• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 428
  • 20
  • Tagged with
  • 448
  • 286
  • 182
  • 133
  • 119
  • 114
  • 87
  • 82
  • 82
  • 79
  • 78
  • 56
  • 56
  • 55
  • 53
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Facebook som nyhetsförmedlare : En studie av svenska mediers nyhetsvärdering på Facebook och deras publik

Sköld, Susanna January 2015 (has links)
Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.
42

Den fiktiva läsaren i dagstidningar : En undersökning om skapandet av fiktiva läsare i tre tidningar 1890

Carleson, Amanda January 2013 (has links)
This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader. The content analysis compares the three newspapers with each other and studies the type of news that were reported. The differences between which occurrences and what kind of news are being reported shows the differences between the fictional readers that were created. The deep analysis studies one article from each newspaper more closely to see which words were used and how the newspapers used language to create a fictional reader. Criticism were often used to shows which group and opinions the fictional reader were identified with and which were the opponents. The fictional readers were quite political since a lot of the content was about politics or held political views. The newspapers transferred their political views to the fictional reader through the content. NDAs fictional reader was politically right-wing, interested in the other European countries and against socialism. DNs fictional reader was liberal and interested in political debates, the tariff issue and the rights for freedom of speech. Their opponent was the conservative and protectionist. SNs fictional reader had political opinions, but little interest in how the government worked and more in the doings of ordinary people. The fictional reader often criticized the authority and voiced it's opinion strongly.
43

Klassificering av svenska nyhetsartiklar med hjälp av Support Vector Machines

Blomberg, Jossefin, Jansson Martén, Felicia January 2018 (has links)
Uppsatsen syftar till att minska omfattningen av påverkanskampanjer genom maskininlärningsmodellen Support Vector Machine. Arbetet utgår från en litteraturstudie samt två experiment. Litteraturstudien syftar till att ge en referensram till textklassificering med Support Vector Machines. Det första experimentet innebar träning av en Support Vector Machine för att klassificera svenska nyhetsartiklar utefter pålitlighet. Det andra experimentet innefattade en jämförelse av tränad SVM-modell och andra standardmetoder inom textklassificering. Resultaten från experimenten tyder på att SVM är ett effektivt verktyg för klassificering av svenska nyhetsartiklar men även att det finns fler modeller som är lämpliga för samma uppgift. / The aim of this paper is to reduce the extent of impact campaigns through use of the machine learning algorithm Support Vector Machine. The process involved a literature study and two experiments. The aim of the literature study was to give a frame of reference to text classification with Support Vector Machines. The first experiment involved training a SVM to be able to classify news articles written in swedish based on the reliability of the article. The second experiment involved a comparison between the trained SVM-model and other standard methods in the field. The results from the experiment indicates that SVM is a effective tool for classification of news articles written in Swedish, but also that other standard methods are suitable for the same task.
44

Social journalistik : En kvantitativ innehållsanalys om nyhetsredaktioners användande av sociala medier

Olsson, Julia, Sköld, Jakob January 2020 (has links)
Uppsatsen består av en kvantitativ studie med sociala medier i fokus. Studien handlar om hur redaktionerna; Aftonbladet, Dagens Nyheter samt SVT nyheter, använder sig av sociala medier som en redaktion. Genom att studera sättet redaktionerna publicerar sitt innehåll och hur det uppmanar till interaktion och reaktioner på sina sociala medier. Samt även om innehållet i inläggen är “marknadsföring” kontra “eget innehåll”.    För att kunna utföra studiens används en kvantitativ innehållsanalys för att kunna se hur samtliga redaktioner använder sig av sociala medier när det kommer till publicering av deras artiklar och material. Efter datainsamlingen, sammanställde vi studiens resultat i form av statistik och diagram som sammanfattar datainsamlingens resultat.    Resultatet visar att samtliga redaktioner använder sig av de social medierna men i olika utsträckningar. Något resultatet tydligt visade var hur redaktionerna uppmanade till interaktion på samtliga av deras sociala medier i väldigt låg utsträckning, det gällde alla redaktioner, inklusive då SVT Nyheter vilket förvånade oss mest. Datainsamlingen visade även följarna och läsarnas påverkan när det kommer till sociala medier och vad som får flest reaktioner och interaktioner, utan redaktionernas uppmaning eller agenda.
45

Vem syns mest? : En studie av bilder i Dagens Nyheter och Aftonbladet ur ett genusperspektiv / Vem syns mest? : En studie av bilder i Dagens Nyheter och Aftonbladet ur ett genusperspektiv

Andersson, Vanessa, Björkesjö, Sofia January 2016 (has links)
Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.
46

Föränderliga idéutrymmen : - En studie av dominerande föreställningar om invandring som utmaning uttryckt i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under åren 1974, 1995 och 2015

Hellström, Filip January 2016 (has links)
Migration är en av historiens och samtidens mest sammansatta fenomen, sett ur såväl ett etniskt, ekonomiskt, politiskt som ur ett socialt perspektiv. Trots stora historiska variationer i antalet av migration, kan konstateras att Sverige åtminstone under de senaste 150 åren, gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Syftet med denna studie var att genom analys av två svenska dagstidningar Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens nyheter (DN) under åren 1974, 1995, 2015, undersöka hur förståelse och meningsskapande till invandring som en utmaning framställs. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats där textanalyser genomförts med fokus på dominerande föreställningar om invandring som utmaning i politiska nyheter och ledarsidor. I analysen har tre tveeggade diskursiva idéutrymmen identifierats: (i) solidaritetens-/okunnighetens-, (ii) humanitetens/kriminalitetens- och (iii) medmänsklighetens/rädslans diskurser. Diskurserna är verksamma när invandring som utmaning diskuteras och skrivs som politiska nyheter. Dessa tre olika idéutrymmen är helt olika varandra och har en helt annan politisk innebörd.
47

Den starka kvinnan och den manliga mannen : En analys av svenska artisters framställning i Dagens Nyheters artiklar

Göransson, Josefine January 2015 (has links)
In this study I have examined how Swedish artists are portrayed in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. I have been using a critical discourse analysis to analyze twelve articles, whereof six interviews with female performing artists and six with male performing artists. The main findings show that the journalist mostly describes the artists in ways that can be seen as normative for the female and male gender. The female artists are described  as strong and caring about relationships, while the majority of the male artists are described as brave and tough. Both the female and male performing artists are described as outreach and people who are not affraid to express themselves.
48

Kunskap, krav och kontroll: krisen i svenska skolan. : en analys av Dagens Nyheters skolpolitiska rapportering 2004 och 2007.

Källströmer, Kristin, Wedar, Maria January 2008 (has links)
<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p> </p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: <em>Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap</em> och<em> Den allmänna bilden av skolan. </em>Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. <em>Kunskap</em> är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p><p> </p>
49

Barn i allmänhetens tjänst : en studie av hur barn medverkar och porträtteras i nyhetsprogrammet Rapport i SVT

Ekström, Matilda January 2013 (has links)
Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013. Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.   Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer. Man kan också se en skillnad i hur barnen porträtteras, 1993 är det inte ovanligt att barn filmas i fågelperspektiv när de intervjuas, medan barnen i inslagen från 2013 filmas rakt framifrån.
50

Lilla Aktuellt - stor eller liten nyhetsrapportering för barn?

Kvarnström, Ingela January 2015 (has links)
I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

Page generated in 0.0555 seconds