This case study acknowledges that militarization on digital media is inadequately studied. A research contribution is therefore created through a narrative textual analysis method informed by strategic narrative theory and research on multimodal meaning-making. The method is then applied qualitatively to a previously neglected empirical material, the Swedish Armed Forces' digital documentary series called “The Veteran’s Portrait”. Using narrative textual analysis, the study interprets that militarizing strategic narratives appear in the documentary series. Thus, the study contributes with needed insight into how militarization as a process occurs on digital media, while at the same time suggesting pathways for future research to further develop this body of research.

<p>Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.</p> / <p>Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.</p>

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av. / Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

Syftet med studien är att utforska den narrativa arbetsmetoden Livets träd som karriärvägledningsinstrument och i vilka sammanhang metoden är som mest användbar inom vägledning. I undersökningen har vi använt en kvalitativ ansats med fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsverktyg. Respondenter delar gemensamma drag angående det grundläggande syftet och utvärdering av metoden Livets träd. De menar att metoden bidrar till att stärka individers tro på sin egen förmåga. Genom bättre självkännedom får individen även en meningsfullhet i tillvaron och större möjligheter till att utforska sig själv och sina drömmar. Metoden i sig beskrivs som både filosofisk och kreativ, vilket gör att metoden inte passar alla, både vad som gäller deltagare och personal. För att arbetet i metoden ska ge bästa utdelning krävs det att man arbetat upp en trygghet inom gruppen. Det handlar om att både delge av sina egna tankar likväl som att få respons av de andra deltagarna. Metoden anses ha störst utvecklingsmöjligheter i arbetet med barn, vilket även är metodens ursprungliga målgrupp. Metoden passar även unga vuxna utan sysselsättning, ungdomar som lever i svåra familjeförhållanden, ensamkommande flyktingbarn, nyanlända invandrare, ungdomar som på grund av olika anledningar misslyckats att nå fullkomliga betyg på grundskola eller gymnasiet som tänkbara målgrupper och sammanhang för metoden. / The purpose of this study is to explore the application of the narrative method The Tree of Life as a career guidance instrument and to investigate the career counselling contexts in which the method could be most usable. As research strategy, we have chosen to perform a case study without intervention with four individual interviews as data collection method. The results show that the interviewees share common features regarding the fundamental purpose and the evaluation of the method The Tree of Life. They argue that the method helps to strengthen individuals’ belief in their own abilities. Through better self-knowledge individuals may perceive their life as more meaningful and they may get more opportunities to explore themselves and their dreams. The method itself is described as both philosophical and creative, which means that it cannot be applied automatically by all the counsellors and within every kind of target groups. The study shows that the method’s potential is better exploited when the counsellor succeeds in creating the appropriate sense of safeness within the group so that the participants can fully share the stories of their lives and get feedback from the others. According to the collected data, the method is considered to have its greatest potential for development in the work with children, who on the other hand have been its peculiar target group, since the method was developed in 2005. Nevertheless, the interviewees could see the method as applicable also within other target groups. They have referred in particular to young people who are neither in education nor in employment, to young people who live in a difficult family background, to unaccompanied refugee children, to newly arrived immigrants, and to youth who for various reasons are not able to fulfil their course of education.

Detta kandidatarbete undersöker och skapar en djupare förståelse för olika narrativa strukturer och tekniker som finns i litteratur, film och digitala spel. Detta har gjorts genom att besvara frågan hur man kan applicera narrativa strukturer och tekniker från litteratur och film i ett digitalt spel. För att svara på denna fråga har vi utvecklat en gestaltning som består av ett digitalt spel som använder sig av olika narrativa strukturer och tekniker som är mer vanliga inom litteratur och filmer. Till hjälp för detta har vi använt oss av metodologin MDA-ramverket samt berättelseskrivarmetoderna Snöflingemetoden och The Fantasy Fiction Formula. Undersökningen visar hur en berättelse i ett digitalt spel, med hjälp av ett antal narratologiska begrepp, kan använda sig av narrativa strukturer och tekniker från litteratur och film. Snöflingemetoden visade sig vara användbar, men inte anpassad för denna typ av skrivande. På grund av tidsbrist kunde vi inte använda oss av så många tekniker och strukturer från film som vi ville. / This Bachelor Thesis aims to explore and create a deeper understanding of various narrative structures and techniques found in literature, film and digital games. This has been done by answering the question how one can apply narrative structures and techniques from literature and film in a digital game. To answer this question, we have developed a digital game that uses different narrative structures and techniques that are more common in literature and films. For this, we used the MDA-framework methodology as well as the story writing methods The Snowflake Method and The Fantasy Fiction Formula. This thesis shows how a story in a digital game, using a number of narratological concepts, can make use of narrative structures and techniques from literature and film. The Snowflake Method proved useful, but not adapted for this type of writing. Due to time limitations we were not able to use as many structures and techniques from films as we wanted to.

I denna uppsats jämförs det interna narrativets utveckling hos Apg 8:4-15:35 i en läsning av ursprungstexten såsom den presenteras i B2000 med det utökade narrativet såsom det presenteras i Codex Bezae (D). Apg 8:4 tar vid efter att Stefanos stenats och vid 15:35 har apostlamötet i Jerusalem ägt rum och Paulus missionsresor börjar.  Genom att göra denna jämförelse går det att se OM och i sådanafall i vilken utsträckning Codex Bezae påverkar förståelsen av det interna narrativet. I denna uppsats undersöks även olika möjligheter i den pågående debatten kring den narrativa enheten hos Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Detta genom att undersöka vilken "sida" i debatten (enhetligt eller ej enhetligt narrativ) som till störst del stödjs av det undersökta narrativet i Apg. De två olika sidorna i debatten representeras av Robert C. Tannehill respektive Richard R. Pervo. Respektive forskares resonemang kring de verser som behandlas inom denna uppsats ställs motvarandra.

Body Dysmorphic Disorder, BDD, is a psychiatric diagnosis that is characterized by self- perceived ugliness. The knowledge about BDD is low and people experience that they have the diagnosis, but haven’t been diagnosed with BDD due to the lack of knowledge among professionals. Previous research has mostly consisted of quantitative studies regarding the prevalence of BDD. The purpose of this study is to describe and analyze how people, who feel that they have BDD, describe living with it in their everyday life. The study is based on four narrative interviews, and the analysis of the results is based on a narrative approach. The results show that many areas in life are negatively affected by BDD, such as, school or work, relationship with others and quality of life. There is also a lack of knowledge regarding BDD among professionals which affects the treatment of people with BDD. In conclusion, BDD is a complex diagnosis to live with and many aspects in life are limited because of the diagnosis. Therefor the knowledge of BDD must increase in order for people to be able to get the right treatment.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Syfte: Narrativ kompletterande information är ett hjälpmedel för att öka förståelsen för vad som presenteras i årsredovisningars finansiella rapporter. Mängden information kan variera stort mellan olika företag då det saknas tydlig lagstiftning kring detta. Styrelsen ansvarar för att årsredovisningen stämmer med verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan omfattningen narrativ kompletterande information till poster rapporterade i årsredovisningarnas finansiella rapporter och företagens styrelsesammansättning och storlek.  Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. Vi har utifrån tidigare forskning och teorier formulerat ett antal hypoteser som testats för att kunna bekräftas eller förkastas. Data har samlats in genom innehållsanalys då vi undersökt årsredovisningar från 75 företag noterade på Nasdaq OMSX inom segmentet Large Cap.  Resultat &amp; slutsats: Resultaten i denna studie visar endast ett par svaga samband, vi ser att både kvinnliga ledamöter och ledamöter oberoende mot större aktieägare har ett svagt positivt samband med narrativ kompletterande information. Gällande styrelsestorlek samt utbildning hittar vi inga samband alls mellan dessa faktorer och narrativ kompletterande information.  Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslår vi att ett större urval tas med, samt eventuellt fler faktorer för styrelsesammansättningen. Vi tror att ett större urval skulle kunna visa på starkare samband än vad vi fått fram i vårt resultat. Ytterligare studier vore att undersöka relationen mellan ägare och ledning och hur denna relation påverkar omfattningen av den narrativa kompletterande informationen. En annan aspekt som kan vara intressant att undersöka är revisorns påverkan på narrativ kompletterande information. Till sist föreslår vi en studie där varje post i resultat- och balansräkningen jämförs för att undersöka förekomsten utav impression management och hur detta påverkas utav styrelsesammansättningen.  Uppsatsens bidrag: Studien tar upp omfattningen av narrativ kompletterande information i årsredovisningar samt hur denna påverkas av styrelsesammansättningen. Tidigare studier har genomförts utomlands men inte på den svenska marknaden. Vårt bidrag är att vi studerar denna relation hos företag registrerade på Nasdaq OMXS inom segmentet Large Cap. Vi undersöker även arbetstagarrepresentanternas påverkan på narrativ kompletterande information, en aspekt som inte undersökts tidigare / Aim: Narrative complementary information is a tool to increase understanding of what is presented in the financial statements of annual reports. In the absence of clear legislation the amount of information between different companies may vary greatly. The Board is responsible for the annual report to reflect reality. The aim of this study is to examine the relationship between the scope of the narrative additional information to items reported in the annual reports financial statements and how it is influenced by corporate board composition and size  Method: The study was conducted with a quantitative approach. Based on previous research and theories we have formulated a number of hypotheses to be tested and confirmed or rejected. Data were collected through content analysis as we examined the annual reports of 75 companies listed on the Nasdaq OMXS in the Large Cap-segment.  Result &amp; conclusions: The results of this study show only a few weak associations. We find that both female members and members independent of the major shareholders have a weak positive relationship with the narrative complementary information. There are no correlation at all to be found between board size and education and narrative complementary information.  Suggestions for future research: For further research we propose that a larger sample is taken and perhaps other factors for the board structure. We believe that a larger sample would show a stronger relationship than we have produced in our results. Another study could be to examine the relationship between owners and management and how it affects the scope of the narrative complementary information. Another interesting aspect to investigate could be the impact of auditors on narrative complementary information Finally, we propose a study where every item in the income statement and balance sheet are compared to determine whether impression management are applied and how this is affected out of board structure.  Contribution of the thesis: The study brings up the scope of narrative complementary information in annual reports and how this is affected by the board structure. Previous studies have been performed abroad but not in the Swedish market. Our contribution is that we study this relationship on companies listed on Nasdaq OMXS in the Large Cap segment. We also investigate the impact of employee representatives on narrative complementary information, an aspect not examined before.

Bidrog långdistanslöpning till att sätta fart på människans evolution? Flertalet forskare argumenterar för att långdistanslöpning var en viktig drivkraft i människans evolution. Men har den här teorin ben att stå på? Arkeologiska fynd visar att släktena Homo och Pan skiljdes åt för 4,6 till 6,2 miljoner år sedan. Det är vid den här tiden människans förfader gick sin egen väg med andra ord och blev bipedala. Trots att bipedala gångarter inkluderar gång och löpning, anses löpning inte generellt ha spelat en stor roll i människans evolution eftersom människan är, likt andra hominider, underlägsna sprinters jämfört med de flesta fyrfotade däggdjur. Den här uppsatsen, baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, kommer att bedöma hur bra människan är på fortlöpande långdistanslöpning och narrativt granska den fysiologiska kapaciteten att springa långa distanser hos människor och andra däggdjur. Långdistanslöpning och löpning i allmänhet ställer dock en del fysiska krav på kroppens rörelse- och stödjeapparat. Tack vare en mångfald av fysiologiska egenskaper som möter dessa krav presterar människan anmärkningsvärt bra på att springa långa distanser. Dessa fysiologiska egenskaper kan delas in i fyra krav löpning utsätter kroppen för; energetik, muskuloskeletal styrka, stabilitet och temperaturreglering, varav många lämnar spår i skelettet. De fossila spåren av dessa egenskaper tyder på att förmågan att springa uppkom inom det mänskliga släktet och att löpning kan ha varit en bidragande faktor till utvecklandet av den mänskliga kroppsformen. / Did endurance running drive human evolution? Some researchers argue that endurance running was a key driving factor of human evolution. But does this theory have legs? Archaeological finds show that bipedalism is a key derived behaviour of hominins that originated after the divergence of the human and chimpanzee lineages. Although bipedal gaits include walking and running, running is generally considered to have played no major role in human evolution because humans, like other hominids, are poor sprinters compared to most quadrupedal terrestrial mammals. In this paper, based on a qualitative method with an abductive reasoning, I assess how well humans perform at sustained long-distance running and narratively review the physiological bases for endurance running capabilities in humans and other mammals. Endurance running and running in general expose the locomotor system for several physiological demands. Thanks to a diverse array of features that meet these demands, humans perform remarkably well at endurance running. These features can be divided into four types of demands posed by endurance running; energetics, musculoskeletal strength, stabilization and thermoregulation. Many of these features have left traces in the fossilized skeleton of early hominins for paleoanthropologist and other researchers to examine. The fossil evidence of these features suggests that endurance running originated in the genus Homo and may have been a contributing factor in the evolution of the human body form.