Denna uppsats är en kvalitativ litteraturstudie som ämnar undersöka  framställningen av två bibliska gestalter, Judas Iskariot och Pontus Pilatus, i den populärkulturella TV-serien ”The Bible” och hur framställningen förhåller sig till de bibliska utsagorna. Fokus ligger på hur man karaktäriserat och framställt dem i förhållande till den skuld de tillskrivits i evangelierna för Jesu korsfästelse. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utreda vilka konventioner som styr bibliska adaptioner och om det kan finnas ett missionerande syfte med TV-serien. Det hela härleds till Wiktorin (2010) tes om att religionsutövare kan använda populärkulturella framställningar som en del i en missionen och att populärkulturen är en stark pjäs vid förmedling av livsfrågor och grundläggande värderingar. Metoden som använts är en litteraturvetenskaplig metod; narrativanalys och den teoretiska ramen som omgärdar framställningen är adaptiosnteori, enligt McFarlane (1996) och Leitch (2007). Undersökningen visar att de populärkulturella konventionerna ifråga om berättandet och framställning av karaktärerna påverkar framställningen mycket. Processen, att adaptera en karaktär från litterär bibliskkälla till visuellt medium bidrar till att det blir mer komplexa karaktärsbeskrivningar och skuldfrågan blir svårare att förhålla sig till, eftersom det presenteras bakomliggande orsaker till handlingarna som Judas och Pilatus tillskrivs. Vidare kan man också hävda att författarna Downey och Burnett har haft ett missionerande syfte med serien, eftersom de såg skapandet av den som ett kall, en idé given av gud (CBSnews.com). Ytterligare tecken på missionen är att produktionen på något sätt är kopplat till ett företag, eller samfund som har den kristna missionen som huvudsyssla.

No description available.

This adaptation study explores the different traits of the character Sun Wukong from the classic Chinese story Journey to the West. This is a comparative study and two different versions of the story are used, the original novel Xi you ji from year 1592 (The renmin wenxue chubanshe edition, published 1990) and a movie adaptation of the novel, The Monkey King first screened year 2014. The study is conducted by using a set of categories to analyze how the character is described and depicted differently in the two versions. The Monkey King is a well-known and celebrated character all over Asia, he is considered one of the most culturally important characters in China. Countless studies have been made about this famous character, most of them written in Chinese, but also some in English. Relevant studies have been selected to support the claims in the analysis and discussion of this study. Theory concerning adaption studies and narratology studies is provided to give a theoretical background of the research areas for this study. By giving quotations from both the book and the movie and after comparing these quotations, differences could be found in all given categories and this points to a continuous development of the character through adaptations.

Den här uppsatsen handlar om emotionella eskaleringar, vilket är en utveckling av konflikteskaleringar. I uppsatsen bryts eskaleringen ner till audiovisuella element för att identifiera dessa, hur det kopplas till narrativet och hur det påverkar. Uppsatsen undersöker därmed ljudets och bildens användning i eskaleringen, sambandet mellan dem och skapandet av eskaleringen med hjälp av dem för att se hur eskaleringen kan användas. Uppsatsen beskriver eskaleringens funktion, utifrån emotioner, som är att framhäva en viss upplevelse av händelse. Med eskalering menar vi inom ramen för den här uppsatsen en audiovisuell förändring som med filmskaparens medvetenhet avser att styra åskådarens känsloupplevelse av händelser i film.

This thesis is about how to criticize the large number of non-fiction for children which is published nowadays. I have noticed that both librarians and teachers do not know what perspective to apply with regard to this category of books. There are some good ones, but also a lot of bad ones and some really bad ones. The purpose of this essay is to search by means of criteria from history of art, history of literature – principally history of children's literature – and pedagogy, for prevalent attitudes towards non-fiction for children. The conceptions and discussions result in an analysis model which is applied to four non-fiction books for children. The focus of the essay is on the non-fiction book as an artistic and pedagogical product. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".

No description available.

<p>I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman Kärleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska system och är indelad i tre huvudområden; tempus, modus och röst. Syftet med uppsatsen är att, genom en strukturalistisk analys, öka förståelsen för romanen, dess berättarteknik och stil. Frågeställningar som behandlas är bland annat; Hur behandlar tid i berättelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berättaren som en karaktär i romanen, eller är den dold? Uppsatsen inriktar sig alltså på studiet av berättarkonsten, narrationen i Kärleken till Frank.</p><p> </p>

No description available.