<p>Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.</p>

The aim and focus of this study is to investigate how Swedish students’ effort affects the number of unanswered mathematical tasks for the PISA-tests in 2003 and 2012. The effort is measured partially by looking at students’ self-assessed effort invested in the test, but also by looking at how the count of unanswered tasks deviates in differ- ent parts of the test. Poisson regression is implemented as the primary method of investigation. The results from the regression indicates both that the students who reported a lower self-assessed effort tend to skip more tasks on average and also that students on average tend to skip more tasks in the end of the test. This indicates that the students’ effort is a crucial part to include in order to see how many tasks that are skipped in the test. It is also indicated that the effort is not constant during the whole test. The results also point out that the effect that effort has on unan- swered tasks is greater in 2003 compared to 2012. However, the count of unanswered tasks is on average higher for students in 2012. / Syfte och fokus för denna studie ligger i att undersöka hur svenska elevers ansträng- ning förklarar antalet överhoppade matematikuppgifter i PISA:s kunskapstest år 2003 och år 2012. Ansträngning mäts dels genom den ansträngning som eleverna själva uppskattar att de lade ned i testet, men också genom att undersöka hur antalet över- hoppade uppgifter varierar i olika placeringar i provhäftet. Poissonregression används som huvudsaklig metod i denna studie. Resultaten från regressionsanalysen indikerar både att elever som har angett att de har ansträngt sig mindre tenderar att i genom- snitt hoppa över fler uppgifter och även att elever i genomsnitt hoppar över fler upp- gifter i slutet av testet. Det här betyder att elevernas ansträngning är en viktig faktor för hur många uppgifter som hoppas över i testet och att ansträngningen inte är kon- stant genom hela testtillfället. Resultaten indikerar också att ansträngningens påver- kan på det förväntade antalet överhoppade uppgifter är starkare år 2003 än år 2012. Emellertid är antalet överhoppade uppgifter i genomsnitt högre för elever år 2012.

I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt enkätformulär som skickats ut till socionomstudenter vid svenska universitet. Vi har iakttagit det språkbruk som socionomstudenter förmedlar i enkätsvaren om diskursen: första linjens chef inom äldreomsorg. När pensionsavgångar inom arbetsfältet ökar och de äldre i befolkningen blir en växande demografisk grupp, är det i de akademiska utbildningarnas och äldreomsorgens intresse att erbjuda ett sätt för socionomstudenter att bli första linjens chefer. Med studien vill vi, med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt, ge en verklighetsbild av hur socionomstudenter resonerar kring första linjens chef. Med hjälp av diskursanalys har vi funnit diskurser i socionomstudenternas svar och dessa diskurser är: negativ verklighetssfär, socionomutbildningen, intresse, arbetsvillkor och kompetens/erfarenhet. Även om informanterna studerar vid olika svenska universitet, har vi funnit att det råder konsensus om den negativa verklighetssfären. Vi identifierar möjligheten att socionomstudenterna påverkas av den verklighetssfär som vidarebefordras av universiteten. Då vi har funnit ett bristande intresse om äldreomsorg och rollen som första linjens chef, frågar vi oss själva vem som är ansvarig för att belysa fältet - universitet eller studenter? Vi tar även hänsyn till ett möjligt behov av vidare introduktion för socionomer som nyligen utexaminerats, för att skapa ett eventuellt intresse av diskursen.

En teoretisk modell utvecklas för att undersöka relationen mellan basinkomst och arbetsutbud. Modellen förutsäger en kraftigare arbetsreducering hos låg- än hos högavlönade. Den förutsäger också en mindre reducering i en kontext med redan existerande bidragssystem. Dessa heterogena prediktioner simuleras med data för den svenska arbetsmarknaden och testas på existerande paneldata från ett randomiserat experiment med basinkomst i New Jersey (1968-1972). Den empiriska analysen ger stöd för heterogena effekter på basis av timlön genom att visa ett minskat arbetsutbud om 9-10 % hos försökspersoner med timlön under medianen, men ingen påvisbar minskning för dem med en timlön över medianen. De heterogena effekterna på basis av bidragssystemets generositet kunde varken bekräftas eller förkastas.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.</p>

<p>Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både</p><p>misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?</p><p>Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk</p><p>härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i</p><p>jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt</p><p>på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.</p><p>Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-</p><p>2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken</p><p>tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv</p><p>signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant</p><p>samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det</p><p>förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för</p><p>dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker,</p><p>som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.</p>

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar? Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls. Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996- 2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker, som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.

Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.