<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

<p>The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén’s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz’s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer’s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.</p><p>The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.</p><p>The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones. Other options than marriage are ignored or described as faulty. At the same time, alternatives and resistance to the description of the good marriage and the roles of husband and wife are shown through distortions and discords. This can reveal the good marriage as a constructed ideal. Failure to conform to the expected roles and people standing outside the marital discourse, are ridiculed and described as deviant; but the mere existence of these failures makes the ideal seem less natural.</p>

<p>Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är:</p><p>1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån?</p><p>2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna?</p><p>3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat?</p><p>4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse?</p><p>Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen.</p><p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna.</p><p>Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.</p>

<p>Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.</p>

<p>Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual\2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment. The right balance between getting the help you need and want, and still experience the power too make your own decisions determines the level of satisfaction. The values and norms from childhood can influence what is seen as an optimal living-environment and what makes a home.</p>

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering. Resultatet visar på att de politiska intentionerna för skolan inte överensstämmer med den faktiska verkligheten.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är: 1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån? 2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna? 3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat? 4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse? Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna. Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.