Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förståelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta gränsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat två barngrupper på två olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som påverkar positionstagandet. Under analysens gång växte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, gränsöverskridande samt möjligheter och begränsningar, som sedan analyserats med inspiration från ett normkritiskt perspektiv för att få syn på hur barnen träder över gränser utifrån de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka hur barn intar gränsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjälp av våra tre frågeställningar: Hur överskrider barn gränser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar gränsöverskridande? Hur ser möjligheter och begränsningar ut för olika barn? / <p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3. For this purpose, Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is the method used to examine the discourse of gender in textbooks on a textual, a scholastic and a societal level. The results show that the gender equality is high in the textbooks, both on an individual level as well as on a societal level. Most of the Spanish-speaking nationalities are represented in the textbooks, but the image given of Spanish and Latin American people is a templated, stereotypical one – especially the image of the native American.  Not much space is spared for the disabled or people with divergent sexuality in the textbooks, where the normally functioning, heterosexual person is a norm. If wanting to meet the demands in the curriculum and to be representative for the diversity in society, the authors of textbooks need to reconsider their strategy and include a great variety of people in their textbooks.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda könsroller och till en heterosexuell miljö. Skolan är en plats som ska vila på demokratiska och inkluderande värderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan är en arena som tenderar att reproducera orättvisor i samhället. Skolämnet idrott och hälsa kommer ofta i kontakt med frågor som rör genus och sexualitet. Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska läroböcker i ämnet idrott och hälsa utifrån genus och sexualitet. Med diskursanalys som metodologisk ansats har fem diskurser identifierats; kategoriseringsdiskursen, könsrollsdiskursen, mannen som vinnarediskurs, kvinnan som problemdiskurs samt heteronormativitetsdiskursen. Upprepade mönster i läroböckerna har identifierats sända ut traditionella och stereotypa budskap kring genus och sexualitet. Konsekvenser av nämnda diskurser är att elever riskerar att anamma de budskap och normer som läroböckerna förmedlar. Därmed finns en risk att exkludera elever som ej passar in skolans konstruktion av det normenliga, vilket kan ses som ett misslyckande utifrån skolans uppdrag och värdegrund.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang. Det döljer sig bakom olika kommentarer, blickar, konstig stämning, en vetskap om hur någon annan äter, olika normer i grupper, samt samhällets konstruktion av normer och stereotypa bilder. Det mest centrala för valet av mat verkar vara hur individen formas under uppväxten samt vilka sociala koder, normer samt regler som gäller i sammanhanget för tillfället. Vidare visade resultatet att ett indirekt grupptryck formas under uppväxten, vilket kopplas till Bourdieus teori, habitusbegreppet. / A large part of everyday life consists of eating in different social contexts in which choices all the time will be based on how and what to eat. The purpose of this study was to investigate how young people perceive that there is a direct or indirect peer pressure that can affect choice of food in different social contexts, and how peer pressure can look. In the study, five respondents aged 17-25 were interviewed. The results showed that there is a direct peer pressure in form of direct comments on how and what someone eats. The results also showed that an indirect peer pressure comes in different contexts. It hides behind various comments, looks, strange atmosphere, knowledge of how someone else eats, various standards groups, and society's construction of norms and stereotypes. The most central to the choice of food seemed to be how the individual is formed during childhood as well as the codes, norms and regulations that apply in the context of the moment. Furthermore, the results showed that an indirect peer pressure formed during childhood, which is linked to Bourdieu's theory of habitus

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått. Frågeställningen är: – Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år? – Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm? – Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen? – Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla.

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor. Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå.  Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument. När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön. Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas.   Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag. Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang. Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete. För att förstå volontärernas upplevelse av styrningen i deras arbete används här teorier om Kulturstyrning. För att lyfta in västerländska värderingar och normer används teorier om Orientalism, för att se hur volontärernas delade världsbild speglas i den kulturella kontext som volontärerna befinner sig i. Resultatet och analysen är begränsad till de intervjupersoner som deltar i denna studie, inga generaliseringar görs. Kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med fyra svenska volontärarbetare i Sydafrika och en observation av deras volontärarbete ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet visar att volontärerna inte upplever någon styrning från organisationen. Snarare är det en kulturstyrning som får volontärerna att utföra sitt arbete som de bör, där västerländska värderingar och normer att hjälpa andra människor är centrala. Analysen indikerar att volontärerna styrs av kulturstyrning där västerländska normer och värderingar är en del av volontärernas gemensamma världsbild. Volontärerna är hela tiden fria att lämna sitt volontärarbete, men gör det inte då det skulle leda till skam och skuld och ett dåligt samvete skapat av västerländska normer och värderingar.