SammanfattningSyftet med studien är att belysa och bidra med kunskaper om lågstadieläraresbedömningsarbete i de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 (ålder 7-9). Niokvalitativa personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärareoch skolledare som är aktiva inom årskurserna 1-3. Resultat från studien tyderpå att bedömningsarbetets struktur i de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 är otydlig men inte obefintlig. Att lärarna får arbeta som de själva anser lämpligtkring bedömning i de naturorienterande ämnena och avsaknad av strukturbidrar delvis till otydligheten. Bedömningsformer varierar i liten utsträckningoch är främst av formativ karaktär som oftast sker muntligt i helklass. Lärarnaanvänder sig av flera olika stöd och hjälpmedel i bedömningsarbetet men framhäverfrämst arbetslag, kollegor och tidigare yrkeserfarenheter som det viktigastestödet. De uttrycker osäkerheter i bedömningsprocessen men väljer att inteanvända bedömningsstöd som hjälpmedel. Lärarna uttrycker en önskan om attta del av andras erfarenheter och rutiner då de anser att det är roligt, viktigt ochnyttigt. Studien visar att det finns möjligheter att samarbeta och utvecklas inombedömning om det anses finnas behov av det men detta är inte specifikt riktatmot bedömning i de naturorienterande ämnena. Lärarna uttrycker att möjligheternatill samarbete och utveckling är begränsade och menar vidare att detvore bra att få till men att de hellre prioriterar samtal med kollegor om bedömningi svenska och matematik eftersom det är av högre prioritet. Rekommendationerför verksamheter är att försöka skapa organiserade tillfällen där bedömningi de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 behandlas via det kollegialalärandet.

Syftet med denna intervjuundersökning är att se vad lärare använder sig av för estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturorienterande ämnen. Resultatet är att alla lärare tyckte att de estetiska uttrycksformerna var viktiga och att de gav eleverna nya verktyg att ta till sig undervisningen. De sociala aspekterna var tydliga i lektioner med estetiska uttrycksformer. Samt att de estetiska uttrycksformerna kan både hjälpa och stjälpa elever i undervisningen. Dock var det få av lärarna som använde sig av alla estetiska uttrycksformer i undervisningen och några av lärarna valde att delegerade bort den delen av lektionen till fritidspersonalen.  En viktig slutsats som kom fram var att lärare behöver bli bättre på att använda sig av de olika estetiska inslagen, samt att hitta sätten som fångar alla elever i undervisningen.

Denna studie undersöker elevers perspektiv på undervisningen inom de naturorienterande ämnena med elever i årskurs 6. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Syftet med studien är att undersöka vad i undervisningen som är motiverande för elever och vad som kan upplevas som negativt utifrån deras perspektiv. Det teoretiska ramverk som används i tolkningen av informanternas utsagor är autentiskt lärande. Analysen utgår från det autentiska lärandets karaktäristiska vinklar: undervisning med genuina miljöer, aktiviteter och utövare samt autentiska komponenter (autentiska uppgifter, expertmodeller, flertalet roller och perspektiv, samarbete, reflektion, tydliga uttryck, lärare- elev (en till en) och autentisk utvärdering). Resultatet visar att den traditionella undervisningen i klassrumssammanhang är till viss del icke motiverande, medans undervisning i naturliga och betydelsefulla sammanhang blir en drivkraft för elever. Resultatet visar även att hur ämnet prioriteras av skolan påverkar elevens upplevelse av den.

Textskapande kan ses som ett viktigt redskap för elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap. Textskapande i de naturorienterande ämnena är också ett av de sätt med vilket elever kan närma sig en scientific literacy. Scientific literacy handlar om att i de naturvetenskapliga ämnena uttrycks naturvetenskapens världsbild både genom själva innehållet och genom de språkliga aktiviteter som eleverna deltar i. Tidigare forskning inom området har främst varit inriktad på frågan huruvida skrivande kan leda till lärande inom naturvetenskap. Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs4–6 upplever att textskapande kan främja lärandet i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio grundskollärare. Slutsatsen som dras är att det de facto är en konst att få till ett skrivande eller textskapande som främjar lärandet inaturvetenskap. För att få till ett skrivande eller textskapande som främjar elevernas lärande i naturvetenskap behöver många olika aspekter beaktas. Det handlar både om olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda innan lärare och elever går in i klassrummet men även vilka aktiviteter lärare med fördel kan organisera i klassrummet i syfte att främja lärandet genom textskapande. Om dessa förutsättningar är uppfyllda visar undersökningen att lärarna upplever att skrivande eller textskapande kan främja olika typer av lärande, såsom vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att läsa och skriva naturvetenskapligt innehåll. Orsaken till att skrivande eller textskapande främjar detta lärande hos eleverna upplever lärarna bland annat beror på att skrivande och textskapande befäster kunskap och ger eleverna möjlighet att reflektera över det naturvetenskapliga innehållet. I examensarbetet introduceras en modell av scientific literacy baserad på Norris och Phillips (2003) samt Yore och Treagust (2006). Denna modell modifieras sedan utifrån aspekter som kommit fram i undersökningen. Modellen gällande scientific literacy kan användas som vägledning av de lärare som vill arbeta medvetet med skrivande och textskapande inom naturvetenskap. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.

Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

Vi har en föreställning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga ämnena inte är särskilt varierande. Syftet med denna uppsats är att se huruvida förutsättningarna finns för en rättvis bedömning i matematiken och de naturorienterande ämnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta lärare på två skolor i Malmöregionen, där lärarnas svar skulle hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas strategier vid bedömning i de båda ämnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga ämnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utsträckning. Vår slutsats är att eleverna inte får de förutsättningarna för en rättvis bedömning som de är berättigade. / The idea behind this study is that a reduced range of evaluation forms are currently used to judge pupils’ performance in maths and natural sciences. The aim of the study is therefore to investigate whether these valuation methods permit a correct and fair judgement of pupils’ abilities in maths and natural sciences. In order to get an answer to our research questions we have carried out qualitative interviews with eight teachers in two schools in the Malmö region. The outcomes of data analysis show that are similarities and differences in the valuation strategies used by the different teachers in both subjects. Math teachers, however use a limited variety of evaluation forms for their judgements of pupils’ abilities, whereas natural science teachers use a slightly wider range of evaluation forms. Our final conclusion is that pupils do no have the possibilities the correct and fair evaluation of their abilities they should be entitled to.

Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

This study aims to investigate how four teachers work with fiction in science lessons and the teachers' views on whether fiction promotes the students' language- and knowledge development within the nature-oriented subjects. The study's two questions are: ·      How do the teachers in the study implement fiction in teaching within the nature-oriented subjects? ·      In what/in what ways do the teachers in the study believe that fiction can influence students' knowledge development in the nature-oriented subjects?  The study is based on Cummins four field model and the sociocultural perspective with a main focus on the connection between language and learning and the concept scaffolding. The material that has been used in this study has been collected through qualitative teacher interviews as well as qualitative classroom observations of the participating teachers. When analyzing the study's material, thematic analysis constituted the method. The results of the study show that the participating teachers advocate a varied working method and use several working methods when working with fiction during science lessons, for example reading aloud, silent reading and classroom discussions. The results also show that the teachers believe that fiction in science class can promote students' language and knowledge development, for example by developing the students' subject-specific language in parallel with everyday language and by making natural science phenomena concrete. The results of the study also show that the teachers have experienced difficulties while working with fiction during science lessons, but the possibilities that fiction brings means that the teachers' attitude to working with fiction in science class is positive.