<p>Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.</p><p>Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).</p><p>Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.</p>

This study examines how Sweden’s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.    With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles.   The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist. Furthermore this study concludes that Sweden and Norway is construct as a ‘We’ in the Swedish newspapers articles, and that a higher rate of speculation is established in the critical news reporting.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010. Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010). Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.

There has been an on-going discussion in the Swedish society about the media’s news reporting regarding the political party the Sweden democrats (Sverigedemokraterna.) Some claim that the party has been disfavored by systematically negative reports, others claim either that this is not the case or argue that the party is an extreme right wing party with racist tendencies, hence should not be treated like any other party. The report investigates news articles from four well known Swedish newspapers (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Ex- pressen) during two separate years - 2009 and 2017 (the years before an election year). In the period between these years the support for the Sweden Democrats increased fast, they entered the Swedish Parlia- ment and became one of the biggest partys. A content analysis has been used to answer the main question of the thesis: "Has the news reports by swedish newspapers regarding the Sweden Democrats changed be- tween 2009 and 2017?" The results show a possible slight increase of negative articles in 2017 as well as an increase of articles that presents the party as turbulent and violent, while the articles that presents the party as xenophobic or rasist decrease in comparison.

In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.

Syftet med denna studie var att undersöka riskkommunikation rörande förhöjd terrorhotnivå i Sverige. Studien kommer främst fokusera på hur artiklarna kommunicerar risken bakom hotet och hur de beskrivs. Artiklarna är från Sveriges två största tidningar Aftonbladet och Expressen. Materialet i studien är nio artiklar som analyseras med en kvalitativ innehållsanalys av hur risken kring terrorhot kommuniceras tillsammans med känslor som trygghet och otrygghet. Teorier som spelar roll för kommunikationen och dess utformning är risksamhället, medielogik, trygghet och den andre. Hur effektiv riskkommunikation bör utformas har framställts genom tidigare forskning. Resultaten visade att riskkommunikationen kommuniceras tillsammans med verktyg inom riskkommunikation. Författarna av artiklarna använder sig främst av experter som ger råd till allmänheten för att kommunicera trygghet. Samtidigt som trygghet kommuniceras framkommer viss otrygghet genom tvetydiga budskap och instruktioner. Identifieringen av den andre sker i form av en stereotypisering av onda andra.

Denna studie undersöker hur svensk media gestaltade och rapporterade om den svenska Natodebatten under våren 2022. Syftet är att jämföra ett urval artiklar från fyra av de största nyhetsmedierna i Sverige för att identifiera generella mönster i form av argumentation, vilka källor som kommit till tals och deras primära inställning till Nato samt vilken dominerande inställning artiklarna har till Nato och ett svenskt medlemskap. Metoden för denna studie är en kvantitativ innehållsanalys som ger en överblick över rapporteringen i artiklarna. De teoretiska ramverken grundar sig i gestaltningsteori och dagordningsteori, som bland annat föreslår att medierapportering kan påverka den allmänna opinionen. Dessa teorier kompletteras med tidigare forskning om säkerhetspolitik och den svenska opinionen kring Nato ur ett historiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att nyhetsrapporteringen präglas av en positiv inställning till ett svenskt Natomedlemskap, detta till stor del på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och den inverkan den haft på den svenska opinionen angående Natomedlemskap.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper. 341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering. Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995. Den övergripande slutsatsen är att dagspressens rapportering om samkönade relationer har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. / This study examines the coverage of registered partnership and same-sex marriage inSwedish daily newspapers at two periods of time; 1995-01-01–1995-03-31 and 2009-05-01–2009-07-31. By comparisons between the representations of same-sex couples and the construction of the concept of marriage and family during the two periods, the aim has been to analyse whether the coverage of the topic has changed towards a more tolerant discourse. The questions raised concern for example the presence of different forms of discursive discrimination in the texts, and the frequency of positive/negative statements. The study is based on a social constructive perspective, and the assumption that the daily newspapers are important agents when it comes to maintaining or contesting the discourse on what is regarded as normal concerning different social groups. 341 articles in Swedish newspapers have been analysed using quantitative content analysis, and twenty articles have been selected for a critical discourse analysis based on Norman Fairclough’s approach and Kristina Boréu’s typology of discursive discrimination. The results show that negative statements about same-sex relations are less frequent in the texts 2009 compared to 1995 , and that the representations have changed towards a larger diversity concerning female and male same-sex couples as well as regarding different sexual orientations. The same pattern applies to negative other-presentation and proposals pointing towards unfavourable treatment of same-sex couples, which are not as visible in the daily newspapers in 2009 that it was in 1995. The overall conclusion is that the media coverage about same-sex couples has changed towards a more tolerant discourse.

<p>Abstract</p><p>Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av</p><p>nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p>År: 2007</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter</p><p>som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika</p><p>händelsen i Pakistan.</p><p>Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar</p><p>sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder</p><p>oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi</p><p>finner dessa begrepp högst relevanta för analysen.</p><p>Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma</p><p>hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som</p><p>skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare</p><p>USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger</p><p>fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten</p><p>betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,</p><p>det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt</p><p>att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt</p><p>i båda kanalernas inslag.</p><p>Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox</p><p>News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.</p>

Abstract Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson Handledare: Eva-Lotta Frid Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap År: 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika händelsen i Pakistan. Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi finner dessa begrepp högst relevanta för analysen. Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder, det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt i båda kanalernas inslag. Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.