Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004. Fokus i analysen ligger på konstruktion av livsstil och subkultur och alla fyra huvudkaraktärer är del av en tydlig storstadslivsstil som även skapas med hjälp av omgivningar och rekvisita, så kallad mise-en-scène.

No description available.

The purpose of this essay is to do a narratological analysis of Utvandrarna by Vilhelm Moberg to see how the form affects the theme of freedom and liberation. I used narratology as the method of analysis and my questions for the text regards the significance of the narrator, the use of focalization, the powers, helpers and opponents, the locations and spaces, and how these aspects affect the theme. In my analysis of the novel I found that the narration took place in three levels. This gave the story different perspectives of the theme; an outer perspective, a semi-distant perspective and a more personal perspective. The focalization of the main characters creates sympathies, and the focalization of non-main characters gives the reader an outer perspective on the characters. This could both enhance the perception of oppression in Sweden and make clear that the characters move out of their comfort zone in order to travel to the new country. There are not many helpers in the novel, the main characters are often left to help themselves. The opponents found in the book were mostly characters in Sweden who kept the main characters from their freedom. Negative powers are the social structure and religious oppression, positive powers are determination that help the characters go through with their journey. The locations and the perception of space often enhances the feeling of being shut in which is contrasted to the longing for freedom. One of the main characters opposes the journey and does not see freedom at the other side of the Atlantic Ocean. This, together with the miserable conditions on the ship, problematizes the theme of liberation. The ocean can stand for opportunity and freedom, but once the main characters are on the ship the ocean becomes a threat and the ship holds them prisoners. Since it is not clear whether the main characters reach freedom in America or not, the focus in this novel is on the process of liberation. In my analysis I could see that the theme of freedom was visible in different ways in the different aspects of the narrative.

Abstract I denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen. Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur? Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet. Kategorin seriemördare diskuteras utifrån tidigare forskning av Louise Nilsson och Richard Dyer. Materialet utgörs av representativa scener ur seriens handling, insamlade från olika säsonger. Det metodologiska tillvägagångssättet är baserat på narratologi i avsikt att identifiera vilka delar en berättelse vilar på. Scenanalysen utgår från Keith Selbys och Ron Cowderys narrativa analysmodell som i min studie delas upp i två steg. Steg ett innebär en deskriptiv genomgång av selekterad scen. Därefter följer analysen av scenen i ett separat stycke. Analysen påvisar att om endast två karaktärer förekommer i samma scen kan de aldrig inta samma genuskonstruktion då maktpositionering dem emellan är ständigt närvarande, beroende av de maskulina respektive feminina egenskaperna karaktärerna tillskrivs. Slutsatsen är att Dexter Morgans medierade maskulinitetsroll faller inom ramen för en traditionell maskulinitet, som verkar för att vidmakthålla ett patriarkalt samhälle, där denna hegemoniska maskulinitet förblir den genusroll som alla andra ska mätas mot. Analysen visar också på att egenskaper tillskrivna hegemonisk maskulinitet tenderar att sammanfalla med de karaktäristiska egenskaper förenat med temat seriemördare.

Abstrakt Syftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen. Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte. Vi genomför en kvalitativ analys som utgår från narratologin och tre-stegsmodellen av Jostein Gripsrud, Ron Cowdery och Keith Selby. Denna analys lämpar sig för att tydliggöra de olika karaktärernas funktion och värde men också av scenerna i sig och dess explicita, implicita och deskriptiva mening.   Resultaten påvisade en generalisering kring kön och sexualitet. Av samtliga scener vi analyserade var kvinnorna alltid underordnade männen. Kvinnorna i Game of Thrones sexualiseras ständigt. De är alltid vackra, objekt, svaga, har låg status och är relativt odugliga. Bryter kvinnorna mot genuskontraktet så väntar ett fördärv bakom hörnet för dem själva eller den man de förhåller sig till. Män porträtteras istället alltid som ”maskulina”. De manliga karaktärerna behöver heller inte följa normen kring skönhetsideal. Männen är subjekt, icke sexualiserade, starka, hårda och dugliga med eller utan en kvinna vid sin sida. Kvinnorna i förhållande till männen symboliserar ofta en statussymbol, där för att verka pausande, samt bevisa lojaliteten eller hjälterollen mannen har. Alternativt är kvinnan en källa till fördärv. Kvinnorna använder sin sexualitet som överlevnadsstrategi och makterövring. Männen har istället sex när helst de vill och som en maktutövning emot kvinnorna i serien.   Vissa gränsöverskridningar finns, men grunden till dessa låg alltid i kvinnans identitet och riktningen skedde eller skapades i förhållande till en eller flera män. Sexualiseringens funktion var i enlighet med den klassiska narratologin stämninghöjande, sensationskapande och förskönande. På ett mer analytiskt plan verkade sexualiseringen för att fastställa de redan rådande normerna kring manlig och kvinnlig sexualitet. Sex säljer och vi tycks vara beroende av sex. Hierarkin i samtliga sexscener med penetrationssex var tydlig. Männen hade en högre ställning och utövade fysisk, psykisk och symbolisk makt gentemot kvinnan eller kvinnorna. Representationen av genus och sexualitet var därmed uppdelad i en tydlig dikotomi mellan man och kvinna.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap.

En berättarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berättartekniska aspekterna skapas en ny ingång till förståelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framställning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förståelse av novellerna.

Abstract Detta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande: Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar. Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter. Resultatet visar att föräldrarna, i första hand mammorna, har en betydelsefull roll i programmet och de är tydliga i hur de vill att barnet ska prestera på scen. Om framträdandet inte går som planerat är de inte sparsamma med att öppet visa sin besvikelse över barnet. Mammornas önskan om att barnen ska lyckas i tävlingarna har i vissa fall gått så långt att de ”dopat” sina döttrar med koffeindrycker och diverse energitillskott. Det finns tydliga likheter mellan de olika programmen i hur skönhet representeras. Många yttre attribut är återkommande där flickorna alltid är kraftigt sminkade iklädda stora peruker och gnistrande smycken. I många fall kan vi urskönja en sexualisering av flickorna, både genom att iaktta enbart deras klädsel men främst i samspel med det flirtigt utmanande minspelet och kroppsspråket.

This study seeks to analyze the japanese role-playing video game Valkyria Chronicles. Since the game uses a fictionalized european scene of World War 2 as its setting, it is an interesting object for analysis. The work is done through using the theoretical framework of the use of history as developed by Peter Aronsson among others and Occidentalism, or the representation of the west. The study shows that while the context in which the game’s events occurs in is fictional, the events are heavily influenced by WW2 and fits into categories of history use such as monumental use and furthermore is employed in a way which works in a way to relate the events to a japanese audience by the frequent and heavy use of moral appeal. The occidental tendencies are found in the disdain for metropolitan culture the game displays, and the favoring of the rural milieu

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.