Studien behandlar utomhusundervisningenss förhållande till ekologisk hållbar utveckling medinriktning på förhållningssättet hos elever i grundskolans tidiga år. Studien utgår från denpragmatiska lärteorin.Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever attundervisning utomhus påverkar deras förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.Studien behandlar undervisning i de naturorienterande ämnena.I studien användes den kvalitativa metoden intervju med semistrukureade intervjufrågor föratt svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av åtta elever i grundskolans tidiga år från enskola i västra Sverige.Eleverna är positiva till att vistas i utomhusmiljöer och framförallt i skogsmiljöer.Undervisning utomhus är någonting de vill ha mer utav och de anser att det är positivt närinnehållet handlar om fenomen som finns i utomhusmiljöer. De redogör för att det kanpåverka deras intresse men att väderleken spelar roll. Respondenterna anger framföralltartkunskap som en utkomst av undervisning utomhus men att de även får kunskap från tv,radio, film och litteratur. Utifrån dessa källor når de även kunskap om vad de kan göra förnaturen. Respondenterna redogör för vad som påverkar dem till att genomföra handlingar somär positiva för miljön och förmedlar hur medvetna de är gällande klimatförändringar bådelokalt och globalt. Eleverna upplever att utomhusundervisning i de naturorienterande ämnenapåverkar deras lärande om naturmiljöer genom att de får en positiv känsla för naturen ochkunskaper om växter och djur. De upplever även att utomhusundervisning påverkar deras viljaatt bevara naturmiljöer. De främsta orsakerna om varför de ville bevara naturmiljöer som deredogjorde för var att naturen är vacker, djurliv och klimatpåverkan.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare verksamma i förskoleklass till och med årskurs 3 beskriver arbetet med naturvetenskapliga undersökningar, mål med aktiviteterna samt möjligheter och utmaningar i undervisningssammanhang. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det framgick att det var en stor spridning av hur mycket av undervisningstiden som lades på naturvetenskapliga undersökningar, mellan drygt 30 % upp till 75 %. Samtliga fem respondenter använder sig av naturvetenskapliga undersökningar med prövning av hypotes eller idéer och undersökningar utan prövning av hypotes eller idéer. Studien visar också att lärarna är positivt inställda till användandet av naturvetenskapliga undersökningar och ser dem som motivationsbidragare till elevernas lärande. Utmaningarna var färre och beskrevs som negativt tänkande om NO av vissa kolleger samt bristande tillgång till material och lokaler. Lärarna gav skilda svar på frågan om mål med aktiviteterna. Detta indikerar att ett ökat kollegialt utbyte mellan kollegor skulle kunna främja utvecklingen av undervisningen.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på. Slutligen är tidsbrist en faktor somkan påverka samarbetet mellan de lärare som arbetar med nyanlända elever. Uppsatsen avslutas meden diskussion och en allmän diskussion som ligger utanför studiens syfte och frågeställningar.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hinder, möjligheter och framgångsrika pedagogiska strategier som, enligt lärare, kan finnas i lärandesituationen då elever med autismspektrumtillstånd, AST möter naturorienterat ämnesinnehåll, NO. Sex intervjuer gjordes med lärare med erfarenhet av att undervisa elever med AST i NO. Intervjuerna analyserades tematiskt, där fem teman blev resultatet: ”upplevelse av meningsfullhet”, ”omgivning som stödjer upplevelse av kontroll”, ”hantera teori”, ”hantera laborationer” och ”hantera social kommunikation”. Dessa teman analyserades utifrån kognitiva teorier i förhållande till AST och Vygotskys lärandeteorier.  Resultatet bidrar till kunskapen om pedagogiska strategier som kan minska hinder och utnyttja möjligheter då elever med AST möter NO i skolan. Det pekar på värdet av att använda elevernas intresse och erfarenheter för att nå meningsfullhet i lärandet. Sammanhangsförklarande, överenskommelser och delmål kan vara till hjälp då eleverna inte ser meningen. En omgivning som stödjer upplevelse av kontroll är en annan viktig förutsättning för lärande, vilket kan skapas med hjälp av visuell struktur, avstämningar och begränsning av sinnesintryck. Faktakaraktären på NO- ämnena kan passa elever med AST, men de abstrakta begreppen kan upplevas hindrande. Artefakter som konkretiserar och sammanhangsförklarar kan då vara användbara. Laborationsmomenten kan vara intresseväckande och lämpligt strukturerade, men också kognitivt och praktiskt svårhanterliga. Genom att göra situationen mindre komplex och tydliggöra kan eleven stödjas och lärande i den proximala utvecklingszonen bli möjligt. Den sociala kommunikationen kan utgöra en utmaning som kan kräva särskilda åtgärder för att fungera, som att pedagogen tar ansvar för att bygga trygga relationer och bemöter eleven med respektfull tydlighet.

Undervisning utomhus innebär att erbjuda elever en mer berikande och autentisk lärmiljö. I denna kunskapsöversikt behandlas ämnet utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som kännetecknar utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidiga år. Metoden som använts är en litteraturstudie där systematiska sökningar, kritiska granskningar och en sammanställning gjorts av relevant forskning inom ämnesfältet. Resultaten visar att det som kännetecknar forskningen är de många fördelar med utomhuspedagogik såsom förbättrat lärande, motivationshöjande, ökad fysisk aktivitet och en positivare attityd till hållbar utveckling. Ett annat kännetecken är att forskningen som studerats beskriver hinder som förklarar varför utomhuspedagogik inte bedrivs i större utsträckning. Framförallt är tidsbrist och ekonomi de största hindren men även platsbrist, rädsla för elevers säkerhet, elevers beteende samt kompetens och intresse hos läraren faktorer som hindrar. / Outdoor teaching can offer a more authentic learning environment for students. This knowledge overview addresses learning outdoors, with a focus on the science subjects. The purpose of the knowledge overview is to examine what characterizes research of outdoor education in the science subjects for the early years of primary schools. The method is a literature study where searches, critical analysis and a compilation has been made from relevant literature. The findings showed that research about outdoor teaching mostly describes the benefits of using outdoor teaching and what obstacles it is that prevents teachers from going outside. Most common benefits are improved learning, motivated students, increased physical activity and a willingness to take care of the environment. Mentioned obstacles were lack of time, economicdifficulties, no suitable places, fear of students’ safety and health, misbehaved students and the teachers´ lack of knowledge and interest.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad utomhuspedagogik har för effekter på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Undersökningen sker genom en systematisk litteraturstudie där har jag samlat forskning kring mitt valda område. Forskningen som används för denna studie är insamlad från  databasen Eruc och  Linköpings universitets hemsida. Studien presenterar en analys av texterna som kopplas till arbetets frågeställningar. Resultatet visar att utomhuspedagogik medför positiva effekter på på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Utomhuspedagogik som arbetsmetod ökar intresset och motivationen hos eleverna och gör att de fårbättre förståelse för ämnet. Vidare visar resultatet  att eleverna blir mer kreativa och kritiska i sitt lärande. Elevernas kunskaper om de naturorienterande ämnena ökas när undervisningen sker utomhus