Rubrik: Genusrepresentation i Battlefield V – En kritisk diskursanalys av digitala nyhetsartiklarFörfattare: Maria Olson Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, Konst, kultur och kommunikation (K3), Fakulteten kultur och samhälle på Malmö universitet, Vårterminen 2020 Handledare: Per Möller Examinator: Tindra Thor Syftet med denna studie är att analysera debatten som inträffade kring den kvinnliga huvudpersonen i Battlefield V under utgivandet av spelets trailer 2018. Med hjälp av en kritisk diskursanalys fokusera på diskurser och genus samt de underliggande maktförhållanden som uttrycks i nyhetsartiklar men även vad detta innebär för den stora sociala praktiken. Resultatet analyserade med genus och feministisk teori indikerar att det finns en maktkamp inom diskursen som kretsar kring den nuvarande kulturella förändringen inom produktionen av spel. För närvarande skapas fler och fler spel med diversifiering, feminism och politik i åtanke, vilket också har lett till ett mothugg för spelindustrin från deras fans. Genom sociala medier sprider fans till spelet en misogyn världsbild som förstärker den giftiga spelkulturens uteslutande av minoriteter. Sökord: Kritisk diskursanalys, Battlefield V, Genus, Nyhetsartiklar, Makt, Ideologi, Hegemoni / Heading: Gender representation in Battlefield V – A critical discourse analysis of digital news articles Author: Maria Olson Final Exam Project in Media and Communication Studies 15 hp, School of Arts and Communication (K3), Faculty of Culture and Society at Malmö University, Spring of 2020 Supervisor: Per Möller Examiner: Tindra Thor The purpose of this study is to analyse the debate that occurred over the female lead character in Battlefield V during the release of the game's trailer in 2018. Using a critical discourse analysis focus on the discourse revolving around gender perception and the underlining power relations that are expressed in the news articles as well as what this entails for the larges social practice. The result analysed with gender, and feminist theory indicates there is a power struggle over the discourse revolving around the current cultural change within the production of games. Currently, more and more games are created with diversity, feminism and politics in mind which has also led to a backlash for the game industry from their fans. Through social media, fan spread a misogynistic view reinforcing the toxic male gaming cultures exclusion of minorities. Keywords: Critical discourse analysis, Battlefield V, Gender, News articles, Power, Ideology, Hegemony

Studiens mål är att undersöka hur svenska poliser upplever att dem och deras yrke gestaltats i nyhetsmedier, främst nyhetsartiklar i samband med Påskupploppen 2022. Vidare fokuserar studien på att undersöka vilken upplevd påverkan detta har på poliserna både privat och i yrket och att bidra med ökad förståelse. I studien utfördes totalt sju intervjuer med poliser från olika polisregioner i Sverige. De analysmetoder som användes för att analysera det empiriska materialet var receptionsanalys och tematisk analysmetod. För att identifiera studiens resultat användes tre teoretiska ramverk, encoding/decoding, the world in the head och medialisering som teori. Resultaten visar på att svenska poliser upplever en påverkan av nyhetsmedier både i yrket men också i det privata livet. Många poliser upplevde nyhetsmedier som kritiska till dem och deras yrkesroll samt att de ibland gestaltade dem missvisande. Detta väckte en frustration bland poliserna. Däremot fanns det även en positiv inställning till nyhetsmediernas gestaltning i samband med Påskupploppen 2022 och en upplevelse av att nyhetsmedier visat den brutalitet poliser får utså i yrket. Denna studie ger en inblick i hur poliser upplever nyhetsmedier gestaltning av dem, hur de tolkar dessa och hur de upplever sig påverkas av nyhetsmedier.

För att få information om omgivningen och samhället i stort, där egna erfarenheter och relationer att bygga sina åsikter och ställningstaganden på saknas, så är medierna ofta den största bidragande faktorn för medborgaren när det kommer till att få information om sådant som inte rör den omedelbara närheten. I det sammanhanget spelar den mediala tillgången till Sveriges Domstolar stor roll. Artiklar som berör rättssäkerhet och rättstrygghet är ofta vanliga inslag i nyhetsrapporteringen och i tider där diskussioner rörande rättssäkerhet, rättstrygghet och rättvisa är ett ständigt närvarande element, framförallt i den mediala debatten, faller det sig särskilt intressant att titta på hur Sveriges Domstolar gestaltas i två av de ledande svenska morgontidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien är intressant för att det saknas mediala studier som enbart behandlar Sveriges domstolar som enskilt studieobjekt, fristående från resterande rättsväsende utifrån medievetenskapliga och sociologiska förhållningssätt. Denna lucka fyller denna uppsats. Problemformuleringen består i en tvådelad frågeställning där den första delen förväntas besvaras av empiriska underlag i form av nyhetsartiklar och där den andra delen i frågeställningen har som syfte att med ett teoretiskt underlag bidra till en diskussion kring förtroende och i förlängningen legitimitet ur ett demokratiskt perspektiv:   Hur ser den konstruerade nyhetsdiskursen av Sveriges Domstolar ut i nyhetsartiklar från ledande morgonpress? -          är diskursen i huvudsak positiv, negativ eller neutral -          vem är den huvudsakliga källan i artiklarna -          hur positioneras källorna i texterna och vem får förtroendet att vara primary definers -          hur använder sig Sveriges Domstolar av tidningarna och är själva ett aktivt subjekt   Vad innebär denna nyhetsrapportering för Sveriges Domstolar och hur legitimeras eller degraderas Sveriges Domstolar av denna nyhetsgestaltning och vilka konsekvenser kan resultatet få för vårt demokratiska samhälle? Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur berättelserna av Sveriges Domstolar berättas och återberättas, vilka värderingar och förgivettagna reproduktioner kan finnas och framträder en rättvis, allmängiltig bild av Sveriges Domstolar? Eller är nyhetsartiklarna snarare enbart en tillspetsning av verkligheten för att passa in i den mediala konstruktionen? Går det att se någon skillnad i diskursen/diskurserna som framträder i nyhetsartiklarna. För att få svar på dessa frågor utgår studiens teoretiska ramverk ifrån teorier av agendasetting – och nyhetsgestaltning, men även stats-sociologisk vetenskap. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och diskursanalys, som studerar texterna utifrån sociokulturella mönster.   I enlighet med tidigare forskning konstaterar även denna uppsats att brott och straff är ett ämne som appellerar medierna och hantering av olika fall tar stor plats i den mediala publiceringen. Andra bärande resultat för studien som återfinns är att den ”vanliga” vardagen inte är lika intressant för tidningarna och artiklar som berör domstolarna ur ett mindre sensationellt syfte är få. Nyhetsgestaltningen av Sveriges Domstolar har en negativ inriktning och ställer domstolarna i försvarsställning genomgående i artiklarna. Domstolarna är sällan en aktör i artiklarna och i de fall där de är en aktör har de till 99% en försvarsposition. De används i princip aldrig som expertkällor och andra experter i den juridiska sfären tillåts sätta referensramen för Sveriges Domstolar.

Medias roll i samhället är stor och den spelar en viktig roll i hur samhället ska kunna få ny information om vad som sker runt om i världen. Kvällstidningar rapporterar dagligen om politiska, kulturella och även brottsliga händelser som sker och nyheterna når tusentals människor som får ta del av det. Detta gör att media har ett stort ansvar på sina axlar med att utge opartiska, neutrala och informativa artiklar om det som ämnas att läsas. I denna studie undersöktes hur media framställer olika offer, baserat på den utsattes livssituation, plats för brottet samt vilket sorts brott de utsatts för. Studien genomfördes med hjälp av en tematisk analys, där tre kända fall i Sverige valdes ut för att sedan jämföra och analysera hur media framställer de brottsutsatta. Resultaten påvisar att media har en tendens att framställa brottsutsatta på olika sätt baserat på bland annat deras livssituation och deras bakgrund. Vidare visade det även att medias rapportering av brottsoffer kan vara mer omfattande beroende på hur väl en brottshändelse kan få andra människor att identifiera sig med den brottsutsatta och deras familj. / Media plays a big role in society and is partially responsible for how people in the society receives information about what is happening around the world. Newspapers are daily reporting about political, cultural and even criminal, events that occur, and the news is reached by thousands of people to read. This means that media has a lot of responsibility on their shoulders by giving out impartial, neutral and informative articles for people to read. In this study, we sought to investigate how media presents different types of victims, based on their life situation, the scene of the crime and also what type of crime they were victims of. The study was performed with a thematic analysis, where three known cases in Sweden was chosen, these were then compared and analysed in how they were presented in the media. The results of the study show that media have a tendency to present victims of crime different, depending on their life situation and their background. Furthermore, it showed that media's coverage on victims of crime can be more extensive, depending on how well a crime can make other people identify with the victim and its family.

Considering the massive role that media plays in our lives, it can be interesting to wonder how different movements have adapted and become one with this new reality. A reality where most information we receive seems filtered through some form of media input, be it popular culture, social media or the news. Focusing on one of the most relevant movements of our time, the LGBT movement. This study attempts to explore the movements relationship with the Swedish news-media through a reading of Frame Theory, picking out certain Swedish news-articles published in 2019, and asking the research question: Do the selected articles tend to prioritize certain perspectives on LGBT activism, through their framing? With the perspectives analyzed and understood through queer theory, this study found that the selected articles tended to prioritize certain perspectives over others, perspectives that came with several heteronormative and other problematic tendencies.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

Syftet med denna studie är, utifrån ett journalistiskt perspektiv, att undersöka hur kvällspressen rapporterade och framställde Ikea och det knivdåd som ägde rum på företagets varuhus i Västerås, den 10 augusti 2015. Åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressens webbplatser har analyserats. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk analysstrategi, för att detaljerat undersöka nyhetsartiklarna genom deras rubriker, ingresser, mellanrubriker och brödtexter. Som analysverktyg användes nyhetsvärderingsteorin och medielogikens dramaturgiska teori. Resultatet visar att Aftonbladet och Expressen uppfyller sju av åtta nyhetskriterier i nyhetsvärderingsteorin vid rapporteringen om knivdådet på Ikea. Rapporteringen presenterade, bland annat, kulturell och geografisk närhet mellan händelsen och publiken. Rapporteringen fokuserade på hur olika vittnen (inklusive Ikeas personal) upplevde knivdådet, samt hur Ikea agerade efter händelsen. Resultatet visar också att berättarteknikerna i medielogikens dramaturgi presenterar Ikea som ytterligare ett offer i sammanhanget då Ikea framställs som chockade, empatiska och ansvarsfulla. Knivdådet framställs som oförutsägbart och chockerande. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det unika och chockerande knivdådet på Ikea hade högt nyhetsvärde och därför bedömdes händelsen som intressant för publiken att ta del av. Ikea framställdes inte på ett kritiskt sätt, eftersom Ikea agerade empatiskt och ansvarsfullt omedelbart efter händelsen. / The purpose of this study is, from a journalistic perspective, to examine how the Swedish newspapers reported and presented Ikea and the knife attack that took place at the company's department store in Västerås, Sweden, on August 10, 2015. Eight news articles from the websites of the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen have been analyzed. Using a qualitative content analysis with a hermeneutic strategy the news articles has been analyzed in detail by their main headlines, leads, intermediate headlines and body texts. The News Value theory and the Media Dramaturgy of the Media Logic theory were used as analytic tools for this study. The result shows that the Swedish newspapers reported about the knife attack at Ikea by fulfilling seven out of eight news criterias from the News Value theory. The news reports presented, among other things, cultural and geographical proximity between the event and the audience. The news reports were also focused on how witnesses (including Ikeas staff) experienced the knife attack, and how Ikea took action after the event. Another result shows that the Media Logic Dramaturgy portrayed Ikea as another victim in the context of the event, since Ikea was portrayed as shocked and empathic. The knife attack was portrayed as unpredictable and shocking. Based on the results, one conclusion is that the unique and shocking knife attack at Ikea were newsworthy and therefore appraised as an interesting event for the audience to read about. Ikea was not presented in a critical way because Ikea acted empathetic and responsible immediately after the event.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur våldtäktsmyter används i svenska nyhetsartiklar. Mer specifikt undersöks sex stycken nyhetsartiklar varav tre kommer från morgontidningen Dagens Nyheter, respektive tre från kvällstidningen Expressen. Med en kritisk diskursanalys som både teori och metod möjliggör det att analyserar språket på djupet, och hitta underliggande strukturer, som våldtäktsmyter faktiskt är. Det teoretiska ramverket för studien utgår från teorin om kritisk diskursanalys, våldtäktsmyter, offerskapande och medielogik.   För att kunna finna underliggande strukturer och våldtäktsmyter användes olika analysverktyg hämtade från kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att nyhetsartiklarnas manifesta budskap är öppna och feministiska. Underliggande och vid en mer djupgående läsning kan våldtäktsmyter avläsas i den fundamentala grunden. / This study targets how rape myths are used in Swedish news articles. Specifically, it examines three news articles from the morning paper “Dagens Nyheter” as well as three news articles from the evening paper “Expressen”. With a critical discourse analysis we found opportunity for theoretical and methodical analyses of news articles´ linguistics along with underlying structures of such rape myths. The theoretical framework for this study is based on the theory of critical discourse analysis, rape myths, victimization and media logic.   To find underlying structures and rape myths we used several analysis methods from critical discourse analysis. The result of this study shows that the news articles’ manifest messages as open and based on feminism values. However, through deeper interpretation, it is evident that rape myths are continuously used as the fundamental directive.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.