Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.

Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

SAMMANFATTNING Studien belyser vid vilket ämnesinnehåll undersökande undervisning används i matematik respektive No i årskurserna 4–6. Studien lyfter även skäl till varför man väljer att inkludera undersökande moment i undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på när och varför undersökande undervisning används samt för att se om det råder en skillnad mellan matematik och No. Vår studie är baserad på John Deweys teori kring learning by doing. Det handlar om att göra eleverna aktiva i sin lärandeprocess. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare med varierad erfarenhet. Samtliga lärare undervisade inom både matematik och No. Studiens resultat visade att tillgängligheten till material, möjligheten till att konkretisera och att införa praktiska moment i undervisningen påverkade ämnesinnehållet och var skäl till varför lärare använde undervisningsformen. Studien visade även att lärare främst plockade in undersökande moment vid ämnesinnehåll som geometri och taluppfattning och tals uppfattning inom matematiken medan det inom No var NTA-lådorna som styrde vilket ämnesinnehåll de arbetade undersökande med.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>

<p>The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: </p><p>1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? </p><p>2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? </p><p>3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions?</p><p>Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. </p><p>The result from the first problem consists of the descriptive categories: <i>Science methodology</i> and <i>Oral and written use of language</i>. </p><p>The result from the second problem consists of the descriptive categories: T<i>he students´ ability to use science knowledge in different contexts</i>, <i>The students´ ability to use science vocabulary</i>, <i>The students´ ability to develop science knowledge</i>, and <i>The students´ behavior</i>. </p><p>The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, <i>As a material for discussion</i>, and <i>As a way to communicate objects to students</i>.</p> / <p>Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: </p><p>1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning?</p><p>2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? </p><p>3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier?</p><p>Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. </p><p>Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Det naturvetenskapliga arbetssättet </i>och <i>Muntlig och skriftlig språkanvändning</i>. </p><p>Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: <i>Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang</i>, <i>Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket,</i> <i>Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap</i> och <i>Elevens beteende</i>. </p><p>Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och <i>Som ett sätt att förmedla målen till eleverna</i>. </p>

The purpose of this research is to survey and describe some science teachers’ conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: 1. Which assessment methods form the basis for science teachers’ marking process? 2. Which knowledge qualities are assessed and marked by science teachers? 3. How do science teachers use national curriculum and marking criterions? Five qualitative interviews of science teachers were performed. The interview material was analyzed by a phenomenographical analysis method. The result from the first problem consists of the descriptive categories: Science methodology and Oral and written use of language. The result from the second problem consists of the descriptive categories: The students´ ability to use science knowledge in different contexts, The students´ ability to use science vocabulary, The students´ ability to develop science knowledge, and The students´ behavior. The result from the third problem consists of the descriptive categories: As a support in the marking process, As a material for discussion, and As a way to communicate objects to students. / Undersökningens syfte är att kartlägga och beskriva några NO-lärares uppfattningar om vilka bedömningskriterier de använder vid betygssättning. Frågor som är relevanta för den här undersökningen är följande: 1. Vilka bedömningsformer utgör underlag för NO-lärares betygssättning? 2. Vilka kunskapskvaliteter bedömer och betygssätter NO-lärare? 3. Hur använder NO-lärare nationella kursplaner och betygskriterier? Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med NO-lärare. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenografisk analysmetod. Resultatet av den första frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Det naturvetenskapliga arbetssättet och Muntlig och skriftlig språkanvändning. Resultatet av den andra frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Elevens förmåga att använda den naturvetenskapliga kunskapen i olika sammanhang, Elevens förmåga att använda det naturvetenskapliga språket, Elevens förmåga att utveckla sin naturvetenskapliga kunskap och Elevens beteende. Resultatet i den tredje frågeställningen består av beskrivningskategorierna: Som ett stöd för betygssättningen, Som ett diskussionsunderlag och Som ett sätt att förmedla målen till eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ bedömning kan stödja elevers lärande och intresseutveckling i den naturorienterande undervisningen. Hur beskriver lärare den formativa bedömningens roll för att stödja elevers lärande i och intresse för de naturorienterande ämnena? Hur använder lärare medierande redskap för att genom formativ bedömning stödja elever i den naturorienterande undervisningen? Studien har en kvalitativ ansats och metoden utgörs av intervjuer och observationer. Resultatet visar att formativ bedömning kan stödja elevers lärande genom att aktivera dem i deras individuella inlärningsprocess och främja utvecklingen av deras självbedömningsförmåga. Studien visar också att lärarna blir stimulerade till att utforma en varierande undervisning som inkluderar samtliga elever och ger dem möjligheten att bli stöttade i sin proximala utvecklingszon av andra mer kompetenta personer i klassrummet. Studien antyder att formativ bedömning kan stödja elevernas intresseutveckling för de naturorienterande ämnena, men resultatet är inte övertygande. Samtliga observerade lärare stödjer eleverna formativt i den naturorienterande undervisningen genom medierande redskap. Språkliga redskap tillämpas för att aktivera eleverna i inlärningsprocessen och för att aktivera dem som resurser för andra elever i undervisningen, medan artefakter främst används för att synliggöra lämpliga strategier i arbetsprocesser samt låta eleverna uppvisa förmågor. Avslutningsvis visar denna studie också att formativ bedömning kan stödja elevernas lärande i naturvetenskap eftersom den formativa bedömningskulturen i kombination med ett tillåtande klassrumsklimat tillåter att eleverna använder varandra som resurser i inlärningsprocessen. / <p>NO</p>

I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>

Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om lärares uppfattningar om utomhuspedagogiken inom förskoleklass till årskurs tre. I denna undersökning användes intervjuer och enkäter för att samla in information. Vi intervjuade nio verksamma lärare inom F-3 som ansågs som goda exempel på utomhuspedagoger. Dessa lärare hade olika lång erfarenhet samt olika typer av utbildning inom utomhuspedagogik. Den andra forskningsmetoden som användes var en kvantitativ webbenkät vilket 81 lärare inom årskurserna F-3 runt om i Sverige besvarade. Resultaten av undersökningen stämmer överens med vad tidigare forskning säger om utomhuspedagogik som en undervisningsform. Resultaten visar att lärare främst ser många möjligheter med utomhusundervisning som elevernas mående och lärande. Lärare framför en del svårigheter som främst är i form av begränsningar som är utom lärarens kontroll, exempelvis sämre väderförhållanden samt brist på resurs. Denna undersökning visar även att majoriteten av lärarna är överens om att utomhuspedagogik är en undervisningsform som bidrar till inkludering, och detta på grund av utomhusmiljöns möjligheter. De intervjuade lärarna anser att lärarens attityd är avgörande om det blir en lyckad utomhuspedagogik eller inte. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about teachers' perceptions of outdoor education regarding pupils aged 6-9. In this study, interviews and questioners were used to collect information. We interviewed nine active teachers for ages 6-9, which were considered as good examples of outdoor educators. These teachers had different work experience as well as different types training in outdoor education. The questioners consisted of quantitative online surveys, which were answered by 81 teachers for ages 6-9 around Sweden. The results of the surveys are consistent with previous research about outdoor pedagogy as a form of teaching. The results show that teachers mainly see many opportunities with outdoor teaching such as student learning and prosperous. The teachers in this study present some difficulties that are mainly in the form of limitations that are beyond the teacher's control, such as poor weather conditions and lack of resources. This study also shows that the majority of teachers agree that outdoor education is a form of teaching that contributes to inclusion, because of the possibilities that the outdoor environment presents. The interviewed teachers believe that the teacher's attitude decides whether it will be a successful outdoor education or not.