Examensarbetets förväntade kunskapsbidrag är att belysa vikten av att lyssna på elevers röster angående hur de upplever sina matematikerfarenheter, hur de ser på sig själva och matematik, samt vad de anser vara positivt för den egna matematikutvecklingen. Syftet var att öka kunskaperna kring hur matematikundervisning kan utformas utifrån elevers olika behov. Följande frågeställningarna ställdes: - Vad framstår som betydelsefullt i elevernas berättelser om matematik?- Vilka undervisningssätt lyfter eleverna fram som väl fungerande? Vi valde att inspireras av en fenomenologisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där framför allt Vygotskijs teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var i fokus. Metodvalet blev berättelser utifrån ett narrativt perspektiv då de öppnar upp för fritt berättande utifrån ett bestämt ämnesområde. Sex elever i årskurs 6 till 9 intervjuades. Resultatet visade på att eleverna hade hög självkänsla kopplat till matematikämnet. De hade god insikt i vad de behövde för att utvecklas inom matematiken, bland annat lyfte de fram den språkliga kommunikationen som viktig samt att arbeta med problemlösning. Inblicken i elevernas berättelser tillsammans med vad forskningen framhåller fungerar i matematikundervisning bidrar till mer kunskap i vår blivande speciallärarroll, vilken vi kan använda för att hjälpa lärare vidareutveckla sin undervisning till att möta alla elever på deras nivå. Det är tydligt att elever har betydelsefull kunskap vilken bör tas tillvara. Ett av våra uppdrag blir att föra fram vikten av att lyssna på deras röster.

No description available.

Serieforskning som tvärvetenskapligt fält avancerar framåt ur såväl ett internationellt som nationellt perspektiv och syftar ofta till att synliggöra mediets meningsbyggande funktion, något som är intressant inte minst ur en kommunikativ aspekt. Den vetenskapliga litteraturen på området har stor spridning över olika forskningsfält och det saknas väl etablerade teorier och metoder för att analysera tecknade serier. Syftet med studien är att undersöka och analysera skildrandet av tidsförlopp i tecknade serier utifrån sidlayout och seriens system. Avsikten är att utforska hur den formmässiga kompositionen och förhållandet mellan strukturella element påverkar uppfattningen av tidsförlopp i tecknade serier. Undersökningen baseras på teori som behandlar den tecknade seriens system, dess meningsbyggande funktion, anpassningen av verbalt narrativ till visuellt medium och illusionen av tid. Tillsammans med bildanalyser av produktionsreferenser i form av kanoniserade tecknade serier och en egen mediaproduktion i en metodologisk triangulering för att ge en heltäckande bild av problemet ur olika perspektiv, samt att kunna jämföra och analysera resultaten på ett djuplodande sätt. Studien belyser och problematiserar förhållandet mellan seriestrukturen och det bildmässiga innehållet i skildrandet av tidförlopp i tecknade serier.

Konsten att komponera och arrangera musik har gått i arv under många hundratals år. I detta arbete sammanställer jag några vägar man kan ta för att nå ett tillfredställande musikaliskt narrativ. Vägen från koncept till idé redovisas när jag använder mig av olika tillvägagångssätt för att skapa kontraster, groove och följa den lyriska innebörden. Detta undersöktes med planen att arrangera musik som sedan blev en del av min examenskonsert.  Arbetet har gett mig en djupare förståelse för människors uppfattning utav musik, vikten av ett musikaliskt budskap samt instrumentförståelse.

Through a narrative analysis of four autobiographies former problem gamblers´stories of living with a gambling problem are studied. The purpose of this study is to analyze men´s and women´s self-image based on stories about what it is like to live with gambling problems. The narrative analysis has taken places in three stages: 1. Individual analysis of the autobiographies, 2. Identification of main narrative and 3. Analysis of main narrativ. The narrative analysis of the main narratives is based on the post-structuralist narrative perspective. During the analysis process, four main narratives were identified. These are the way into gambling problems, negative self-image, guilt and shame and gambling devils and demons. Central to the result is hoe all four talk about their path into gambling problems which leads to feelings og guilt and shame, which leads to their self-image being negativley affected. Gambling devils and demons are clearly prominent and show an inner struggle within the writers. There are also differences between the male and female authors in how they have been affected by their gambling problems. Conclusions drawn are that the authors´self-image is interpreted to be affected by their gambling problems, and it is interpreted that there are differences between the male and female authors´experiences and consequences of gambling problems.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med en narrativ metod få fram vilka teman som förekommer i pedagogers berättelse om utomhuspedagogik, vilka variationer som finns och barnperspektivets plats i narrativen. Tidigare forskning belyser främst fördelarna med utomhuspedagogik för barnens lärande och utveckling, men denna studie ämnar tillföra något nytt till forskningen om utomhuspedagogik. Med narrativ teori, metod och analys, tillsammans med begreppet barnperspektiv, har fyra intervjuer delats in i olika teman. Resultatet visar att det förekommer variationer i pedagogers narrativ kring arbetssätt, filosofier, förhållningssätt och undervisning. Utöver detta saknas ofta barnperspektivet i de olika narrativ som förekommer.

Det finns ett antal berättarmetoder inom datorspel. De vanligaste formerna som används är linjärt och förgrenat berättande, men det finns en metod som inte används i samma utsträckning, kallad emergent berättande. Detta är en typ av berättande där spelaren själv baserat på samspelet mellan spelets system kan forma sitt egna narrativ. Det är dock inte helt definierat vad emergent berättande innebär. Denna studie använder sig av en artefakt för att utforska emergent berättande med hjälp av system kallade Drama Managers som syftar till att kontrollera händelseförloppet i ett spel så det bildar ett narrativ. Syftet med studien var att utforska om en förenklad Drama Manager kunde åstadkomma ett emergent narrativ eller om den enbart skulle producera ett förgrenat narrativ. Artefakten prövades på personer insatta inom ämnena spel och narrativ och de intervjuades om deras uppfattningar av artefakten. Slutsatsen är att element av emergens kunde identifieras, men inte till den grad att artefakten upplevdes innehålla ett emergent narrativ. Kunskapen ifrån studien skulle kunna hjälpa till att definiera skillnaden mellan emergenta narrativ och förgrenade narrativ. / There are a few storytelling methods for video games. The most common forms are linear and branching narratives, but there is one method not used to the same extent, known as emergent narrative. This study uses and artifact to explore emergent narrative using systems known as Drama Managers that aim to control the sequence of events in a game to create a narrative. The purpose of the study was to explore if a simplified drama manager could produce emergent narratives. The conclusion is that elements of emergence could be identified, but the artifact could not be considered to contain an emergent narrative. This knowledge could be used to help define the difference between emergent and branching narratives.

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor. Att berätta om våldet och att hantera konsekvenserna av våldet beskrivs och skildras av intervjupersonerna som en fortgående process. De beskriver att de fortfarande, flera år efter våldet, påverkas av det våld de utsatts för, men att sätt som våldet påverkar dem på förändras med tiden. Kvinnorna beskriver även att vilka berättelser som blir möjliga att berätta varierar beroende på kontext. Genom att betona sammanvävningar av maktordningar som rör ålder och kön vill denna studie bidra till forskningen om sexuellt våld genom ett intersektionellt perspektiv på utsatthet. Resultatet av studien visar att även år 2015 är sexuellt våld ett tabubelagt ämne, och att intervjupersonerna konstruerar både kollektiv och individuell identitet på olika sätt i relation till våldet. / Sexual violence is a subject that rarely leave anyone unaffected. How we talk about sexual violence does however change over time. The purpose of this qualitative interview study is to address the question of sexual violence, and to this by giving voice to women that have been victims of sexual violence. By applying a dialogic and thematic narrative analysis, the aim of this thesis is to highlight the subject of sexual violence from the women’s own perspective. The interviewees narratives about how and if they talk about the violence with others, and how they perceive the consequences of the violence is analyzed within a framework of social constructionist and feminist theory. The study highlights how women through stories construct their identity, but also what consequences they describe that the violence has had on how they perceive their living conditions. To tell about the violence and to address the consequences of the violence is by the interviewees described as an ongoing process. They describe that, several years after the violence occurred, they are still affected by the sexual violence they have been subjected to. The way the violence affect them is however also depicted as changing over time. The women also disclose that they perceive their possibilities of sharing narratives of sexual violence with others as something that depends on context. By emphasizing how power structures regarding not only gender but also age this study also contribute to research on sexual violence by applying an intersectional perspective on vulnerability. The result of the study shows that even in the year of 2015, sexual violence is a taboo subject, and that the interviewees construct both collective and individual identity in different ways in relation to the violence.

Detta arbete syftar till att undersöka historielärares upplevelser och erfarenheter av att bedriva en interkulturell historieundervisning i heterogena klassrum. Studien ämnar också belysa vilka utmaningar historielärare bemöter och vilka stöd de efterfrågar. Den egna empiriska undersökningen kommer ligga till grund för besvarandet av studiens frågeställningar. Resultatet kommer att diskuteras mot teoretiska begrepp och tidigare forskning. Vi har intervjuat fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor i södra Sverige. I studiens teoridel har vi valt att belysa begrepp som är relevanta fördet interkulturella lärandet, till exempel interkulturell kompetens, interkulturell historisk kompetens, narrativ identitet och historiekultur. I delen som behandlar tidigare forskning har vi valt att belysa historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, metoder för en interkulturell historieundervisning, utmaningar och stöd i det interkulturella klassrummet och internationell forskning. Vi valde en kvalitativ metod. Respondenterna som deltagit är verksamma inom historieämnet.  Studiens resultat visar att lärare främst anpassar arbetssätt efter elevernas intresse. Lärare upplever utmaningar som elevers ensidiga historiesyn, språksvårigheter och känslighet. De stöd som lärare anser är viktiga behandlar styrdokumenten, läromedel och kollegialt arbete.

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.