiotics. This and new technology has brought with it some problems that we have had to solve in one way or another.

My study investigated how young adult women give meaning to the concept of anxiety. In interviews, the respondents talked about their diverse experiences of the concept of anxiety, after which I made a narrative analysis of their stories. In the previous research chapter, i developed studies that examined the relationship between young women's identity and what was normal or deviating in relation to their experience of the concept of anxiety. I have looked at how the concept of anxiety was produced through modern history from a Swedish and international perspective. As theoretical explanatory models for my study, I have looked at theories of female identity creation based on mental ill-health and theories about the woman as a social construction. My data collection has been through semi-structured interviews about eight respondents. The collected empirical evidence showed that the concept of anxiety has a meaning that is not always clear to the world.

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.

Att göra något som kallas för att “bryta den fjärde väggen” i spel, att adressera spelaren utöver spelmediets ramar, är något som har intresserat oss sedan länge. Att söka om den fjärde väggen och spel på internet har visat sig varit fruktlöst, tills vi upptäckte termen metalepsis. Metalepsis betyder bokstavligen “a jump across” och härstammar från berättarteori där det hanterar hur ett narrativs olika nivåer behandlas. I det här arbetet tar vi hjälp av Karin Kukkonens och Sonja Klimeks artiklar för att djupdyka i termen och dess användning i medier som litteratur, film och musik video samt spel. Vi tar hjälp av Astrid Ensslins och Huaxin Weis arbeten för att förstå varför metalepsis i spel är ett outforskat område och varför narrativen endast studeras på en ytlig nivå. Vi vill därför med frågeställningen “hur kan metalepsis användas i spel?” bidra med mer information om metalepsis i spel och undersöka en medveten användning i utvecklingen av ett spel. Genom att undersöka metalepsis i spel och andra medier, har vi skapat oss en uppfattning av hur det har använts upp till den här punkten för att sedan kunna applicera på vår gestaltning. Arbetet fokuserar på en metalepsis kallad Möbius Strip, som innebär ett narrativ som börjar om i sig självt. Utifrån Georg Kreislers bok Der Schattenspringer har vi tolkat hur en Möbius Strip kan se ut. Gestaltningen, i form av ett spel, har vi sedan byggt på den här tolkningen och jämfört resultatet med bokens version av metalepsen. Det vi har fått ut är fler konkreta exempel på hur metalepsis har och kan användas i spel. Vi har kunnat skapa diskussion om hur vår gestaltning förhåller sig till boken genom Sonja Klimeks beskrivning av Möbius Strip metalepsen. Vi har endast skrapat på ytan av det som kallas metalepsis i spel med det här arbetet, och anser att det finns fler vägar att undersöka. / The act of doing something that is called “breaking the fourth wall” in video games, to address the player across the games’ scope, is something that has been in our interest for a long time. To search about the fourth wall and video games on the internet have been futile, until we stumbled upon the term metalepsis. Metalepsis literally means “a jump across”, it originates from narratology and handles how the different levels in a narrative are managed. In this Bachelor Thesis we take a deep dive into the term, with the help of Karin Kukkonen’s and Sonja Klimek’s work, and how it’s used in different medias such as literature, film, music videos and video games. We discovered why metalepsis in video games is an uncharted area with the help of Astrid Ensslin’s and Huaxin Wei’s work, and why studies of narratives in video games are executed in a shallow grade. With our research question we want to contribute with more information about metalepsis in video games and to examine a conscious use of metalepsis in the development of a video game. By surveying metalepsis in video games and other media, we have created an estimate on how it has been used so far and then to applicate the observation to our video game. This thesis lay it’s focus on a metalepsis called Möbius Strip, that consists of a narrative that restarts within itself. Using Georg Kreisler’s book Der Schattenspringer, we have made an interpretation on how Möbius Strip could work out. We have then developed a video game based on this interpretation and compared the results to the books version of the metalepsis. What we have gathered with this thesis is more tangible examples of the use of metalepsis in video games so far. We have been able to create a discussion about how our interpretation of Möbius Strip relate to the book, with the help from Sonja Klimek’s description of the metalepsis. We have only managed to scrape the surface on the topic of metalepsis in video games and feel like there are multiple other roads to investigate.

I mitt arbete skriver jag musik till utvalda segment ur Alex & Sigges podcast. Jag betraktar dessa självbiografiska segment som filmscener och skapar musiken med hjälp av metoder inom filmkomposition. Utmaningen i arbetet har varit att binda samman och nyansera dessa berättelser genom musik. Resultatet blev fyra kompositioner som gav upphov till en diskussion kring musikens möjligheter inom mediet podcast. I arbetet kommer jag fram till att en metod avsedd för filmkomposition går att applicera på att skriva musik till podcasts.

Det finns en pågående samhällsdebatt om spridning av desinformation på internet och vilka samhällskonsekvenser det kan innebära. På internet, exempelvis YouTube, möjliggörs spridandet av information till en stor publik, utan att någon granskar eller reglerar dess innehåll, vilket i sin tur gör det lättare att sprida desinformation. I studien analyseras en konspirationsteoretisk video på YouTube med hjälp av metoden narrativanalys. Syftet med studien är att öka förståelsen för uppbyggnaden av en konspirations- teoretisk video utifrån de narrativa drag som uppvisas, vilket görs med hjälp av teorier inom narratologi och konspirationsteori. Vi har som mål att utreda vilken betydelse de aktörer som verkar inom videon har för att skapa ett övertygande narrativ. Utifrån syftet har studiens frågeställningar formulerats: Vilken funktion fyller aktörerna i videon? Vilka narrativa hjälpmedel använder sig producenten av för att ifrågasätta tidigare forskning? Studien besvarar syfte och frågeställningar genom att i analysen undersöka videomaterialet med hjälp av narrativanalysmetoden aktantmodellen för att söka efter narrativa strukturer,  generella teorier om konspirationsteorier samt hur den litterära berättarformeln mysterium uttrycker sig i videon. Resultatet visade att aktantmodellen underlättade struktureringen av materialet och att berättarrösten inom videon besitter en omfattande kontroll över innehållet och den narrativa strukturen. Vi upptäckte att materialet inte uppnådde samtliga klassiska narrativa drag och mysterieformelns kännetecken, men vi kom fram till att producenten till viss del använder sig av en narrativ struktur och mysterieformel för att skapa en konspirationsteori. Avslutningsvis upptäckte vi att videon är uppbyggd av sammankopplade händelser vilka bygger upp konspirationsteorin till en helhet som ämnar att väcka uppmärksamhet och möjligen förändra den nuvarande etablerade teorin kring att Cheopspyramiden var en gravkammare. / There is an ongoing public debate regarding desinformation on the internet and what consequences it might cause to society. On the internet, for example on YouTube, dissemination of information is possible to an wide audience without anyone reviewing or regulating the content which makes it easier to circulate desinformation.    This study analyses a conspiracy theory on YouTube through narrative analysis. The purpose of the study is to increase the understanding of a conspiracy theory and research how the narrative is constructed within the video, this is executed with theories from narratology and conspiracy theories. The study also wants to investigate the function of different actors within the video and their roles in the creation of a persuasive narrative. From this purpose we formulated our research questions, which are: What functions does the different actors within the video fulfill? Which narrative instruments does the producer use to question former developed research within the field? To approach the purpose and the formulated questions we research our empiric material with actantial model to look for narrative structures, usual characteristics of conspiracy theory and how mysteries is manifested in the video. The result of the study showed that the actantial model eased our structuring of the video and that the storyteller did possess an comprehensive control over the video. Through the analysis we discovered that all of the usual narrative characteristics of a narrative was not met and that goes for the formula of mystery as well. We did however conclude that the producer uses parts from both narrative and mystery to develop the conspiracy theory. Finally we identified that the video is created with connected events which are constructed to a whole that becomes a conspiracy theory which intend to raise attention and possibly change the current understanding of the function of the Cheops pyramid.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning. För att läsaren ska få ut såmycket som möjligt av vår uppsats tror vi att det är viktigt att denne ärfördomsfri och läser uppsatsen på ett naivt vis. Därför vill vi, med dessa ord,inbjuda läsaren till vår uppsats. Vi hoppas på att det kan hjälpa läsaren attbörja reflektera kring detta viktiga ämne. / Uppsatsnivå: C