Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.

This thesis examines the subprime crisis in a Kindleberger framework as well as how the major banks in Sweden were affected. The thesis ties different events to the framework of Kindleberger and follows the stages he sees in a financial crisis, from the origination of the crisis due to speculation to suggested structural changes in the financial market. The effects upon Swedish banks are followed through the crisis and the effects upon the banks. Conclusions drawn are that the Kindleberger model is applicable to the subprime crisis in terms of components and not always chronologically. Swedish banks have regarding the magnitude of the crisis faired well, the problems causing the crisis are related to Moral hazard problems, regulators and rating institution.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Metod Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.   Resultat Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att bortförklara. Nordea använde sig främst av strategin minska händelsens anstötlighet, medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.

Att konsumenters beteende förändrats genom den tekniska utvecklingen är inget nytt. Idag ställs höga krav på tillgänglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att många branscher i Sverige måste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT är bankerna och ett direkt resultat av denna satsning är att det idag läggs ned allt fler lokalkontor till förmån för centraliserade IT-lösningar, såsom kundcenterenheter. Frågan är hur personalen på befintliga lokalkontor och kundcenter upplever denna utveckling. I denna studie undersöks relationen mellan Nordeas lokalkontor och kundcenter, om det finns motstånd till den pågående förändringen och om makt- och statusförhållanden mellan enheterna förändrats. Då kundcenteryrket är starkt förknippat med låg status torde detta påverka hur man från lokalkontoren ser på dessa centraliserade enheter som främst jobbar genom telefon. Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på kundcenter samt motsvarande chefer och medarbetare på lokalkontor inom Sveriges största bank, Nordea, undersöka upplevelsen av förändringen med bakgrund av den pågående omfördelningen av kunder och hur detta har påverkat de respektive enheterna. Analysen visar att maktbalansen är på väg att ändras till kundcenters fördel, dit alltmer resurser och ansvar fördelas, medan lokalkontorens roll inom organisationen är på väg att förändras. Statusen har förbättrats för kundcenter de senaste åren men är alltjämt fortfarande relativt låg i förhållande till lokalkontoren. Motstånd till denna förändring uppfattades i intervjuerna och nya strategier för att komma åt resursen, kunderna, från lokalkontoren var tydliga.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

<p>Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-inträde och en stark ekonomisk tillväxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig långsiktigt i konkurrensen på den estniska marknaden krävs en tydlig positionering av dess varumärke. ICA och Nordea är två företag med starka varumärken på den svenska marknaden, vilka dessutom är etablerade på den estniska marknaden. </p><p>Syfte: Syftet är att jämföra ICAs respektive Nordeas varumärkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krävs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. </p><p>Avgränsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kärnverksamhet. Inga kulturella aspekter kommer att beröras. Genomförande: Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer inom respektive företag. </p><p>Resultat: Fallföretagens respektive varumärkespositionering är relativt standardiserad. Dock anpassas företagens strategier något efter rådande marknadssituation i Estland.</p>

This research looks at how corporates manage crisis communication using press releases and social media channels. It aims to find out how the case corporations Nordea and  Samsung executed their crisis communication during the years 2016 and 2017.The dissertation draws upon literature on organizational crisis and reputation. It also reviews how companies could possibly react to a crisis, how press releases are usually formatted, and finishes with utilization of social media during the crises.In 2016, Samsung became the center of a crisis by the exploding “Note7” phones and Nordea was being mentioned in the “Panama Papers” for tax evasion. The data of the crisis cases has been collected using online ethnography and analyzed with the support of interviews with four crisis specialists. The interviewees were asked semi-structure questions in order to analyze the data  from a professional perspective. The dissertation did not only cover the content used, but also studied which channels where used and the timing of the statements.The findings revealed that Samsung took the “Note7” case seriously and had a bigger quantity of crisis messaging than Nordea on the “Panama Papers” case. Based on the messages, Samsung’s crisis communication length was five months and Nordea’s four. Samsung’s crisis communication showed major gaps in their timeframe and Nordea’s was more coherent. Nordea used long press releases with complex language compared to Samsung’s advertisement and international style. Samsung used a lot of infographics in social media compared to Nordea’s factual messages.The dissertation is relevant in regard to previous studies on this subject, which have shown utilization of press releases and social media during a corporation crisis. Therefore, the  dissertation contributes with new empirical understanding.

<p>Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.</p><p>Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.</p><p>Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.</p><p>Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.</p>

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal. Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion. Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen. Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.

The majority of researchers, believe that quality management is the aspect of strategy, a method strategically formed to gain competitive advantage. Quality must however, be managed in the sense that it fits the organization. Besides, organizations must also develop strategies to continuously improve and measure quality work. Historically, the view on quality has moved from an end-product focus in manufacturing organizations, to becoming a more holistic approach, incorporating all aspects of an organization. Today, there is no clear framework for how quality should be implemented in the most suitable way. However, strategic tools such as, TQM, Kaizen and Lean-production are used as means to achieve quality. The purpose of this study is to investigate how quality is managed and measured at an operational level at the corporate market department at Nordea, Jönköping. The research method used for the conduction of this study is a case study. The aim of the case study is to give an intensive description of how management work with quality at the corporate market department at Nordea, Jönköping. Thus, our sample is intrinsically bouned. Methods used for data collection, were two types of interviews with the corporate market department manager, and a questionnaire to the co-workers. The results have been analysed with the help of descriptive statistics. Through interviews, we have found that a qualified criteria for quality is when the right product is provided to the right customer by the high skilled employee, in order to achieve customer satisfaction. Quality work per-meates the whole office and it could be captured in two strategies: proactive and reactive. The former deals with the internal routine of work, more specif-ically; the Lean-meetings, coach-meetings, team work and quality measure-ment parameters, whereas the latter regards their continuous work with customer relations. Furthermore, identified tools at the corporate market de-partment at Nordea, Jönköping are; Lean-production, coach-meetings, ESI and CSI. These are well known by the co-workers, however, what can be further discussed is the implementation and fit of the tools with the organization. / Majoriteten av forskare tror att kvalitetsstyrning är en essentiell aspekt inom strategi för att uppnå konkurrensfördelar. Vidare måste kvalitet inte bara styras och implementeras på rätt sätt utan företag måste även utveckla strategier för att kontinuerligt förbättra samt mäta kvalitet. Historiskt sett, har fokus på vad kvalitet är förflyttat sig från slut produkten i tillverkningsindustrin till ett mer helhetskoncept som inkluderar alla delar av företag. Idag finns inget fast ramverk för hur kvalitets styrning skall implementeras på bästa sätt, dock kan TQM, Kaizen och Lean-produktion ses som hjälpmedel för att uppnå kvalitet. Syftet med studien är att undersöka kvalitetsstyrning på en operationell nivå samt att se hur kvalitetsförbättringar mäts på företagsavdelningen på Nordea i Jönköping. Den forskningsmetod som använts för den här studien är en fallstudie. Målet med studien var att ge en djupgående deskription av kvalitetsstyrningen på Nordeas företagsavdelning i Jönköping. Därför är vår målgrupp bunden till en specifik grupp. Metoder som användes var två olika intervjutyper med företagsavdelningschefen, samt en enkät till medarbetarna. Resultaten var senare sammanställda med hjälp av deskriptiv statistik. Från vår studie kan slutsatsen dras att ett kvalifiserat kriterium för kvalitet på Nordea Jönköpings företagsavdelning är, när den kompetenta medarbetaren erbjuder den rätta produkten till rätt kund för att uppnå kundnöjdhet. Kvalitetsarbetet genomsyrar hela organisationen och på företagsavdelningen kan man identifiera att de jobbar med kvalitetstyrning från två strategier; proaktiv och reaktiv. Proaktiva strategier berör interna arbetssätt, närmare bestämt; Lean-möten, Coach-samtal och kvalitetsmätnings parametrar. Reaktiva strategier är deras arbete för att få konkurrensfördel och stärka kund relationerna. Kvalitetsmätningsinstrumenten som är identifierade i arbetet på företagsavdelningen på Nordea Jönköping är: Lean-produktion, coach-samtal, ESI och CSI. Dessa är vedertagna av medarbetarna men vad som kan diskuteras är dock hur implementeringen av dessa verktyg är anpassad till organisationen.