InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

Inledning Utomhuspedagogik är ett alternativ till den teoretiska undervisningen i de naturorienterande ämnena som stödjer sig på traditionella läromedel. Elevernas intresse för området tycks öka om verklighetsanknytning finns. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur eleverna ser på undervisningen i naturorienterande ämnen och den betydelsen undervisningen utomhus respektive i klassrummet har för deras lärande i dessa ämnen. Teori Centrala begrepp som ”hands on”, ”minds on” och ”learning under the skin” berörs i studien som bygger på reformpedagogen John Dewey’s teori ”Learning by doing”, där teori och verklighet kopplas samman och används. Metod Studiens metod är kvalitativ med gruppintervjuer av elever. Tjugofyra elever har medverkat i studien och utifrån de svaren har ett resultat formats. Resultat I resultatet framkommer det tydligt att eleverna som medverkat i studien påverkas av sina sinnen, de påverkas också av anknytning till verkligheten i autentiska miljöer och av lärarens förmåga till variation. Inlärning kan gynnas av utomhuspedagogik och då eleverna gillar att kunna samarbeta och se sammanhang. Några viktiga aspekter som väder och stimulans har en avgörande roll. Slutsats Studiens resultat leder till slutsatsen att för att eleverna ska nå bättre kunskap bör fler sinnen aktiveras. Det framkommer också tydligt att det även blev enklare att nå kunskap när den visualiserades och inlärningen skedde i en autentisk miljö. Eleverna blev mer stimulerade till att lära när de fick använda sin kropp, kreativiteten och nyfikenheten ökade.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 arbetar laborativt för att synliggöra och tydliggöra ett teoretiskt innehåll. För att uppfylla detta syfte undersöktes hur sju verksamma NO-lärare beskriver att de planerar och utför laborationer där ett teoretiskt innehåll tydliggörs samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna anser följer med att föra teorin och praktiken närmare varandra under laborationen. Denna studie har inspirerats av den fenomenografiska forskningsansatsen som har i syfte att urskilja människors uppfattningar av ett fenomen. Lärarnas uppfattningar urskiljs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervju valdes som metod då den ger en möjlighet att nå ett djup i förståelsen för deltagarens reflektioner och uppfattningar. Lärarnas uppfattningar kategoriseras sedan och utgör det utfallsrum för vilket denna studies resultat ingår. Resultatet visar att lärare medvetet planerar och utför laborationen för att belysa både ett teoretiskt och praktiskt innehåll. Lärarna beskriver att det finns tillfällen då teori måste belysas inför laborationen, till exempel när det handlar om säkerhet och material. Elevernas förkunskaper har betydelse för hur mycket som behöver belysas inför och under laborationen. Det har även framkommit att de olika naturorienterande ämnena skiljer sig åt och ger olika möjlighet för att belysa teori i det praktiska momentet.

Inledning: Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen kan med sina praktiska, taktila och visuella inslag underlätta elevernas inlärning. Undervisning utomhus kan även utgöra ett komplement till den teoretiska undervisningen i klassrummet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers attityder till och erfarenheter av utomhusundervisningen i naturorienterande ämnen i förskoleklass och årskurs 1. Vi undersöker även lärares attityder till utomhusundervisning och hur de väljer att utforma den. Metod: Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt 17 elever och tre lärare från två skolor. Resultat: Majoriteten av de deltagande eleverna föredrar att befinna sig i utomhusmiljö vid undervisningen i naturorienterande ämnen. Majoriteten av eleverna återgav exempel på lektionsmoment som de har genomfört och vad de har lärt sig i utomhusundervisningen. Även de tre deltagande lärarna är positiva till utomhuspedagogik och menar att det kan bidra till elevernas lärande när de får arbeta praktiskt och med flera sinnen. Lärarna pekar även på faktorer som kan hindra utomhusundervisningen men de gav också förslag på lösningar till dessa problem.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som bland annat innebär att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Denna undersökning syftar till att ta reda på om det är någon skillnad i elevers lärande i de naturorienterande ämnena beroende på om de blir undervisade inne i klassrummet eller utomhus. Mycket av den tidigare forskningen kring utomhuspedagogik och lärande är kvalitativ och utgår från lärares perspektiv. Denna undersökning är kvantitativ, utgår från elevernas perspektiv och består av två delar. Dels en enkät som syftar till att ta reda på hur eleverna själva upplever sitt lärande när det gäller utomhuspedagogik, och dels en lektion som utvärderas via ett kunskapstest, för att ta reda på om elevernas lärande blir annorlunda med hjälp av utomhuspedagogik. Resultatet av undersökningen visar att elevers lärande blir bättre med hjälp av utomhuspedagogik. / Outdoor  education  means,  inter  alia,  that  the  importance  of  the  place  for  learning  is highlighted. This survey aims to find out if there is any difference in pupils' learning in the nature-orientated subjects depending on whether they are taught in the classroom or outdoors. Much of the previous research on outdoor education and learning is qualitative and based on teachers' perspectives. This survey is quantitative. And based on the pupils' perspective it consists  of  two  different  parts:  a  questionnaire  aimed  at  finding  out  how  the  pupils themselves experience their learning in outdoor education, and a lesson that is evaluated through a knowledge test, to find out if the pupils' learning is different with the aid of outdoor education.  The  results  of  the  survey  show  that  learning  is  improved  through  outdoor education.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärande sker utomhus i verkliga miljöer. Denna kunskapsöversikt ger en överblick över aktuell forskning som behandlar utomhuspedagogik med inriktning mot de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Som metod i undersökningen har vi läst, analyserat och sammanställt åtta vetenskapliga artiklar inom området. Resultaten av denna studie visar att utomhuspedagogik överlag har en positiv inverkan på elevernas lärande. Utomhusundervisning kompletterar klassrumsundervisning och ger eleverna möjlighet att lära sig autentiskt, vilket hjälper de att befästa ämnesspecifika begrepp och se samband. De svårigheter och hinder som lärare upplever med utomhusundervisning är bland annat tidsbrist, stora elevgrupper och bristande kunskap om varför, när och hur utomhusutbildning ska genomföras. / Outdoor education is an approach where learning is done outdoors in real environments. In this knowledge overview, there is a review of current research that addresses outdoor education with focus on the nature-oriented subjects. The purpose of the survey is to investigate the impact of outdoor education on pupils' learning in nature-oriented subjects. As a method in the survey, we have read, analyzed and compiled eight scientific articles in the field. The results of this study show that outdoor education in general has a positive impact on pupils' learning. Outdoor teaching complements classroom teaching and gives students the opportunity to learn authentically, which further helps them to consolidate subject-specific concepts and see relationships. The difficulties and obstacles faced by outdoor education are time shortages, large student groups and lack of knowledge about why, when and how outdoor education is going to happen.

Läsförståelse krävs för lärande. I de naturvetenskapliga ämnena ska elever lära sig tolka och samtala om faktatexter, samt bli bevandrade i ämnesrelaterade begrepp. Denna studie undersöker mellanstadielärares uttryckta förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i naturorienterande ämnen. Fyra mejlintervjuer med verksamma mellanstadielärare utfördes för att uppnå syftet. Studiens resultat visade på både likheter och skillnader i lärares förhållningssätt till läsförståelseundervisning av faktatexter i NO. Lärarna ansåg att lässtrategier är viktiga att implementera och att läsförståelsen av faktatexter främjas genom att texten läses i helklass och sedan diskuteras. Förståelse för ämnesrelaterade begrepp är enligt lärarna viktiga för helhetsförståelsen av faktatexter och elevernas ord- och begreppsförståelse påverkade lärarnas förhållningssätt till undervisningen och deras val av faktatexter.

Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket.   Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en  komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.