No description available.

No description available.

Utgångspunkten för denna uppsats är en förstudie om den trådlösa tekniken Near Field Communication (NFC), som vi författare genomförde via en enkät. Några av svaren på enkäten som berörde ämnet riskbeteende fick oss att undra varför respondenter svarade som de gjorde på vissa frågor, då detta kunde innebära att de tog en risk med personlig information. Detta ledde till att vi ville ta reda på varför och till vilken gräns personer är villiga att ta risker med ny teknik, men även vilka variabler som spelar in i deras beslut att använda eller inte använda ny teknik. Vårt tillvägagångssätt är en litteraturstudie för att förstå vad som menas med användbarhet, riskbeteende och pålitlighet samt hur dessa hänger ihop. Efter att vi bildat oss en uppfattning om dessa och fördjupat oss lite mer inom ämnena, så genomförde vi intervjuer för att se hur den information vi forskat fram förhöll sig till våra respondenter. Urvalet av de personer som intervjuades har varit ”bekvämlighetsurval”, alltså personer i vår närhet.  Resultatet pekar på att det finns en hel del förarbete att genomföra innan man lanserar ny teknik. Dessutom har upplevd pålitlighet till företaget stor betydelse. För att många personer ska ta till sig ny teknik krävs det information och en del tillit till företaget i fråga, detta för att personen ens ska börja använda tekniken.

Theorists of military effectiveness have, through the course of time, developed principles explaining ways in which victory is efficiently enabled in battle. However, as a result of technological developments as well as a lack of empirical research, the principle of concentration is now questioned in terms of its explanatory value when applied in the context of modern naval warfare. Its questioning finds even more foundation in light of the fact that it still has a place in naval doctrines. This study therefore aims to examine whether the fundamental basics of the principle are applicable as a concept leading to success in modern naval operations where missiles are used as the main source of weaponry. Thus, are theories on concentration of force, formed by Sun Zi, Antonie- Henri Jomini and Alfred Thayer Mahan, used to create a theoretical framework which then functions as an analytical tool in analysing the Israeli success in 1973 and the Argentine failure in 1982. Accordingly, the result of this analysis offers convincing evidence for the principle of concentration in terms of its continued applicability in modern naval warfare in spite of environmental changes caused by technology. However, more research is needed if further conclusions are to be drawn in terms of generalizability.

Ny teknik förekommer allt mer på marknaden idag och företag använder sig av många olika konkurrensmedel för att marknadsföra sina nya lösningar. Detta förekommer speciellt mycket hos mjukvaruföretag som ständigt utvecklar nya lösningar som de säljer till sina kunder. Syftet med studien är därmed att undersöka hur ny teknik marknadsförs av mjukvaruföretag och även undersöka varför olika konkurrensmedel används. En dokumentstudie kommer genomföras för att identifiera vilka konkurrensmedel som 8 mjukvaruföretag använder för att marknadsföra sin nya teknik. Dokumenten i fråga är så kallade S-1 dokument som företagen lämnar in när de ska ansöka om börsnotering och därmed innehåller mycket information om företagens verksamhet. Resultatet visar att företagen använder sig av en mängd olika konkurrensmedel men att de framförallt används för att motarbeta osäkerheten deras kunder känner gällande inköp av ny teknik. Utifrån resultatet föreslås det att ny teknik framförallt måste marknadsföras för att bevisa sin nytta, när produkten är ny saknas det konkreta bevis för dess nytta. Detta måste företaget förmedla med sina konkurrensmedel istället. Denna studie bidrar med att belysa att konkurrensmedel främst används för att motarbeta osäkerhet hos kunder. Nyckelord: Konkurrensmedel, Ny teknik, Mjukvaruföretag, Marknadsföring. / New technologies are becoming more and more prevalent today and companies are using several different means of competition to market their new solutions. This is especially true for software companies that are constantly developing new solutions that they sell to their customers. The purpose of this study is thus to investigate how new technology is marketed by software companies and also to investigate why different competitive means are used. A document study will be conducted to identify the competitive means that 8 software companies use to market their new technology. The documents in question are so-called S-1 documents that companies submit when applying for a stock exchange listing and therefore contain a lot of information about the companies business. The results show that the companies use a number of different means of competition but that they are primarily used to counter the uncertainty their customers feel about buying new technology. These findings suggest that new technology must primarily be marketed to prove its usefulness, when the product is new there is no concrete evidence of its usefulness. The company must convey this with its competitive means instead. This study contributes with information that highlights that competitive means are mainly used to battle customer uncertainty. Keywords: Competitive Resources, New Technology, Software Companies, Marketing.

Volvo Construction Equipment står inför en stor omställning liksom många andra företag, då maskinerna ska elektrifieras och automatiseras. Agenda 2030 har 17 olika hållbarhetsmål (SDG) och mål nummer fem är jämställdhet, att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar, rättvis fördelning av makt, resurser och inflytande. Detta vill Volvo CE ta i beaktning både när de skapar nya maskiner och vid rekrytering.  Syftet med examensarbetet är att undersöka hur företaget kan bli mer medvetna om hur de utvecklar maskiner och system utifrån ett jämställt perspektiv. Arbetet resulterade i ett verktyg med fem kriterier. Under varje kriterium finns frågor som Volvo CE kan ställa tidigt i produktutvecklingsprocessen, för att väcka tankar om hur de kan jobba för att nå SDG fem i Agenda 2030. Utöver verktyget har en framtidspersona skapats utifrån ett framtidsscenario och externa intervjuer, för att visualisera vilka framtidens kunder och användare kan vara.  Maskinerna ska uppfylla många krav och jämställdhet kan vara något som inte tas hänsyn till om det inte jobbas aktivt med. Det finns redan externa krav på Volvo CE att arbeta med jämställdhet för att nå Agenda 2030 och verktyget ska inte fungera som ännu ett krav utan förhoppningsvis en ögonöppnare och inspiration för hur jämställdhet kan tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen. / Volvo Construction Equipment is, like many other companies, facing a transformation where machines are becoming electric and automatic. There are 17 sustainable development goals (SDG) in Agenda 2030, where goal number five is equality, meaning that men and women have the same opportunities, a fair share of power, resources, and influence. Volvo CE wishes to consider this in development of new machines and in recruitment.  The purpose of this project is to investigate how the company can become more aware of equality when developing new products. The project resulted in a tool with five criteria. Below each criterion are questions that can be asked early in the product development process to raise awareness, thoughts, and new questions about how they are working with equality to achieve SDG five in Agenda 2030. Except the tool, a future persona has been created based on a future scenario and external interviews.  There are many requirements that need to be fulfilled regarding the machines and equality can easily be overlooked if not actively worked with. There are already external requirements on Volvo CE to actively work with equality within projects to reach Agenda 2030 and the tool is not supposed to apply new requirements but hopefully work as an eye opener and inspiration for how equality can be considered in the product development process.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

Bakgrund och syfte: Antalet tekniska system som människor använder i vardagen ökar ständigt. När en användare byter från ett tekniskt system till ett annat som hen inte är bekant med, kan det uppstå problem eller i vissa fall gå smidigare än förväntat. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl användares mentala modell av ett operativsystem kan appliceras på ett annat, för användaren outforskat, operativsystem. Studien undersöker också huruvida användarens acceptans av ny teknik är associerad med dennes prestationer i det nya operativsystemet. Metod: Studien baseras på ett experiment där åtta testdeltagare med erfarenhet av Microsoft Windows genomför vardagliga uppgifter i Apple MacOS och vice versa. Gruppernas förmåga att anpassa sina mentala modeller mäts med hjälp av prestationsmått som vanligtvis används inom interaktionsdesign, såsom tidtagning och antalet steg som krävs för att genomföra varje uppgift. En enkät används därefter för att mäta deltagarnas acceptans av ny teknik med hjälp av TAM (Technology Acceptance Model). Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde prestationsmåtten. MacOS-användare hade kortare tid och färre steg för att genomföra uppgifterna jämfört med Windows-användare. Studien fann även en signifikant negativ korrelation mellan acceptans av ny teknik och tid som krävdes för att genomföra uppgifterna. Ingen signifikant korrelation fanns mellan acceptans av ny teknik och antalet steg att genomföra uppgifter. Slutsatser: MacOS-användares mentala modell är mer överförbar till Windows, än vad Windows-användarnas mentala modell är till MacOS. MacOS-användares mentala modell passar tillräckligt bra för att kunna appliceras på Windows för att genomföra vardagliga uppgifter utan större problem. Windows-användarnas mentala modell är så pass annorlunda att en ny mental modell skapas när de ger sig på MacOS, vilket leder till längre tid och fler steg att genomföra uppgifter. Studien fann också att användare med en hög acceptans av ny teknik presterade bättre, i form av lägre tid, när de använde ett outforskat operativsystem. Detta kan dock tolkas på två sätt, att användare som snabbt kunde genomföra uppgifter i större utsträckning uppskattade det, vilket ledde till en högre acceptans av ny teknik. Alternativt att deltagare som generellt var öppna till ny teknik därför presterade bättre. Däremot upptäcktes ingen stark koppling mellan acceptans av ny teknik och antalet steg som krävdes för att slutföra uppgiften. Detta gör att det inte går kan dra några definitiva slutsatser om kopplingen mellan acceptans av ny teknik och övergripande prestation, då endast en del av prestationen (tid, men inte antalet steg) visade signifikanta resultat.