IASB påbörjade utvecklingsarbetet av en ny standard efter den globala finanskrisen då den nuvarande standarden IAS 39 kritiserats hårt från flera håll för att vara för komplicerad och bristande i sin redovisning av finansiella tillgångar. IASB:s arbete resulterade i färdigställandet av IFRS 9 år 2016 med syfte att ersätta IAS 39 gällande finansiella instrument. Tillämpningen av IFRS 9 kan påverka ett företags finansiella tillgångar annorlunda gällande klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Det är möjligt att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Problemet inom de olika metoderna är den subjektivitet i redovisningen av finansiella tillgångar.Studien är en komparativ analys med en förutsägande karaktär utifrån typfall för att utreda hur en övergång från IAS 39 till IFRS 9 påverkar ett företags finansiella tillgångar. Typfallen i studien ämnar belysa väsentliga skillnader inom klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning och hur dessa skillnader påverkar de kvalitativa egenskaperna sett ur ett intressentperspektiv.Den redovisningstekniska analysen belyser de mest väsentliga skillnaderna som påverkar ett företags finansiella tillgångar. Den redovisningstekniska skillnaden analyseras därefter utifrån aktieägares och Finansinspektionens perspektiv för att undersöka hur IASB:s kvalitativa egenskaper påverkas. Aktieägare efterfrågar information som påverkar deras ekonomiska beslutsfattande och utvärdering. Finansinspektionen efterfrågar information som bidrar till en ökad finansiell stabilitet hos företagen.Syftet med studien är således att belysa de mest väsentliga skillnader mellan IAS 39 och IFRS 9 samt hur standardövergången påverkar aktieägare och Finansinspektionen utifrån IASB:s kvalitativa egenskaper. Studien illustrerar skillnaderna för klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning separat för att förtydliga väsentliga förändringar som uppstår vid en övergång från IAS 39 till IFRS 9. Studien redogör för de olika klassificeringsmöjligheterna med egna begrepp för lättare läsförståelse och en modifierad intressentmodell för analys av IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet i studien indikerar att tillämpningen av IFRS 9 är främst av redovisningsteknisk karaktär i hur den finansiella informationen presenteras. Den yttersta skillnaden mellan IAS 39 och IFRS 9 avser nedskrivningsförfarandet av de finansiella tillgångarna.Aktieägarna påverkas positivt vid en standardövergång eftersom IFRS 9 i större utsträckning stärker IASB:s kvalitativa egenskaper. Finansinspektionen påverkas inte i samma grad som aktieägare. Den däremot mest signifikanta och möjligtvis mest positiva effekten vid en standardövergång för tillsynsorganet är att företagens finansiella stabilitet ökar. / IASB began the process of developing a new accounting standard after the global financial crisis. The current standard IAS 39 received criticism of being too complicated and lacking in its financial accounting of financial assets following the financial crisis. IASB’s process resulted in the completion of IFRS 9 which purpose is to replace the current standard IAS 39 concerning financial instruments. The implementation of IFRS 9 may affect a company’s financial assets differently concerning classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. Financial assets can be measured at either fair value or amortized cost. The problem regarding these methods is the subjectivity of valuation of the financial assets.This paper applies a comparative analysis with the purpose of predicting the effects a transition from IAS 39 to IFRS 9 will have on a typical company’s financial assets. The hypothetical cases purpose is to highlight the most distinct differences between standards regarding classification, reclassification, recognition, measurement and impairment. The distinct differences are then analysed from an accounting perspective and a modified stakeholder theory.The technical analysis highlights the differences regarding the accounting treatment of a company’s financial assets. The analysis continues with an analysis on how IASB’s qualitative characteristics of accounting diverge between the standards for shareholders and Finansinspektionen. Shareholders request information which may influence their economic decision and assessment. Finansinspektionen request information and effects which will have a positive impact on a company’s financial stability.The purpose of this paper is thus to highlight the most distinct differences between IAS 39 and IFRS 9 as well as examining how the transition might affect shareholders and Finansinspektionen based on IASB’s qualitative characteristics. This paper illustrates the accounting treatment of classification, reclassification, measurement and impairment separately to elucidate the impact from a transition from IAS 39 to IFRS 9. This paper describes the different options for classification with additional terms to increase readability and a modified stakeholder theory to analyse IASB’s qualitative characteristics. The results of this paper indicate that the implementation of IFRS 9 led to changes mostly of technical nature in how to present the financial information. The most substantial difference between IAS 39 and IFRS 9 regards to the impairment treatment of financial assets.The shareholders are positively affected after a transition to IFRS 9 because the change strengthens IASB’s qualitative characteristics in a greater extent. Finansinspektionen is not affected to the same degree as shareholders. Although the most significant and positive effect for the regulatory institution with a transition may lead to increased financial stability.This paper is hereinafter written in Swedish.

1 januari 2018 infördes en ny redovisningsstandard för reglering av finansiella instrument, IFRS 9, som ersatte föregångaren IAS 39. Finansiella instrument är ett område som varit diskuterat under många års tid och blev ännu mer i fokus efter finanskrisen 2008. IAS 39 var länge kritiserad för att vara komplex, innefatta flera problem och ett av de mestomdiskuterade områden var bland annat hur kreditförluster redovisades. Införandet av den nya standarden medförde skillnader i hur finansiella instrument klassificeras, värderas och hur nedskrivning tillämpas. Alla svenska börsnoterade bolag ska använda IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning, men de som främst kom att påverkas av standardbytet var dockfinansiella bolag. Införandet av IFRS 9 kom att leda till förändringar i bolagens finansiella rapportering och då standarden endast varit i kraft under ett års tid fanns få studier om vilka effekter standardbytet faktiskt har haft. Med grund i detta avser denna studie att bidra tillforskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 9 har haft på svenska bankersfinansiella redovisning. Studien genomförs med hjälp av en dokumentanalys med komparativa inslag av tre svenskabankers finansiella rapporter. Empirin sammanställs i tabeller och text för att sedan mynna ut i ett konsoliderat undersökningsresultat. Därefter analyseras empirin för att belysa skillnader som uppkommit i hur bankerna tillämpar redovisning av sina finansiella tillgångar efterinförandet av IFRS 9. Utöver detta syftar studien även till att analysera förändringen ur ett intressentperspektiv. De största skillnaderna som IFRS 9 medfört ligger i hur de finansiella tillgångarna klassificeras och hur nedskrivning tillämpas. Den nya nedskrivningsmodellen utgår frånförväntade kreditförluster till skillnad från föregångaren i IAS 39 där en tillgång endast skrevsned till följd av en faktisk förlusthändelse. Studien visar att de nya klassificeringskategorierna under IFRS 9 lett till en minskning i tillgångarnas redovisade värde till följd av omklassificering och nedskrivning i alla studerade fall. Den nya nedskrivningsmodellen har resulterat i en markant ökning av bankernas kreditförlustreserver och de förändradeklassificeringarna och nedskrivningen har lett till en minskning i bankernas egna kapital. IFRS 9 har fått en positiv inverkan på bankernas finansiella rapporter sett ur ett intressentperspektiv. Detta eftersom standardbytet haft en positiv effekt på flera av de kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Studien visar på övergångseffekter som bytet från IAS 39 till IFRS 9 har inneburit. Vid studiens genomförande befinner sig ekonomin i en högkonjunktur vilket kan ha påverkat utfallet, vid övergången till en lågkonjunktur kan ytterligare väsentliga effekter uppkomma. / On January 1, 2018, a new accounting standard became effective for the regulation of financial instruments, IFRS 9, which replaced the predecessor IAS 39. Financial instruments are a subject that has been discussed frequently for many years and became even more in focus after the financial crisis in 2008. IAS 39 have been criticized for being complex, include several problems and one of the most controversial areas was how credit losses were reported. The introduction of the new standard resulted in differences in how financial instruments are classified, valued and how impairment is applied. All public companies in Sweden must use IFRS when preparing their consolidated financial statements, but those that primarily was affected by the standard replacement was financial companies. The introduction of IFRS 9 led to changes in the financial reporting and since the standard only has been effective for a year, few studies have been made on what effects the standard change has brought. Based on this, the study aims to contribute to the research area by examining which transition effects IFRS 9has implied to the financial statements of Swedish banks. This study is using a document analysis with comparative elements on the financial reports of three Swedish banks. The empirical data is compiled in tables and text, and then a consolidated result is made. Subsequently, the empirical data is analyzed to illustrate differences that have arisen in the accounting of financial assets after the introduction of IFRS9. In addition, this study aims to investigate how stakeholders’ perception of the financial reports is affected by the new standard, this is done with regard to their decision making. The main differences that IFRS 9 entails is how the financial assets are classified and how impairment is applied. The new impairment model is based on expected credit losses, unlike the predecessor in IAS 39, where impairment only were applied as a result of an actual loss event. This study shows that the new classification categories under IFRS 9 led to a decrease in the reported value of the assets as a result of reclassification and impairment. The new impairment model has resulted in an increase in the reserve for expected credit losses and the result of the new classification categories and the impairments was a decrease in equity. IFRS9 has had a positive impact on the stakeholders' perception of the financial reports and opportunities to make decisions. This is because the standard change had a positive effect on several of the qualitative characteristics of accounting. This study shows the transition effects that the change from IAS 39 to IFRS 9 has entailed. During this study, the economy is in a boom, which may have affected the outcome. When the economy transitions to a recession, further significant effects can arise. This paper is written in Swedish.

I denna studien har 97 företag på Stockholmsbörsens Large Cap undersökts för de finansiella åren 2016 och 2017. Syftet med studien har varit att förklara sambandet mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde för företag på den svenska aktiemarknaden samt att analysera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning som utförts på utländska marknader. Det innebär att goodwillnedskrivningens värderelevans har undersökts för att se om företagens börsvärde påverkas när nedskrivning av goodwill görs samt om informationen påverkar investerarens beslut. För att undersöka det har vi utgått från en modell som har tillämpats av andra forskare. Modellen innefattar variablerna börsvärde, eget kapital, resultat före skatt, redovisad goodwill och nedskrivning av goodwill; och information om dessa har inhämtats från företagens årsredovisningar. Undersökningen gjordes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Det positiva sambandet mellan börsvärde och eget kapital och resultat före skatt som resultatet påvisade innebar att vi kunde anta att aktiemarknaden i stort är värderelevant. För att undersöka goodwillnedskrivningarnas värderelevans krävdes det att redovisad goodwill var en värderelevant variabel vilket resultatet visade. Ett positivt samband kunde påvisas mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde, vilket indikerar att det inte är värderelevant. Detta tyder på att dessa nedskrivningar inte ger investerare någon tillförlitlig information i investeringsbeslut. / In this study 97 companies from Nasdaq Stockholm´s Large Cap has been examined for the financial years 2016 and 2017. The purpose of the study has been to explain the correlation between goodwill impairment loss and market value for companies on the Swedish market and to analyze and compare the study´s results with previous research that has been found on foreign markets. This means that the value relevance of goodwill impairments has been examined to see if the companies´ market value is affected when goodwill impairment loss is made and if the information affects the investors decision. A model previously used by other researchers has been applied to examine this. The model includes the variables market value, book value, pre-tax profit, carrying value of goodwill and goodwill impairment loss; and information about these has been collected from the companies’ annual reports. The study was done using a multiple regression analysis. The positive correlation between market value and the variables of book value and pre-tax profit means that we could assume that the stock market is value relevant. In order to investigate the value relevance of goodwill impairment loss it was required that reported goodwill was a value relevant variable, which the result showed. A positive correlation could be demonstrated between impairment of goodwill and market capitalization, which indicates that it is not value relevant. This indicates that these impairment losses do not give investors any reliable information in investment decisions.

<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

Efter den globala finanskrisen år 2008 riktades en stor kritik mot standarden IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Denna kritik grundade sig i att standarden var allt för komplicerad. Detta påpekades redan vid dess publicering år 1999. Som svar på denna kritik började IASB att ta fram en ny standard, IFRS 9 Finansiella Instrument, som blev obligatorisk att tillämpa från och med 1 januari år 2018. Vid tillämpning av IFRS 9 kommer företag ges bättre förutsättningar för att utforma en redovisning som tillhandahåller en mer rättvisande bild av hur risker med finansiella instrument hanteras. Motsvarande standard i K3 finns i regelverkets kapitel 11 respektive kapitel 12. Vid tillämpning av kapitel 11 redovisas tillgångar enligt anskaffningsvärdet och vid tillämpning av kapitel 12 används verkligt värde. Vilket kapitel som ska följas är upp till användarna av regelverket. K3 bygger i grunden på ”IFRS for SMEs”. Onoterade svenska moderbolag har möjlighet att välja om de vill tillämpa K3 eller IFRS. Detta val har på senare år blivit ett strategiskt val för bolagen. Denna uppsats är en kvalitativ studie som bygger på en abduktiv ansats. I studien presenteras en komparativ analys som med hjälp av typfall utreder skillnader som kan uppkomma om svenska onoterade moderbolag väljer att frivilligt tillämpa IFRS eller tillämpar K3. Skillnaderna mellan de olika standarderna som undersöks är begränsade till klassificering, värdering och nedskrivning. Typfallen är konstruerade för att tydligt visa de skillnader som uppstår i redovisningen av just dessa områden och hur de påverkar moderbolagens finansiella ställning ur ett intressentperspektiv. I denna studie har en avgränsning gjorts att endast behandla de primära intressenterna, aktieägare och långivare. I analysen belyses de mest väsentliga skillnader som uppstår vid redovisningen och som påverkar moderbolagens finansiella ställning. De skillnader som framkommit i typfallen har analyserats utifrån de valda intressenternas perspektiv. Detta för att se vilken tillämpning som är mest fördelaktig. Både aktieägare och långivare efterfrågar sådan information som kan påverka deras beslutsfattande. I analysen granskas också hur väl de båda regelverken tillämpar sina kvalitativa egenskaper. Syftet med studien är att visa hur ett svenskt onoterat aktiebolags val av regelverk påverkar redovisningen av deras finansiella tillgångar. Genom att belysa de mest väsentliga skillnaderna mellan IFRS 9 och K3s kapitel 11 syftar studien vidare på att tillföra kunskap om de distinktioner som förekommer mellan regelverken. Denna kunskap kommer i sin tur att visa hur valet av regelverk påverkar den finansiella informationen utifrån ett intressentperspektiv. Resultatet av studien utmynnar i att det förekommer skillnader mellan regelverken gällande redovisning av finansiella tillgångar. De främsta skillnaderna uppstår vid de olika regelverkens grad av försiktighet, speciellt avseende nedskrivning. Slutsatsen är att finansiella tillgångar redovisade i enlighet med IFRS 9 beskriver den ekonomiska verkligheten bättre ur ett intressentperspektiv. På så vis kan aktieägare och långivare få bättre underlag för ekonomiska beslut. / Following the global financial crisis in 2008, a major criticism was made of the standard IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. This criticism was based on the fact that the standard was all too complicated. This was already pointed out at the time of its publication in 1999. In response to this criticism, the IASB began to produce a new standard, IFRS 9 Financial Instruments, which became mandatory from January 1, 2018. When applying IFRS 9, companies will be given better prerequisites for to design an account that provides a more accurate picture of how risks with financial instruments are managed. Corresponding standards in K3 are contained in chapter 11 and chapter 12 of the regulation. For the application of Chapter 11, assets are reported at purchase value and, in applying Chapter 12, fair value is used. Which chapter to be followed is up to the users of the regulation. K3 is basically based on "IFRS for SMEs". Unlisted Swedish parent companies have the option to choose whether to apply K3 or IFRS. In recent years, this choice has become a strategic choice for the companies. This essay is a qualitative study based on an abductive approach. The study presents a comparative analysis that, by typing, investigates differences that may occur if Swedish unlisted parent companies choose to voluntarily apply IFRS or apply K3. The differences between the different standards examined are limited to classification, valuation and impairment. Types are designed to clearly show the differences that arise in the accounting of these areas and how they affect the parent company's financial position from a stakeholder perspective. In this study, a delimitation has been made to treat only primary stakeholders, shareholders and lenders. The analysis highlights the most significant differences that arise in the accounts and affect the parent company's financial position. The differences found in the cases have been analyzed from the perspective of the primary stakeholders. This to see which application is most beneficial. Both shareholders and lenders demand information that may affect their decision making. The analysis also examines how well the two regulations apply their qualitative properties. The purpose of the study is to show how a Swedish unlisted company's choice of regulatory framework affects the accounting of their financial assets. By highlighting the most significant differences between Chapter 11 of K3 and IFRS 9, the study aims at providing knowledge about III the distinctions that occur between the regulations. This knowledge, in turn, will show how the choice of regulatory framework affects financial information from an interest perspective. The result of the study suggests that there are differences between the rules governing accounting for financial assets. The main differences arise from the degree of caution of the various regulations, especially regarding impairment. The conclusion is that financial assets reported in accordance with IFRS 9 describes the economic reality better from a stakeholder perspective. In this way, shareholders and lenders can get better basis for financial decisions. This paper is written in Swedish.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

År 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Dessa internationella redovisningsstandarder har som mål att skapa jämförbara, transparenta, relevanta, tillförlitliga och begripliga finansiella rapporter vilka behövs för att fatta ekonomiska beslut. Användandet av IFRS ökar inte bara inom EU utan också länder utanför EU, så som Kanada, Ryssland och Japan. Vid införandet av IFRS gick många bolag från att redovisa avskrivning av goodwill, till att göra nedskrivningstest enligt IAS 36 p. 134 och skriva ned goodwill vid behov. Användningen av nedskrivning av goodwill istället för avskrivning kan ge en klarare bild av företagen för intressenter. Det existerar dock kritik mot hur IAS 36 p. 134 och dess föreskrivningar för nedskrivningar tillämpas i redovisningspraxis. Tidigare studier i ämnet harmonisering, har visat att arbetet med att skapa jämförbarhet i praxis inte alltid lyckas. Samtidigt är differentieringen mellan anglosaxiska och kontinentala redovisningssystem inte lika tydliga idag som de varit i det förflutna. Detta gör det intressant att undersöka harmoniseringen och jämförbarheten i redovisningspraxis i företag, med länder som inte är medlemmar i EU. Genom en komparativ studie mellan länderna Kanada, Ryssland och Japan undersöks till vilken grad de tillämpar IFRS och vilken skillnad som existerar mellan de olika länderna.Studien använder sig av ett abduktivt förhållningssätt och syftar till att göra en komparativ studie över hur 85 företag redovisar nedskrivning av goodwill i länderna Kanada, Japan och Ryssland. En kvalitativ ansats, med en komparativ design används i första hand eftersom denna studie syftar till att undersöka harmoniseringsprocessen och dess kontinuerliga utveckling.Resultatet i studien visar att företagen i de tre länderna skiljer sig åt i vilken utsträckning som de redovisar enligt IAS 36 p. 134, som behandlar nedskrivning av goodwill. De kanadensiska företagen följer i genomsnitt paragraferna under IAS 36 p. 134 bättre än de andra länderna, medan resultatet för de företag som tillämpar nedskrivning av goodwill visar att de japanska företagen följer underparagraferna bäst.Slutsatsen som kan dras är att beroende på ett lands redovisningstradition samt vilka redovisningsprocesser som länderna använder, så kommer företagen följa internationella redovisningsprinciper i olika utsträckning. / In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to prepare their consolidated financial statements in accordance with IFRS. These international accounting standards aim at creating comparable, transparent, relevant, reliable and comprehensible financial statements that are needed to make financial decisions. The use of IFRS increases not only within the EU but also in countries outside the EU, such as Canada, Russia and Japan. When introducing IFRS, many companies failed to write impairment tests under IAS 36, p. 134, and write down goodwill if necessary. The use of goodwill write-downs instead of depreciation can provide a clearer picture of the companies for stakeholders. However, there is criticism of how IAS 36, p. 134, and its provisions for impairment are applied in accounting practice.Earlier studies in the subject of harmonization have shown that the work of creating comparability in practice does not always succeed. At the same time, the differentiation between Anglo-Saxon and Continental accounting systems is not as clear today as they have been in the past. This makes it interesting to investigate the harmonization and comparability of accounting practices in companies, with non-EU countries. A comparative study between Canada, Russia and Japan examines the extent to which they apply IFRS and the difference that exists between the different countries.The study uses an abductive approach and aims to make a comparative study of how 85 companies report goodwill impairment in the countries of Canada, Japan and Russia. A qualitative approach, with a comparative design, is used primarily because this study aims at examining the harmonization process and its continuous development.The result of the study shows that companies in the three countries differ to what extent they report in accordance with IAS 36, p. 134, which deals with write-downs of goodwill. Canadian companies, on average, follow the paragraphs of IAS 36, paragraph 134, better than the other countries, while the results of the goodwill impairment show that the Japanese companies comply best with the under-paragraphs.The conclusion that can be drawn is that depending on the country's accounting tradition and the accounting processes used by the countries, companies will comply with international accounting principles to a varying degree.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments. / Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.