No description available.

Sammanfattning/Abstract Ternström, Philip (2022). Professionens makt: en kritisk diskursanalys om tolkningsföreträde, normalitet och avvikelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet bidrar till forskning kring normalitet och avvikelse i en specialpedagogisk kontext. Genom att studera hur blivande specialpedagoger reproducerar eller kritiskt förhåller sig till en rådande diskurs kan man härigenom få inblick i hur jurisdiktionen mellan framför allt den neuropsykiatriska diskursen och den pedagogiska diskursen ser ut. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa vilka diskurser gällande konstruktioner av barn som avviker från normaliteten, företrädesvis genom att anses ha en neuropsykiatrisk funktionsvariant, en diagnos baserad NPF, eller mer allmänt en ”NPF-problematik” hos studenter på det specialpedagogiska programmet vid Malmö universitet. Studien vill vidare belysa skärningspunkten mellan den medicinska diskursen och den pedagogiska diskursen, och hur jurisdiktionen dem emellan ser ut. Teori Studien använder sig av ett flertal teoretiska begrepp för att kunna ringa in ämnet så bra som möjligt. Dels används en diskursanalytisk teoretisk ram där ett socialkonstruktionistiskt synsätt används för att förklara hur vi ser på världen. Till yttermera visso används teoretiska perspektiv inom professionsforskningen och inom normalitets- och avvikelseforskningen. Metod Som övergripande metod tar examensarbetet formen av en litteraturstudie, där material väljs ut genom en noggrann genomgång av databaser som innehåller examensarbeten av specialpedagogstudenter. Dessa analyseras sedan med hjälp av en kritisk diskursanalytisk metod där ett antal analysinstrument används: diskursrepresentation, värderande ord, modalitet och presupposition samt det för studien konstruerade begreppet plattityd. Resultat Studiens resultat visar att den neuropsykiatriska diskursen är starkt överrepresenterad inom det undersökta materialet. Inga undersökta examensarbeten uppvisar en kritisk hållning i sina analyser, även om kritik mot exempelvis diagnosbegreppet eller ett kategoriskt perspektiv kan synas i materialet. Specialpedagogiska implikationer Implikationerna för specialpedagogiken är framför allt en förståelse för hur den neuropsykiatriska diskursen har en i princip fullständig jurisdiktion över frågor som rör avvikelse inom förskola och skola. Detta innebär att specialpedagogutbildningen som den ser ut idag kan främjas av att tydligare visa på den kritik som faktiskt finns mot diagnosticeringskulturen och synen på avvikelse inom förskola och skola som i första hand medicinska problem i stället för pedagogiska diton.

Gayle Harling, Sarah (2018). Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – tolkningar och tillämpningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag:Studien förväntas bidra med ökad kunskap om vad begreppet ”barn i behov av särskilt stöd i förskolan” innebär och om hur förskollärare tolkar och resonerar kring fenomenet.Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Frågeställningarna är:•Vad inrymmer tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan?•Hur definierar förskollärare begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan och vilka kriterier utgår de ifrån när de bedömer om ett barn är i behov av särskilt stöd?•Vilka förutsättningar och vilket stöd menar förskollärare att de har i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?•Hur kan resultatet tolkas och vilka implikationer har det för den specialpedagogiska professionen inom förskolan?Teori- och metodansats:Kvalitativa intervjuer har genomförts på fem yrkesverksamma förskollärare i samma kommun. Arbetet har en fenomenologisk metodansats och bearbetningen av det empiriska materialet har inspirerats av Giorgis analysmetod för behandling av empiriska data inom den fenomenologiska metodologin.Resultat:Forskningsunderlaget vad gäller barn i behov av särskilt stöd i förskolan har visat sig vara bristfälligt. Officiella definitioner av barn i behov av särskilt stöd saknas i styrdokumenten för förskolan. Även övergripande riktlinjer för arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan saknas. Förskollärarna i studien baserar sina definitioner av begreppet på egna tolkningar och beskriver barn i behov av särskilt stöd framförallt som barn som avviker socialt och språkligt från normen i gruppen. Förskollärarna upplever att de har bristfälliga möjligheter att arbeta med de barn de anser är i behov av särskilt stöd med de resurser som är tillgängliga och det stöd som erbjuds i deras verksamheter.Specialpedagogiska implikationer:Studien har kommit att handla mycket om normalitet och avvikelse. Specialpedagogens roll kan vara att tillsammans med pedagoger diskutera och reda ut dessa begrepp med koppling till pedagogernas egen verksamhet. En viktig uppgift för specialpedagogen kan vara att arbeta förebyggande genom att hålla i fortbildning för- och handledning av pedagoger i exempelvis anknytningsfrågor och att jobba för att fenomenet barn i behov av särskilt stöd ses på ur ett helhetsperspektiv. Specialpedagogens roll bör även vara, i fall det är möjligt, att yrka för att hålla barnantalet nere i barngrupperna. Detta med tanke på de konsekvenser ett högt barnantal kan innebära för den pedagogiska miljön och för pedagogernas möjligheter att tillgodose barnens behov.

Vårt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik är ett brett och tvärvetenskapligt ämne och därav är bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förändrats från att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat på inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare och pedagoger på en friskola som vi fått reda på har varit i förändringsarbete med bland annat specialpedagogiken på skolan. Specialpedagogiken är i dagens skola en stor del som lärare måste förhålla sig till på något sätt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken är inget som lärare inte kommer i kontakt med i skolan. Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare på en friskola pratar om specialpedagogik och vilken betydelse specialpedagogiken har på skolan. Medvetenheten om specialpedagogik är inte centralt och självklart för alla lärarstudenter och lärare ute i skolorna. Vi har försökt att lyfta fram specialpedagogikens mångsidighet, att specialpedagogikens betydelse och förståelse kan skilja sig mellan individer. Lärare på friskolan betonar mentorskapets fördelar för att upptäcka och arbeta för att elever i behov av stöd ska få hjälp efter de behov som de har. Resurser och pengar är en stor bidragande orsak till att ambitionerna till detta är större än vad som i verkligheten kan åstadkommas. Ju mer kunskap och erfarenhet lärarna har om specialpedagogik ju tydligare blir deras bilder av specialpedagogikens innebörd. Nyckelforskare har i denna undersökning varit Vernersson som har hjälpt oss att få ett historiskt perspektiv över specialpedagogiken samt Olsson och Olsson som har förklarat begrepp som förekommer inom specialpedagogikens ramar från 1900-talet och framåt.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan har ett tankesätt där de försöker och vill få in det dagliga arbetet med inkludering i verksamheten. De är positiva till att alla barn har rätt att vara delaktiga och det finns en positiv syn på barnen, oavsett behov eller förutsättningar. / This study is about working with a kindergarten for all. The overall aim of this work is to study how teachers work with a preschool for all. There was an interest in knowing how educators can do to include all children regardless of needs and circumstances in the preschool. Another interest of this study is to find out what normalcy means for the teachers and how teachers treat an abnormal child in preschool. The method used is qualitative interviews with active educators in preschool. The results show that the teachers at the preschool have a mindset where they try and want to get into the daily work with the inclusion in preschool. They are positive that all children have the right to be involved and there is a positive view of the children, regardless of their needs or circumstances.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan.I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats.I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt. Det största hindret för integrering enligt vår undersökning är att eleverna växer ifrån varandra och därför blir integrering svårare ju äldre eleven blir.Handledare: Kristian LutzExaminator: Lena Lang

AbstractContribution to knowledge in the field of special educationThis study aims to contribute to practitioners being able to view the phenomenon of diagnoses in schools critically. There is also the hope that regardless of whether pupils are diagnosed or not that practitioners and school leaders in will be able to use some of the information in this study to inform their practice. AimThe purpose of this study is to deepen knowledge about diagnoses in schools to know which function they have and how they influence different actors. This study examines the phenomenon of diagnoses in school seen through the eyes of various experts who work in schools. Experts have been chosen as the focus for this study as they have knowledge and influence when it comes to interpreting school problems. Study questions•What function can a diagnosis have in schools?•How do different experts who work in schools view diagnoses?•How can development in the field of diagnoses and schools look? •What does this phenomenon say about how we view normality and deviancy in schools?TheoryThis study uses the theories of Michel Foucault, particularly concerning power and knowledge but also his theory about the “clinical gaze”. In addition I have used the theory of symbolic interactionism. The data used has been interpreted using a hermeneutic approach. MethodNine experts who work in schools have been interviewed in depth. All interviews have been recorded, transcribed and later analysed. Presentation of empirical evidenceThe interviewees describe the usefulness of their specialised knowledge and competence. They speak of the power that their knowledge gives them and how it can influence others in order to improve the child’s situation. They stress the importance of cooperation and communication between different actors and the correct use of resources. All of them describe the increase in diagnoses and some refer to how school itself contributes to this increase. In theory a diagnosis should not be needed but in reality it often is e.g. to get resources, but also because of the information that the evaluation can give. Lots of measures can, however, be taken without needing a diagnosis e.g. structured teaching, professional training, documenting, adapting lessons. Advantages from diagnoses can be increased understanding and resources. Disadvantages can be the risk of stigmatisation and that there is too much focus on the individual and not the environment. Normality/deviancy can be seen in different ways, for example as purely based on test results or more value-based. It becomes an issue when it creates problems for the individual or the surroundings.ImplicationsAll of the interviewees gave examples of how pupils with diagnoses could be helped in school. Nearly all examples given involve changes at the organisational level. The examples given such as consultation by experts, improving of the school environment, better training for teachers etc. could also be used to help pupils without diagnoses. One of the most useful measures taken can be the evaluation done by the school psychologist if it is able to give a clear picture of the pupil’s strengths and weaknesses. Though the specialist knowledge of the experts was acknowledged, perhaps the most important aspect mentioned by the interviewees is the importance of the relationships that all actors involved in school have with each other. ConclusionDiagnoses have become a part of school culture. The categories used in schools reflect the time and culture we live in but also our need to categorize in order to organize our thinking. Experts are there to spot deviancy and normality with their knowledge and clinical gaze but all the actors, including the pupils play their role in the process of categorising. They are clear risks with diagnoses, which means they should be used carefully and critically in schools. Perhaps the biggest risk is focus on the individual’s problems rather than the environments. Therefore it is perhaps better to use more descriptive categories that focus on the strengths and weaknesses of the individual and the environment.

Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva olika perspektiv på special-pedagogiskt stöd i ett arbetslag för skolår 8. Jag intervjuade elever, föräldrar, lärare och rektor för att se om jag kunde hitta några mönster som kan bidra till förbättring av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Jag fann tre nyckelbegrepp utifrån intervjuerna nämligen: syn på yrkesroll, syn på avskiljning och stigmatisering. / The purpose of this essay is to shed light on and describe different perspectives on special education in an eighth class in order to see if I through a discussion out of the results could improve the work with special education. I found three main ideas from the interviews with students, parents, teachers and headmaster, namely: different ways of looking at your profession, different ways of looking at dividing children in groups and stigmatization.

I den här studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i årskurs två och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassföreståndare för att belysa vikten av att formulera sig på ett professionellt och korrekt sätt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten är en allmän handling kan negativa värderingar av personens egenskaper påverka elevens framtid. Vi har även studerat hur processen ser ut som helhet, från planering till färdigställd IUP. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader går det att utläsa mellan de olika pedagogernas arbetssätt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra. Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar på väldigt olika sätt i tron om att deras arbetssätt är likvärdigt.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.