Sammanfattning Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem. Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg. Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar. Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen. / Abstract I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring. The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades. The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state. The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs.</p> / <p>The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.</p>

The overall aim of this study is to examine why outdoor education is not implemented as a method of practice to a greater extent by teachers’ who work with natural science topics based on guidelines from the school's mission. The method used in this study is interviews with natural science teachers in grades 1-3. The results have been analyzed accordingly to the theory of implementation containing three keywords: understanding, will and ability. The result shows that the teachers have a deep understanding of using outdoor education in their learning activities and a positive will in implementing outdoor education in their teaching. However, the study also shows that there were some practical obstacles such as lack of time for planning and resource issues and also possible shortcomings in teachers' subject knowledge and educational skills that can be considered as challenges in the performance of outdoor education.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare på högstadiet beskriver att de arbetar med anpassningar till elever i läs- och skrivsvårigheter i biologiundervisningen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och det är lärarnas beskrivning av deras arbete med anpassningar som lyfts fram i undersökningen. Det sammanfattade resultatet visar att lärarna beskriver att de arbetar främst med pedagogiska anpassningar samt arbetar mindre med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarna beskriver pedagogiska anpassningar som till exempel språkutvecklande arbetssätt och grupparbete, medan kompensatoriska hjälpmedel syftar på till exempel inläsningstjänst och dator. Flera orsaker till varför kompensatoriska hjälpmedel inte används framkommer i studien, bland annat att det tar tid att använda kompensatoriska hjälpmedel men också att kunskaper saknas om hur de fungerar. En annan orsak är att elever i behov av anpassningar känner sig utpekade när de ensamma använder kompensatoriska hjälpmedel. En bidragande faktor till att pedagogiska anpassningar ofta används, är för att det innebär ett stöd som alla elever i klassen har nytta av. Slutligen visar studien på att elever i läs- och skrivsvårigheter inte alltid får individanpassat stöd i biologiundervisningen.

Kunskapen om utomhuspedagogik har blivit mer aktuell för att komma ifrån den traditionella klassrumsundervisningen som sker inomhus. Det skapar möjlighet att den teoretiska kunskapen kan läras in praktiskt som kan ge eleverna fler inlärningsstrategier och som bidrar till inkludering. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vilka fördelar och hinder det finns med att bedriva utomhuspedagogik utifrån vetenskapliga studier samt vilka metoder som har använts i studierna. Metoderna som vi har använt för att kartlägga de utvalda studierna var att vi djupläste de vetenskapliga studierna och kartlagt forskningarnas innehåll i tabeller och figurer utifrån våra frågeställningar. Resultatet som redovisas utifrån de utvalda studierna är att många av deltagarna i studierna ansåg att utomhusundervisningen kan gynna elevernas lärande och bidra till deras medvetenhet om natur, miljö och ekologi. Utomhusundervisningen kan också underlätta för elever med svårigheter eftersom eleverna får möjligheten att skapa ett band mellan den teoretiska undervisningen i klassrummet med den praktiska undervisningen utomhus. Majoriteten av studierna beskriver att tidsbristen i schemat är en av de bidragande faktorerna till att lärare inte undervisar i utomhusmiljö. Det saknas även motivation och erfarenheter hos lärarna på grund av bristen av förberedelse och övning i utomhuspedagogik under lärarutbildningen.

Inledning: Utomhuspedagogik är på olika sätt ett intressant och aktuellt ämne att analysera.Utomhuspedagogik utgår från lärande där sinnliga upplevelser är i fokus och där lärandetflyttas utomhus.Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på användandet av utomhuspedagogik ide naturorienterande ämnena i förskoleklass och i årskurs 1-3. Vilka hinder begränsarpedagoger att bedriva utomhuspedagogik och vilka möjligheter ser pedagoger med att bedrivautomhuspedagogik?Metod: Vi har valt att använda en kvantitativ metod i form av undersökningsredskapetwebbenkät, riktad till pedagoger som arbetar i årskurs F-3. Svar från 135 respondenter haranalyserats.Resultat: Majoriteten av respondenterna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik.Däremot är det ett fåtal respondenter som ser utomhuspedagogik som ett hinder. Merparten avrespondenterna bedriver utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena på skolan som dearbetar på. Knappt hälften av respondenterna bedriver utomhuspedagogik 1 gång/vecka somgrund i de naturorienterande ämnena. Drygt hälften av respondenterna upplever att kollegoroch rektorer i mindre grad eller inte alls uppmuntrar till utomhuspedagogik. / Introduction: Outdoor education is in various ways an interesting and relevant topic toanalyze. Outdoor education is based on learning, where sensual experiences are in focus andwhere learning is moved outdoors.Purpose: The purpose of the study is to examine the teachers view on the use of outdooreducation in science in primary school. What obstacles limit teachers to practice outdooreducation and what opportunities do teachers see to practice outdoor education?Method: We have chosen to use a web survey, a quantitative method, aiming towardsteachers who are working in primary school. Answers from 135 respondents have beenanalyzed.Results: The majority of the respondents see opportunities to practice outdoor education.However, there are a few respondents who see outdoor education as a limit. The majority ofthe respondents practice outdoor education in science at the school they work at. Almost halfof the respondents practice outdoor education 1 time a week as a basis in science. About halfof the respondents perceive that colleagues and principals, to a lesser degree or not at allencourage outdoor education.

Detta är en litteraturstudie som har för avsikt att undersöka hur utomhuspedagogik kan användas och planeras i grundskolans naturorienterande ämnesundervisning, samt vad den har för betydelse för elevernas lärande. Studien behandlar vad utomhuspedagogik innebär och hur de didaktiska frågorna kan vägleda och stödja läraren i sin planering. Genom systematiska undersökningar har vi samlat in material i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom området som sedan sammanställts och diskuterats i relation till våra frågeställningar. Resultatet visar att undervisning utomhus har positiva effekter på elevernas inlärningsförmåga såsom att använda fler sinnen för att stärka minnet, skapa nyfikenhet och delaktighet. Utomhusundervisning är friare än undervisning inomhus och därav krävs det att läraren är väl förberedd och har en noggrann planering för utomhuspedagogiskt arbete. Genom denna litteraturstudie kan vi även belysa att utomhusmiljön kan användas som ett komplement i undervisningen för att öka elevernas intresse och möjligheter till fördjupat lärande.

Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa. Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.

I dagens samhälle förenklas ofta begrepp i de naturorienterande ämnena för eleverna, vilket kan vara en orsak till svårigheten med att förstå begreppen, dess betydelse och hur de kan användas i en kontext. Denna studies problemområde har som utgångspunkt att naturvetenskapliga begrepp inte används av eleverna när de skriver faktatexter. Arbetets forskningsfrågor har skapats för att undersöka “hur kan multimodala metoder öka begreppsanvändningen i elevers faktatexter inom naturvetenskapen?” samt “Vilka multimodala metoder föredrar eleverna i sitt skapande av faktatexter?”. De naturvetenskapliga begrepp som behandlas i forskningen är boende, föda, lever, ungar samt utseende. Bakgrunden till denna forskning kommer att delges kring varför den gjorts och vad forskningsresultat visat kring användandet av multimodala metoder i undervisningen. Studien inriktar sig till att implementera cirkelmodellen tillsammans med multimodala metoder i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen artefakt, mediering och stöttning, för att ett lärande ska kunna ske. Det kommer även att delges vilka delar som undervisningen kan behöva kompletteras med för att öka begreppsanvändningen i faktatexter, såsom stöttning och modellering. Tillvägagångssättet som använts i forskningen med elever i en årskurs två kommer att presenteras. Vid det första tillfället fick eleverna skriva en faktatext om igelkotten utan multimodala metoder. Vid andra tillfället skrev eleverna en faktatext om brunbjörnen med multimodala metoder. De multimodala metoderna eleverna fick använda sig av var tankekarta och modellering, digitala verktyg som skrivverktyg och filmvisning. En intervju gjordes med eleverna för att undersöka deras tankar, om tankekartan och iPaden hjälpt dem vid skrivandet av faktatexten. Utifrån vårt forskningsresultat tillsammans med andra forskningsresultat har en diskussion skett för att kunna besvara denna studies frågeställning. Resultatet visar att begreppsanvändningen ökade i faktatexterna när eleverna fick arbeta multimodalt, vilket även eleverna föredrog som metod.