The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

Föreliggande uppsats syfte är flerfaldigt. Den syftar dels till att undersöka i vilken utsträckning Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen spel- och sakgestaltade politiska nyhetsartiklar under riksdagsvalåren 2010 och 2014. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning dessa dagstidningars politiska nyhetsartiklar uppfyllde organisationerna ESOMAR och WAPORs riktlinjer beträffande publicerade opinionsmätningar under samma tidsperiod. Vidare ämnar uppsatsen även undersöka om spel-och sakgestaltningen samt redovisningen av ESOMAR och WAPORs riktlinjer hade förändrats mellan de båda riksdagsvalåren.  De två tidsperioderna som undersöks är från och med den första januari till dagen före riksdagsvalet; 100101–100918 och 140101–140913. Det totala antalet analyserade artiklar uppgick till 215 stycken och metoden som har använts är en komparativ kvantitativ innehållsanalys. För att svara på frågorna har gestaltningsteorin, medielogiken och ESOMAR och WAPORs riktlinjer för redovisning av politiska opinionsmätningars statistiska basinformation använts. Tidigare forskning visar att dagstidningars gestaltning av politiska nyheter baserade på politiska opinionsmätningar spelgestaltas i mycket stor utsträckning. Forskning visar även att redovisningen av hur dessa opinionsmätningar har gått till redovisas i mycket liten utsträckning. Resultaten visade att den dominerande gestaltningen i de undersökta artiklarna var spelgestaltning och att dagstidningarna uppfyllde ESOMAR och WAPORs riktlinjer i mycket liten utsträckning. Skillnaderna mellan de båda undersökningsperioderna var mycket små.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

Traditionellt sett har människor använt sig av nyhetsmedia för att sprida kritik medan idag använder många sociala medier där det är lätt att sprida sina åsikter. Därför syftar studien till att undersöka samt jämföra kritiken som riktas mot socialtjänsten och socialarbetare i nyhetsmedia och på Facebook. De material som ligger till grund för detta arbete är hämtat från nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och SVT nyheter samt inlägg från nio öppna och slutna grupper på Facebook med kriteriet att tydlig kritik ska framgå. Den metod och teori som ligger till grund för denna studie är den kritiska diskursanalysen, vi har analyserat materialet med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet i denna studie visar att när socialtjänsten kritiseras är det främst fall som rör barn både när det kommer till inlägg på Facebook och i nyhetsartiklar. Den främsta skillnaden mellan kritiken som riktas mot socialtjänsten via facebookinlägg och i nyhetsartiklar är att de som skriver inläggen på Facebook främst själva är drabbade av socialtjänsten och därmed är mer känslomässigt engagerade. Det vi sett att kritiken främst syftar till i nyhetsmedia är socialtjänstens brist på ansvar medan i facebookgrupper är det; socialtjänstens felaktiga agerande, socialtjänsten väljer aktivt att inte agera, socialtjänstens beslutfattande på felaktiga grunder, socialtjänstens brist på kompetens och socialtjänstens makthantering. Kritiken förstås med hjälp av maktbegreppet, då socialtjänstens handlingsutrymme kan ses som en maktresurs, vilket leder till att människor känner att socialtjänsten har ett för stort inflytande över deras liv på livsavgörande sätt. Kritiken kan även förstås med tillitsbegreppet och sammanhang. Beroende på det sociala sammanhanget kan kritiken yttras på olika sätt, och den kan uppstå på grund av bristande tillit för socialtjänsten.

Syftet med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultatet visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker.

Denna studie syftade till att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar manliga och kvinnliga våldsbrottsförövare. Vidare syftade studien till att undersöka mönster kring de svenska kvällstidningarnas språkbruk som appliceras när kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare beskrivs. Data samlades in genom en strukturerad granskning av 114 nyhetsartiklar i Sveriges två största kvällstidningar. Därefter analyserades data genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet av studien visade att de svenska kvällstidningarna porträtterar kvinnliga och manliga våldsbrottsförövare på olika vis. Kvällstidningarna var mer benägna att använda ett mildare språkbruk och positivare begrepp när man beskrev kvinnliga förövare än när manliga förövare porträtterades. Slutsatserna av denna studie var att kvällstidningarna bidrar till att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället, där män beskrivs som starka och försörjande medan kvinnor beskrivs som utsatta och omhändertagande, även när man beskriver personer som begått grova brott. Diskussionen förs kring vad dessa skillnader kan innebära ur ett kriminologiskt sammanhang. Bland annat angående hur kvällstidningar kan påverka samhällets uppfattningar om kvinnliga respektive manliga våldsbrottsförövare och vad denna porträttering kan medföra för konsekvenser i en kriminalpolitisk kontext / The purpose of this study is to highlight how the Swedish newspapers portray male and female violence offenders and to investigate the language used when describing and writing about male and female violence offenders. Data was gathered through a structured investigation of 114 articles from two of the biggest newspapers in Sweden. The method used was a qualitative theme analysis. The result of this study shows that Swedish newspapers portray male and female violence offenders differently. The Swedish newspapers were more likely to use a softer and more positive tone when describing female offenders compared to when describing male offenders. The conclusion of this study is that Swedish newspapers are entertaining the gender norms set by society, where men are commonly described as strong breadwinners and women described in terms of being vulnerable and caring, even when describing violence offenders. The discussion in this study revolves around the impact these differences can have from a criminology perspective. The study also discusses the potential impact and effect the newspapers can have on society’s understanding of female and male violence offenders

The aim of this Master’s thesis is to examine the retrieval performance of two search engines, Yahoo! News and Sesam, specialized on indexing news articles in Swedish. Thirty search questions were used in this study, divided into three different categories: domestic news, amusement and sport. Precision has been calculated both for the 30 search questions as a total and for the three categories as well. Precision was calculated at every DCV-level and then divided with the number of search questions used, in an attempt to reach an average measure. An analysis was also used were precision was calculated over all the DCV-levels for each question in attempt to see how the search engines perform for a given search question and a given search engine. The relevance of the top 10 retrieved documents was judged using a binary scale. The result of the study shows little difference in precision between the two search engines. Yahoo! News performs slightly better than Sesam in most cases. The results show much variation between the search engines regarding how they perform per given search question. Much of the underlying techniques used by the search engines is not know for the public why the methods used in the study, for example the terms chosen as search terms, choice of highest DCV-level et cetera, and how these different choices made may had an impact on the result in the study is discussed rather than underlying technical functions. / Uppsatsnivå: D

Denna studie är avsedd att undersöka Dagens Nyheters möjligheter och begränsningar vad gäller att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta har undersökts ur ett feministiskt ståndpunktsteoretiskt perspektiv med hjälp av en kritisk diskursanalys i syfte att studera hur tidningen gestaltar metoo-rörelsen. En analys har gjorts av hur rörelsen och relevanta aktörer omtalas och positioneras i texterna, vilka diskurser som framträder samt om tidningens inramningar huvudsakligen kan sägas stödja eller utmana metoo-rörelsens grundläggande budskap. Studien baseras på tidningsartiklar publicerade i dagstidningen mellan 15 oktober 2017 och 14 oktober 2018. Resultatet visar att Dagens Nyheter skapar goda möjligheter att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta i och med att tidningen omtalar metoo-rörelsen och dess representanter på ett gynnsamt sätt, att majoriteten av texterna innehåller en diskurs som kritiserar patriarkala strukturer samt att tidningen tillåter rörelsen att nå ut med sitt grundläggande budskap.

The problem area in this thesis is that harassments, violence, vandalism, etc. caused by problematic users in Swedish public libraries are not particularly studied in the scientific community. This study’s purpose is to gain knowledge about the media image of social unrest in Swedish libraries and study which types of social unrest that happen according to the media and the narrative techniques that are used in these articles. The research questions are:   What problems regarding social unrest in Swedish libraries are lifted in news articles from 2015? Which narrative techniques are used in news articles to report about social unrest in public libraries during 2015? How can research of the articles, together with the narrative techniques, contribute to a further developed understanding about the studied problems? As theoretical framework I used Strömbäck’s (1998, 2009) theory of media logic. For method I used qualitative content analysis. 27 articles were found relevant. Social unrest by library users has become common in many libraries in Sweden. It’s affecting many users, libraries user-frequencies, work environment and personnel. All the articles use one or more of the narrative techniques within the media logic theory, and all the techniques are used in the 27 articles. By studying the two together I have reached another dimension for understanding the studied problems. Among other things it was concluded that some articles mostly blame the problems on adolescents and gangs, whilst other articles say that it’s in fact grown-ups that cause most of the problems.