Studiens syfte var att jämföra och analysera två multimodala läroböcker, i de naturorienterande ämnena, för årskurs 1–3. Studien har utförts utifrån frågeställningarna: Hur förmedlas naturvetenskapligt innehåll genom de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Samspelar de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Vilka eventuella didaktiska konsekvenser får valet att använda de undersökta läroböckerna i undervisningen?  Metoden som användes var kvalitativ textanalys utifrån språkliga dimensioner och Danielssons och Selanders modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De läroböcker som undersöktes var Boken om NO 1–3 och PULS NO-boken 1–3, samt tillhörande lärarhandledningar. Fokus i analysen var textens övergripande struktur och iscensättning, och samspelet mellan textens delar. Studien utgår från det vidgade textbegreppet. De semiotiska modaliteter som analyserats är bild, verbaltext, symboler och färg.  De huvudsakliga slutsatserna av studien är att PULS NO-boken 1–3 använder semiotiska modaliteter på ett mer genomtänkt och konsekvent sätt än Boken om NO 1–3. De semiotiska modaliteterna samspelar även mer i PULS NO-boken 1–3 än i Boken om NO 1–3. Båda läroböckerna brister dock gällande inkludering, men Boken om NO 1–3 är något mer inkluderande. Det finns flera didaktiska konsekvenser att ta hänsyn till vid användning av läroböckerna i undervisningen. Som lärare är det viktigt att använda läroböckerna på ett medvetet sätt och att stötta eleverna genom bland annat textsamtal och vägledning i avkodning av multimodala texter. Lärarhandledningen för PULS NO-boken 1–3 erbjuder mer vägledning, särskilt gällande tolkning av modaliteter, än lärarhandledningen för NO-boken 1–3. Vikten av att granska och analysera den lärobok som används i undervisningen betonas i slutsatserna från studien. Dels för att säkerställa att innehållet speglar gällande styrdokument, dels för att synliggöra vilken mening och vilka värderingar ett visst läromedel ger. Genom att synliggöra dessa aspekter kan lärare väga upp för eventuella brister i läroböckerna. Sammantaget visar studien att läroböckerna, som gavs ut år 2011 respektive år 2013, är i behov av uppdatering.   Nyckelord: Didaktik, Lågstadiet, Läroböcker, Textanalys, Multimodalitet, Naturorienterande ämnen.

Syftet med denna studie är att fånga ett elevperspektiv på de naturorienterande ämnena, genom att intervjua enskilda elever i årskurs 6 och få fördjupad kunskap om elevernas intresse till de naturorienterande ämnena. I denna studie har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt, där vi har intervjuat nio elever i årskurs 6 på två olika skolor. Resultatet visar att elevernas svar varierar när det kommer till om de antingen upplever NO-undervisningen som något spännande och intresseväckande eller krångligt, komplicerat och ointressant. En gemensam nämnare är att elevernas intresse drivs på av att lära sig nya saker, och att undervisningen i NO har relevans för dem som människor. Vi kan utifrån tidigare forskning samt föreliggande studies resultat dra slutsatsen att intresseväckande undervisning bör utgå från elevers tidigare erfarenheter och de frågor och funderingar som uppstår i undervisningssituationen. Även att undervisningen behöver variera i form och innehåll, samt att lärare tillsammans gör dessa planeringar för att arbeta mellan olika ämnen. Sammanfattningsvis vill vi argumentera för att den grundläggande frågeställningen i undervisningen bör vara intresseväckande, samt utgå från elevernas frågeställningar kring naturen och världen. Detta för att undervisningen ska ses som kvalitativt god.

Utomhusundervisning har flera positiva och meningsfulla effekter på elevers lärande och skolprestationer. I en autentisk miljö genom ett utforskande arbetssätt ökar elevers nyfikenhet till naturvetenskap. Lärare verkar värdesätta utomhusundervisningens potential men det finns faktorer som hindrar dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Syftet med kunskapsöversikten är att utforska frågan närmare angående vad som kännetecknar, utifrån aktuell forskning, vilka de hindrande faktorerna är att bedriva och utveckla utomhuspedagogiken inom de naturorienterande ämnena, utifrån ett lärarperspektiv. För att få fram översiktens syfte användes frågeställningen: Vad kännetecknar aktuell forskning om vilka faktorer som hindrar lärare från att bedriva utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena? Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades sju artiklar ur två olika databaser, Primooch ERIC (ProQuest). Artiklarna analyserades genom att de lästes och kartlades för att få en övergripande översikt över deras innehåll. Liknande ord, meningar och passager ur artiklarna sammanfördes under samlingsbegrepp. Samlingsbegreppen bildade faktorer som lärare anser hindra dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Flera hindrande faktorer framträdde utifrån de utvalda artiklarna. Analysen visade att det finns organisatoriska och ekonomiska faktorer som hindrar. Den aktuella skolkulturen samt vilket stöd som ges av skolledning och rektorer till sina lärare visade sig vara en påverkansfaktor. Det visar sig finnas ett visst samband mellan lärarens egen komfortnivå och attityd gentemot mängden utomhusundervisning de utför. Lärare anser sig ha bristfälliga kunskaper hur de ska implementera utomhusundervisningens innehåll till rådande läroplan och kursmål. Kunskapsbristerna anses enligt lärarna att komma av för lite erfarenhet av utomhusundervisning under deras lärarutbildning

Den här studiens syfte är att ta reda på vilka syften och mål kemilärare på mellanstadiet har med laborationer samt vilka förutsättningar mellanstadielärarna anser sig ha att genomföra laborationer i kemiundervisningen. Studien baseras på tidigare forskningkring det beskrivna området här ovan. Tidigare forskning har dock varit begränsad till att mestadels fokusera på högstadie- och gymnasielärares undervisning och därför anses den här studien viktig att genomföra eftersom den utgår från mellanstadielärares perspektiv. Metoderna som användes för att samla in data var en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare. När jag undersökte vilka förutsättningar mellanstadielärare har att genomföra laborationer i kemiundervisningen utgick jag från en ramfaktorteoretisk ansats. Resultatet visar att lärares syfte och mål är utveckling av den kognitiva, psykomotoriska och affektiva domänen. Dessutom visar resultatet att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärare i arbetet med laborationer, om än i olika grad. Slutsatsen i denna studie är att den mest centrala syftes- och målbeskrivningen mellanstadielärare har med laborationsundervisning är att ge elever en djupare förståelse för ämnesinnehållet och att förutsättningarna för att kunna genomföra laborationer i undervisningen varierar främst beroende på klasstorlek, schemaläggning och bedömning.

Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (2011: reviderad 2019) beskriver hur elever ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. För att ge eleverna egna upplevelser behöver undervisningen delvis bedrivas utomhus. Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser elever och deras lärare har av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. För studiens teoretiska ramverk har pragmatismen använts utifrån dess fokus på idéers brukbarhet och praktiska konsekvenser. Metoden som valts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av enskilda intervjuer med elva elever och en lärare. Analysen av insamlade data genomfördes med inspiration från fenomenografi. Studiens resultat visar att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning, men att de även uppskattar den undervisning som bedrivs inomhus. Möjlighet att få använda kropp och sinnen för att lösa uppgifter är en stor anledning till den positiva inställningen till utomhusundervisning. Svårigheter med utomhusundervisning handlar till stor del om tidsbrist, brist på resurser och risker. Den deltagande läraren ser utomhusundervisning som basen för lärande, då barn idag inte leker ute på samma sätt som förr och därför behöver få lära sig att vara och leka i naturen.

No description available.

Tidigare forskning har visat att det finns fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning av NO-ämnena. Ämnesintegrerad undervisning är den undervisning som berör flera olika ämnen och på så vis skiljer sig från ämnesindelad undervisning.I vårt arbete vill vi närma oss ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet ur elevers och lärares perspektiv. Vi har undersökt NO-ämnesintegration från två olika perspektiv: undervisningssätt och undervisningstid i NO-ämnen. Vi har undersökt hur dessa perspektiv värderas utifrån tidigare forskning, läroplan och timplan samt genom enkätundersökning på skolor. Vi har utarbetat tre olika enkäter som innehåller påståenden med fem urvalsgrader för varje svar där respondenter kan ringa in det alternativ som passar dem bäst. Vi har bearbetat svaren via statistiska beräkningar.Vårt resultat visar att det finns olika värderingar om ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen. Studiens resultat visar en tendens att föredra ämnesindelad undervisning av naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar också att både vår studie och den tidigare forskningen betonar vikten av undervisningstiden för naturorienterande ämnen. Timplan för kemi, biologi och fysik upplevs inte tillräcklig för att nå målen enligt den bestämda tiden för varje läroplan.

Uppsatsen är en läromedelsanalys som undersöker två läroböcker i de naturorienterande ämnena för årskurs 4: Koll på NO och Lära NO. Båda böckerna innehåller ämnesstoff ur alla de tre naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, fysik och kemi. Syftet med studien är att med utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie undersöka vilka svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för andraspråkselever som finns i dessa läroböcker, samt hur de hanteras. Uppsatsen utgår från teorier om systemisk-funktionell grammatik, bild och text i läroböcker, samt vardagsspråk och skolspråk. I undersökningen används såväl kvalitativ textanalys och analysverktygen kodningsorientering och ideationell analys av processtyper, som kvantitativa metoder och mängdberäkning. Studiens resultat visar att de språkliga svårigheterna begrepp utanför semantisk mellannivå, homonymer, grammatiska metaforer och andra ämnesspecifika och tekniska begrepp alla förekommer i varierande utsträckning i de båda läroböckerna. Dessa språkliga svårigheter för andraspråkselever hanteras i böckerna genom bild, förklarande text eller genom en kombination av dessa. Vissa begrepp inom dessa svårigheter hanteras dock inte på något sätt.

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Sammanfattning Det finns olika aktörer såsom forskare och lärarutbildare som talar för användningen av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Forskning har exempelvis visat att utomhusundervisning har en positiv inverkan på både skolprestationer och motivation. Att förlägga undervisning utomhus bidrar också till ett mer varierat lärande där eleverna får en autentisk lärandeupplevelse. I en studie redogör lärarstudenter för att de anser att utomhusmiljön är den mest optimala lärandemiljön medan inomhusmiljön uppfattas som ostimulerande och inte lika gynnsamt för lärandet (Preston 2013, ss. 172–190). Om utomhusundervisningen uteslutande framställs som positiv kan det bli problematiskt eftersom det riskerar att skapas en dikotomi mellan inomhus - och utomhusundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera vad som kännetecknar forskning som intresserar sig för problem och hinder för utomhusundervisning i årskurs ett till nio i de naturorienterande ämnena. Översikten kan på så vis bidra med en mer nyanserad diskussion som inte bara uppmärksammar möjligheter och fördelar utan också tänkbara problem och hinder för utomhusundervisning. För att uppfylla syftet besvarades två frågeställningar: Vad kännetecknar studierna inom området när det gäller aspekter som syfte, ansats, metod, urval, länder för studiernas genomförande och platser där utomhusundervisning bedrivs? Vilka problem och hinder uppmärksammar studierna rörande utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena? För att finna aktuell forskning formulerades sökord och urvalskriterier som användes vid elektroniska sökningar i databaserna ”ERIC ProQuest” och ”Primo”. Andra strategier som användes i urvalet var snöbollsurval och konsultation. Dessa förfaranden ligger till grund för de nio vetenskapliga artiklarna som behandlas i översikten. Artiklarna bearbetades, kartlades och analyserades för att svara på översiktens frågeställningar. Det som framkom var att studierna har en tydlig koppling mellan syfte och metod. Varierande ansatser och metoder användes men den mest framträdande metoden var kvalitativa intervjuer. Andra aspekter som var framträdande i studierna var att det fanns stor variation av länder för studiernas genomförande samt de fysiska platser där utomhusundervisning bedrivs i de naturorienterande ämnena. Det finns också en stor vidd av röster från olika parter i skolan som framkommer gällande problem och hinder med utomhusundervisning. Det problem som var mest återkommande i studierna, och som tycks vara avgörande för om lärare bedriver utomhusundervisning eller inte, var tidsaspekten. Översikten diskuterar också styrkor och svagheter i forskningsfältet, samt vilka implikationer dessa tänkbart kan få för lärarprofessionen och behovet av framtida studier.