Syftet med vår studie är att undersöka hur fritidshemmet positioneras i kommunala skolors hemsidors narrativ, samt söka se om narrativen har variationer som beror på demografiska och geografiska faktorer. Hemsidorna har analyserats genom narrativ analysmetod, med tillämpad positioneringsteori samt semiotisk bildanalys. I resultatet har vi funnit att narrativet konstrueras genom olika subjektpositioneringar och via olika former av symboliskt kapital, och därigenom utgör hemsidorna en del av fritidshemmets identitetsskapande. I vår analys har vi identifierat tre positioneringar av fritidshemmet på hemsidorna, det samverkande fritidshemmet, fritidshemmet med särställning och det upplösta fritidshemmet. Som slutsats kan via konstatera att utrymmet för fritidshem, att via hemsidorna, positionera sin verksamhets särprägel är begränsat.

Baz Luhrmanns kontroversialla musikal Moulin Rouge! är på grund av dess blanding mellan Hollywood och Bollywood fylld av visuell attraktion. Denna visuella attraktion i samband med termen visuellt narrativ, som fått ett ökat intresse inom filmbranschen, skapar ett intresse att undersöka hur denna film använder visuellt narrativ för att berätta en berättelse och genom detta skapa en större förståelse kring visuellt narrativ. Uppsatsen har undersökt hur tangosekvensen i Moulin Rouge! har använt visuellt narrativ genom att genomföra en semiotisk analys av sekvensens bilder. Uppsatsen har sett närmre på semiotiska tecken och undersökt hur tecken påverkar det visuella narrativet. Den semiotiska analysen delade in sekvensen i olika avsnitt så den kunde fördjupa sig i alla tecken i en bild. Bildens avsnitt var: färg & ljus, form & objekt, bildkomposition & karaktärer och koreografi & blickar. Till sist analyserades dessa avsnitt tillsammans i avsnittet komponenternas samverkan. Slutsatsen blev att sekvensen använder semiotiska tecken i alla bildkomponenter som undersöktes för att bidra till berättelsen genom att använda visuell information för att förmedla känsla och narrativ.

Syftet med studien var att skapa ett läromedel; en berättelse med tillhörande vardagsnära matematiska uppgifter. Genom att ge de matematiska uppgifterna ett sammanhang då frågorna utformades ur berättelsen, var intentionen att eleverna skulle uppleva ökad motivation till att lösa uppgifterna. Fem klasser i årskurs 2 deltog i studien och delades in i experimentgrupper och kontrollgrupper. De elever som deltog i experimentgruppen lyssnade på berättelsen och fick uppgifter kopplade till berättelsen som de just hört. Kontrollgruppen fick kontextlösa uppgifter. Eleverna observerades utifrån ett observationsschema och därefter besvarade eleverna en enkät. Resultatet visar på att de elever som fick arbeta med berättelsen förstod uppgifterna bättre och samarbetade i större utsträckning än vad de elever som inte deltog under uppläsandet av berättelsen gjorde.

Sammanfattning Betyg och bedömning utgör en betydande del av utbildningsverksamheten. Detta område är också något som relativt frekvent debatteras i media, av politiker samt av forskare och som många av oss även har egna erfarenheter av. Elever i årskurs tre på gymnasiet har bedömts och betygssatts vid ett betydande antal tillfällen. Få studier finns dock som belyser deras erfarenheter och upplevelser av bedömning. Syftet med denna kvalitativa studie har således varit att lyssna till dessa gymnasieelevers berättelser om upplevda bedömningssituationer, för att på så sätt kunna bidra till en bättre förståelse av och ökad kunskap om just elevperspektivet på betyg och bedömning.      Studiens frågeställningar:    1. Vad berättar gymnasieeleverna om upplevda bedömningssituationer? 2. Hur värderar gymnasieeleverna de olika bedömningssituationerna?     Den genomförda studien är kvalitativ med narrativ ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av sju narrativa elevintervjuer av mestadels öppen karaktär och utgick från studiens två frågeställningar. Intervjuerna genomfördes på den gymnasieskola där eleverna går. Resultatet visar att eleverna i studien uppfattar lärares förmedling och motivering av betyg och bedömningar som ofta otydliga eller obefintliga. Det råder även en sorts consensus kring uppfattningen att lärare ofta väger in personliga egenskaper i sina bedömningar av eleven. Detta kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för elevens betyg. Slutligen framstår lärarens tolkningsföreträde som tydligt bland de intervjuade eleverna i och med att de sällan eller aldrig ifrågasatte en bedömning eller ett betyg.

No description available.

Vi är en grupp som håller på att utveckla ett spel, och var för det här spelets räkning intresserade av att se hur väl en spelare kan uppfatta spelberättelsen, motivation, samt ton och genre utan en introducerande etableringsscen. Vi har tagit reda på detta genom att skapa tre varianter av en spelprototyp. Den första använder sig av enbart miljöberättande. Version 2 är som version 1 men har även en panorerande kameraåkning över nivån. Version 3 är som version 2 men har också en 2D-animerad cutscene som tydliggör början av berättelsen. De här versionerna speltestades av testdeltagare som sedan intervjuades för att undersöka deras förståelse av narrativet. Vi kom fram till att en etableringsscen ger en ökad förståelse hos spelaren. Vårt urval av deltagare var däremot litet och prototypen var inte särskilt lång. Vi anser att framtida studier på området bör ha större bredd i urval av testdeltagare samt spelets omfattning.

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

Tjänsten förstelärare skapades när Karriärstegsreformen implementerades i Sverige 2013. Den innebär att byta roll från att vara enbart lärare till att vara även ledare med uppdrag att verka för skolutveckling. I en kvalitativ studie där intervjuer med sex förstelärare ingår undersöks denna förändring. Syftet är att få en bättre förståelse för hur anställda i skolan upplevde processen att byta roll från att vara lärare till att bli förstelärare. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och urvalet består av sex förstelärare. Resultatet bygger på det empiriska materialet och med stöd av teorin framgår det att omgivningens stöd är avgörande för förstelärares möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar också att försteläraren drivs av en inre övertygelse att jobba för skolutveckling på sin arbetsplats. Deras egna korståg är viktigare än alla hinder som kommer i vägen i form av avundsjuka kollegor eller kontrollerande chefer.

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.