• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 105
  • 3
  • Tagged with
  • 108
  • 90
  • 37
  • 34
  • 29
  • 26
  • 23
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 17
  • 16
  • 15
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Gå i skolan eller i mål? : Hur väl når våra elever målen i naturorienterande ämnen, egentligen? / To study or to reach the criterions? : To what extent does our students reach the criterions in scientific studies?

Erngren, Boo January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.</p><p>Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.</p><p>Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.</p><p>Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen.</p> / <p>Abstract</p><p>I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring.</p><p>The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades.</p><p>The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state.</p><p>The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.</p>
42

Hur lärs de naturorienterande ämnena ut i årskurserna 1-3? : En studie kring vilka arbetssätt och metoder grundskollärare använder i NO-undervisningen.

Karlström, Beatrice January 2017 (has links)
I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås.    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.   Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.   I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.
43

Läromedelsbokens tillämpning i NO-undervisningen för årskurs 1–3 : – en läromedelsanalys samt webbenkät kopplad till läroplanens centrala innehåll för de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år

Johansson, Sophie January 2019 (has links)
I denna undersökning så har en läromedelsanalys samt en enkätundersökning genomförts i syfte om att studera hur väl anknutna läromedelsböcker för de naturorienterande ämnena (NO) är till den svenska läroplanen Lgr11. Två läromedelsböcker har analyserats för att undersöka hur läroplanens centrala innehåll avseende naturorienterande ämnen behandlas och om det finns någonting som har uteslutits. NO-undervisningen ska behandla ämnena fysik, kemi och biologi. Det finns däremot inga nationella riktlinjer om hur undervisningstiden i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 ska fördelas på dessa tre ämnena. Analys av hur läroplanens centrala innehåll i NO behandlas i läromedelsböcker visar att de olika rubrikerna från det centrala innehållet prioriteras olika högt. De punkter som handlar om djur och natur behandlas i mycket större grad än de övriga punkterna. Ämnet biologi får större plats i NO-undervisningen för årskurs 1–3 jämfört med ämnena kemi och fysik. De tillfrågade lärarna anser att läromedelsböcker ofta har tydliga kopplingar till läroplanen, speciellt det centrala innehållet, och att de flesta lärare ser stora fördelar i att använda sig av en läromedelsbok i sin NO-undervisning tillsammans med kompletterande material i form av filmer, experiment och liknande.
44

Elevers delaktighet inom olika former av undersökande arbetssätt i NO-undervisningen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6

Furubom, Amanda January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 4-6 genomför olika former av undersökningar för att fördjupa elevernas kunskaper samt stödja deras lärande i naturvetenskap. Vidare är syftet att ta reda på hur de gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod inom undersökande arbetssätt och vad de anser om elevernas delaktighet i arbetet. Studien utgår ifrån en pragmatisk syn på lärandet, där fokus ligger på elevernas tidigare erfarenheter som en viktig utgångspunkt i undervisningen. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Studien visar att de lärare som intervjuades mest använder sig av styrda undersökningar och till en viss del av vägledande undersökningar. Lärarna anser att öppna undersökningar inte lämpar sig för elever i årskurs 4-6, utan är ett arbetssätt för elever på högstadiet. Anledningen till att lärarna i den här studien inte arbetar med vägledande och öppna undersökningar hävdar de är för att de vill ha kontroll över undervisningen. Vidare visar studien att lärare inte gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod i den mån tidigare forskning visar är möjligt. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>
45

Från NV till NO

Blanco, Roberto January 2008 (has links)
<p>This paper deals with how science teachers in the Swedish secondary school choose the content in the education they give to the pupils. What are the reasons for their choices and what do they think of the purpose of science in secondary school? Through interviewing science teachers the investigation shows that there are three different views of how to choose content in the science education: one focuses on the processes of science itself, one integrates the socio-cultural aspects and one emphasizes the interests of the pupils</p>
46

Elevers attityder till de naturorienterande ämnena : en jämförelse mellan år 4-6 och år 7-9 / Students attitudes against the science subjects : a comparison between years 4-6 and years 7-9

Johansson, Louice, Pedersen, Mikael January 2003 (has links)
<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande ämnena ändrats mellan år 4-6 och år 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett när vi varit på olikaskolor under vår utbildning, därför ville vi med vår forskning se om det stämde även på den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkätundersökning för elever i år 4-9. Resultatet för denna visade att elever i år 7-9 hade en mer negativ attityd till NO än elever i år 4-6. Då flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med läroböcker bestämde vi oss för att undersöka även detta. Det gjordes genom ett antal observationer där vi studerade hur lärare och elever arbetade med läroböckerna. För att mer ingående få förståelse för hur detta arbete upplevdes gjorde vi även intervjuer med lärare och elever. För att få en klarhet i vilka förutsättningar som läroböckerna skapar för skolarbetet, gjorde vi en utvärdering av dessa. Slutligen förde vi en diskussion där vi kopplade ihop de empiriska studierna med den tidigare forskningen för att skapa en helhet. </p> / <p>The purpose with our work was to inquire about students attitudes to science subjects and if they change between years 4-6 and years 7-9. This is something we believe we have noticed when we spent time in different schools throughout our education and therefor we wanted, with our research, to see if that was the case with the school we studied. To examine the attitude to science subjects, we started with a questionnaire among students in years 4-9. The result showed us that the students in years 7-9 had a more negative attitude to science subjects, than those in years 4-6. We decided to research this too, when a few students answered thet they didn´t like to work with textbooks. We did that by observing how teachers and students worked with textbooks. To get a more detailed understanding how they felt about this work we also interviewed teachers and students. To get an enlightenment to what conditions textbooks create for schoolwork, we did an evaluation of them. Finally we conducted a discussion in which we connected the epiric studies with the earlier research to create an entirety.</p>
47

Elevers attityder till de naturorienterande ämnena : en jämförelse mellan år 4-6 och år 7-9 / Students attitudes against the science subjects : a comparison between years 4-6 and years 7-9

Johansson, Louice, Pedersen, Mikael January 2003 (has links)
Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande ämnena ändrats mellan år 4-6 och år 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett när vi varit på olikaskolor under vår utbildning, därför ville vi med vår forskning se om det stämde även på den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkätundersökning för elever i år 4-9. Resultatet för denna visade att elever i år 7-9 hade en mer negativ attityd till NO än elever i år 4-6. Då flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med läroböcker bestämde vi oss för att undersöka även detta. Det gjordes genom ett antal observationer där vi studerade hur lärare och elever arbetade med läroböckerna. För att mer ingående få förståelse för hur detta arbete upplevdes gjorde vi även intervjuer med lärare och elever. För att få en klarhet i vilka förutsättningar som läroböckerna skapar för skolarbetet, gjorde vi en utvärdering av dessa. Slutligen förde vi en diskussion där vi kopplade ihop de empiriska studierna med den tidigare forskningen för att skapa en helhet. / The purpose with our work was to inquire about students attitudes to science subjects and if they change between years 4-6 and years 7-9. This is something we believe we have noticed when we spent time in different schools throughout our education and therefor we wanted, with our research, to see if that was the case with the school we studied. To examine the attitude to science subjects, we started with a questionnaire among students in years 4-9. The result showed us that the students in years 7-9 had a more negative attitude to science subjects, than those in years 4-6. We decided to research this too, when a few students answered thet they didn´t like to work with textbooks. We did that by observing how teachers and students worked with textbooks. To get a more detailed understanding how they felt about this work we also interviewed teachers and students. To get an enlightenment to what conditions textbooks create for schoolwork, we did an evaluation of them. Finally we conducted a discussion in which we connected the epiric studies with the earlier research to create an entirety.
48

Från NV till NO

Blanco, Roberto January 2008 (has links)
This paper deals with how science teachers in the Swedish secondary school choose the content in the education they give to the pupils. What are the reasons for their choices and what do they think of the purpose of science in secondary school? Through interviewing science teachers the investigation shows that there are three different views of how to choose content in the science education: one focuses on the processes of science itself, one integrates the socio-cultural aspects and one emphasizes the interests of the pupils
49

Elevers intresse som grund : En kvalitativ studie i årskurs sex om vad elever finner intressant inom den naturorienterande undervisningen.

Modin, Ida, Östemar, Linnéa January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs. / The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.
50

Lärande i och för verkligheten : En systematisk litteraturstudie om lärande i autentiskasituationer inom undervisning i naturvetenskap för årskurs4-6

Pettersson, Madeleine January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Page generated in 0.1141 seconds