Passenger traffic for train journeys has been limited in northern Sweden due to the fact that the railway has mainly been used in industrial business. The establishment of Botniabanan enabled passenger traffic by train and created a train connection between the cities in the region. A continuation of Botniabanan quickly began to be planned so that the railway would continue along the Norrland coast, and the so-called Norrbotniabanan came into being. Today, northern Norrland is also facing one of the largest industrial investments in Sweden's history, which will require an increased workforce and supply of skills. In order to meet the demand for labor, Norrbotniabanan can provide a good opportunity for increased work commuting. An efficient and improved transport supply can in turn increase work commuting without people having to move to work. This in turn can create regional enlargement.  The purpose of the study is to investigate and analyze the effects Botniabanan had on commuting and further analyze and compare these with the effects that can be expected to occur with commuting through the establishment of Norrbotniabanan. The study is based on predictions about Norrbotniabanan and whether these can be expected to be achieved. This is then compared with whether the expected effects of Botniabanan were fulfilled. The establishment of Norrbotniabanan is then presented in a context of regional enlargement. The study has been carried out based on a quantitative method by processing quantitative data (register data) as well as carrying out literature studies and content analysis.  The study found that commuting has increased since the establishment of Botniabanan and that commuting mostly increased to Umeå municipality but also to Kramfors, which may be due to the municipality not belonging to Umeå's area of influence. In relation to this, commuting can be expected to increase with the establishment of Norrbotniabanan and in the same way that commuting mainly takes place to the larger municipalities such as Umeå, Luleå and Skellefteå. In order for Norrbotniabanan to achieve a greater increase in commuting than Botniabanan, the travel times need to be well planned. Provided that Norrbotniabanan has taken into account the reasons why the journey times for Botniabanan were not achieved, Norrbotniabanan has a good opportunity for a greater increase in commuting. Botniabanan can be declared to have achieved a regional enlargement, which Norrbotniabanan also makes possible. With the industrial investments in northern Sweden, Norrbotniabanan can create a stronger regional expansion than what Botniabanan did.

For years the northern parts of Sweden, Norrland (translated: North land) has been considered mystified and exotified by the southern, more urban parts of the country. The rural Norrland – though 60 percent of Sweden – is seldom a part of the common conversation, meaning that most of the people living in the southern parts simply have no idea what is happening in the north. The one million people living in Norrland, on the other hand, every day gets to know what happens in the south on the evening news. The question about this possible structural relation between the urban and the rural became a large matter of cultural debate in the spring of 2015, If this thesis is true, we have a problem on our hands; can the national news be considered national if half the country is misrepresented? That question is what this essay is trying to find out by analyzing two of Swedens largest national newspapers. This essay has, with critical discourse analyzis as method, read articles from the largest daily newspaper in Sweden, Dagens Nyheter, and the largest tabloid in Sweden, Aftonbladet. The articles all refer to the county of Jämtland – one of the counties in Norrland – in some way. The conclusions are grounded in medial theories such as the agenda setting-theory, theorys of priming and framing and new values. Recent research regarding areas in medial periphery and the social construction of Norrland also supports the final conclusions. In reading the articles found from 1994, 2004 and 2014 it has come clear that the language being used by the press can be considered producing and reproducing hierarchies between the north and the south. For instance, the three by this essay presented discourse themes – “the village”, “the nature” and “the people” – can be interpreted as three existing, and co-existing, discourse themes producing and reproducing an image of Norrland as inferior to the rest of the country. In conclusion, this essay states that the press examined actually takes part in constructing a structural relation between the urban and the rural areas of Sweden and that the county of Jämtland is being presented as a distant ”internal other” in comparison with the normal cities in the south of Sweden.

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

<p>Bilaga: 1 CD.</p>

The municipality of Stockholm has released a proposition to battle the increase of pollutants and unwanted noise from transportation in the city of Stockholm. The proposition suggests that Stockholm should implement environmental zones within the city’s tolls. The strategy would promote an electrification of the transportation fleet, starting in year 2020. Currently the proposition includes emissions and noise but disregards the effect from an electrification of the vehicles within the zones. This master thesis investigates the effect an electrified car fleet would have on the electric power grid within the suggested environmental zones. By choosing two local areas in Stockholm electric vehicle charging has been added to the existing power load on the grid in order to evaluate the strain from the vehicle charging. The thesis also investigates the added power consumption based on a complete electrification of the cars within the city tolls. The results indicate that both of the local grids have the capacity to bear the extra load but that the marginal between the power peak and maximum capacity could decrease lifetime expectancy on the power equipment. A complete electrification of all vehicles would mean an 7 % increase of the yearly energy consumption within the tolls.

Climate change in the Arctic and sub-Arctic has induced substantial changes in the inland cryosphere. The warming climate is causing a reduction in glacier size and extent and the average net mass balance for Arctic glaciers have been negative over the past 40 years. Relatively few studies have been conducted concerning the development of the thermal distribution in glaciers during extensive volume changes. There is a possible diversity in how the thermal structure might change with a changing climate. Storglaciären is losing the cold surface layer in the ablation area and progressively becomes more temperate, while Kårsaglaciären is losing the zone of temperate ice in the ablation area and consequently becoming colder. The overall objective of this study has been to improve the understanding of the thermal response of polythermal glaciers to climate change. The results from Pårteglaciären, northern Sweden, indicate a decrease in volume by 18% in the last 15 years with an expected decrease of 35% of its present size during the coming century. As a consequence of the prevailing climate and volume decrease Pårteglaciären is experiencing a thinning of the cold surface layer at an average rate of 1.13 m a-1. The volumetric and cold surface layer changes are in the same magnitude, which may indicate that the CTS adapts relatively rapidly to the present changes. Assuming a climatic effect similar to what has been observed on Storglaciären, it can be concluded that the thinning has influenced the thermal regime. But in contrast to Kårsaglaciären, the thermal distribution on Pårteglaciären has become more temperate as a result of the substantial mass loss. / Klimatförändringar i Arktis och subarktis har orsakat stora förändringar i kryosfären. Ett varmare klimat orsakar en minskning av glaciärers storlek och omfattning och nettomassbalansen för Arktiska glaciärer har varit negativ under de senaste 40 åren. Relativt få studier har genomförts angående utvecklingen av den termiska fördelningen i glaciärer under omfattande volymförändringar. Det finns en möjlig diversitet i hur den termiska strukturen kan ändras med ett förändrat klimat. Storglaciären förlorar det kalla ytskiktet i ablationsområdet och blir successivt mer tempererad, medan Kårsaglaciären förlorar zonen med tempererad is i ablationsområdet och blir därmed kallare. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för den termiska reaktionen hos polytermala glaciärer till ett förändrat klimat. Resultaten från Pårteglaciären i norra Sverige visar en volymreducering med 18% under de senaste 15 åren med en förväntad minskning på 35% av den nuvarande storleken under det kommande århundradet. Som en följd av det rådande klimatet och den reducerade volymen genomgår det kalla ytskiktet på Pårteglaciären en förtunning med en genomsnittlig hastighet av 1.13 m a-1. Volymförändringarna och förändringarna i kalla ytskiktet är i samma storleksordning, vilket tyder på att CTS anpassas relativt snabbt till de nuvarande förändringarna. Förutsatt en klimatisk effekt liknande den som observerats på Storglaciären, kan slutsatsen dras att förtunningen har påverkat den termiska regimen. Men i motsats till Kårsaglaciären har den termiska fördelningen på Pårteglaciären blivit mer tempererad som ett resultat av den omfattande massförlusten.

The inland of northern Scandinavia has received more attention in archaeological research in recent years than before. This has among other things resulted in a better understanding of the trading systems within Iron Age Scandinavia and highlighted the importance of raw materials produced in the boreal regions. A significant part of the iron, antler and furs used in central agricultural areas like the Mälaren Valley during the Iron Age originated in northern Sweden. This indicates that central places to the south were dependent on products from the forested areas of the north, and that the two probably would have developed differently without this relation. The aim of this study is to perform a spatial analysis of swords found in northern Sweden to better understand the contacts and trading systems within the region during the middle and late Iron Age. This is based on the hypothesis that the swords indicate places with important functions, and that they are especially prominent in areas which controlled the trade of products like iron, antler, and furs. The results of the study show that swords are most frequent in agricultural areas by the coast connected to the largest rivers, where these raw materials were mainly transported. This pattern is apparent in all represented periods of the Iron Age except for the Vendel Period from which most swords have been found in outland locations far from the coast. This indicates that the Vendel Period differs clearly from other periods of the Iron Age in northern Sweden, concerning how the inter-regional trade was performed.

Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.

Den kompakta staden står inför klimatförändringar, bland annat ökad nederbörd. För att klara av denna förändring har öppna dagvattenlösningar implementerats som ska bidra med multifunktionalitet och hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hållbar dagvattenhantering i Norra Djurgårdsstaden med inriktning på arkitektur i planeringsprocessen. Detta ska besvaras med två frågeställningar som handlar om utmaningar och möjligheter som tjänstepersoner upplever i planeringsprocessen samt involvering av arkitektur i hållbar dagvattenhantering.   Studien bygger på kvalitativa metoder i form av dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är kostsamt, tar lång tid, vid överlämning till driften sker det ibland missförstånd och det kräver brett samarbete vilket Norra Djurgårdsstaden har lyckats bra med. Kommunen har svårt att påverka utformningen och arkitekturen inom dagvattenhantering på kvartersmark och arkitekturen riskerar att bli åsidosatt vid involvering i planeringsprocessen eftersom funktionen prioriteras före. / The compact city stands in front of climate changes. For instance increased precipitation. To manage this change, open stormwater solutions have been implemented that will contribute to multifuncion and sustainability. The purpose with this paper is to examine sustainable stormwater management in the planning process in Stockholm Royal Seaport with focus on architecture. This is going to be answered with two issues that deal with both challenges and opportunities that officials experience in the planning process. Also when involving architecture in sustainable stormwater management.  The study is based on qualitative methods; document analysis and semi-structured interviews. The result shows that it’s expensive, requires time, demands broad cooperation with multiple managements which Stockholm Royal Seaport have succeeded well with. The municipality has difficulties to impact the design in the development district and architecture risks being put aside in the planning process because other functions get higher prioritization.